Det är på sin blogg som chefredaktören kommer med det lite udda förslaget. Den skatt som han föreslår ska betalas av alla, även den växande grupp svenskar som inte är intresserade av att läsa några tidningar. Staten ska sedan dela ut pengarna till olika mediehus.
Om Mattssons förslag blir verklighet ska alltså politikerna i framtiden kunna välja vilka tidningar de anser sköter granskningen av dem själv på bästa sätt och därefter tvinga folket att betala för dessa tidningar. Chefredaktören anser att metoden är bra för att trygga demokratin.
Mattsson medger visserligen i samma text att han alltid varit motståndare till att staten finansierar media. Hans åsikt har tidigare varit att tidningar som inte lyckas locka betalande läsare uppenbarligen inte varit tillräckligt bra. Men Mattsson har tvingats omvärdera eftersom så många slutat köpa etablissemangsmedias produkter. Ett exempel på det, som Mattsson dock inte själv nämner, är att nästan 200 000 har slutat köpa hans egen tidning de senaste tio åren. Denna ovilja att betala för ”kvalitativ media” som breder ut sig hos folket är en fara för demokratin, menar Mattsson. Därför krävs desperata åtgärder i form av att tvinga folk betala.
Att makthavare ska hålla en bransch under vingarna, i synnerhet den bransch som ska granska makthavarna, uttrycker han inga problem med. Att tidningen för bara två år sedan förklarade att det vore omoraliskt om staten ens gav nödlån till den då krisande bilindustrin, nämner Mattsson inte när han i dag kräver att hans egen bransch ska få en alldeles egen skatt. Industrier som ber staten om hjälp lever i en nostalgisk dröm om att allt ska fortsätta att vara vad det en gång var, hette det då.
Vad som plötsligt väckt denna socialistiska anda hos den liberala tidningens redaktör berättar han om i samma blogginlägg. Det är den senaste månadens svarta rubriker om mediekrisen. Han nämner sammanslagningen av Sydsvenskan och Helsingborgs dagblad, vilket innebar att 180 tjänster försvann, och nedläggningen av TV4:as lokala redaktioner.
Att det skulle ha något att göra med krisen hos den egna tidningen säger han inget om. Det vore annars ett bra exempel på den mediekris Mattsson vill uppmärksamma. På tio år har Expressen tappat nästan varannan läsare. Upplagan har minskat från 360 000 till 195 000. Tillsammans med minskade intäkter från lösnummerförsäljning har också tidningen fått allt svårare att hitta annonsörer. Kvällspressen har flera år i rad haft minskade annonsintäkter på printsidan, och har för första kvartalet i år tappat ytterligare 21 procent.
Tidningen tvingades nyligen till ett större sparpaket med neddragningar på 60 miljoner, varav en tredjedel på personal.
Parallellt med att nästan alla svenska tidningar tappat i upplaga, har också förtroendet för svensk media sjunkit. Journalister är den yrkesgrupp som har minst förtroende hos allmänheten. De två tidningar som har allra lägst förtroende, är också de tidningar som förlorat flest läsare. Dessa tidningar är Aftonbladet och Expressen.
