<strong>GT/Expressen</strong> lyfter ofta fram näthat som ett av de viktigaste brotten att bekämpa. Samtidigt försöker samma tidning att bagatellisera våldtäkter som anmäls 35 gånger så ofta. Foto: Nya Tider

Tyck synd om oss istället, vi blir näthatade

Det pågår flera kampanjer i media mot så kallat näthat som drabbar främst kvinnliga debattörer och skribenter. Men Nya Tiders granskning visar att näthat är en ytterst ovanlig brottslighet som omskrivs oproportionerligt mycket eftersom det är journalister som drabbas. Våldtäkter, som är mycket vanligare, bagatelliseras däremot i pressen.

Tidningen Expressen, som just nu driver en kampanj för att domstolarna ska ”förstå allvaret” i näthat, har samtidigt en reportageserie som försöker tona ner hemskheten i våldtäkt. Bland annat genom att intervjua en våldtagen kvinna som vill förändra synen på våldtäktsmän som monster. Detta utan att berätta för läsarna att kvinnan egentligen är en manlig transvestit från San Fransisco som är anarkist och tidigare språkrör för Miljöpartiets ungdomsförbund.

Ännu en kampanj

Journalisten Lisa Bjurwald har tagit initiativ till en ytterligare kampanj mot vad hon kallar näthatare. Med detta menar hon personer som utrycker sig aggressivt, nedlåtande eller sexistiskt i mejl eller kommentarsfält. Oftast riktat till kvinnliga journalister som anklagas för att ljuga om mångkulturens konsekvenser.

Kampanjen består av att samla ett nätverk av kvinnliga journalister som gemensamt ska berätta om sin rädsla och sitt trauma av att läsa dessa kommentarer. På så sätt vill hon sätta press på arbetsgivare att öka kvinnornas säkerhet genom olika typer av beskydd. Likaså att polisen och Säpo ska prioritera de otrevliga mejlen och att straffen för att skriva sådana kommentarer ska höjas.

Bjurwalds kampanj är inte den första som startats av journalister för att bekämpa oönskade kommentarer. Medieprofilen Robert Aschberg har tidigare utfäst en belöning på 10 000 kronor till den som kan namnge en sådan person som skickat otrevliga mejl till honom eller någon av hans kollegor. Aschberg leder också programserien Trolljägarna på TV3 där tv-team åker hem till människor de lyckats identifiera. Programidén går ut på att överraska personer i deras hem och inför rullande kameror konfrontera dem med otrevligheter som de har skrivit på nätet. Därefter lämnas en faktura över till den avslöjade med ett belopp som han eller hon ska betala i böter.

Även Expressen är engagerade och driver för tillfället kampanj i Högsta domstolen om att förolämpningar och hot riktade mot journalister ska straffas hårdare och få en egen brottsrubricering.

Präglar nyhetsrapporteringen

Journalisternas stora engagemang mot vad de kallar näthat präglar också nyhetsrapporteringen. Både Aftonbladet och Expressen har granskat ”näthatet” i återkommande reportageserier. Likt programmet Trolljägarna består granskningen i huvudsak av att åka hem till privatpersoner vars identitet man lyckats avslöja och filma deras reaktion när de blir konfronterade.

En sökning på ordet näthat i mediearkivet ger över 150 000 träffar och är såldes mer omtalat på svenska debattsidor än orden ”svält”, ”krig” och ”tortyr” sammanlagt.

BRÅ: Näthat, en bagatellartad företeelse

Även om svensk media skriver mycket om så kallat näthat är det i jämförelse med annan kriminalitet något ganska marginaliserat.

Enligt Brottsförebyggande rådet anmäldes 2012 endast 713 fall av trakasserier via nätet. Av dessa lades dessutom 12 procent ned eftersom det anmälda inte var något brott. Detta kan jämföras med 6 532 våldtäkter som anmäldes samma år.

Av de anmälningar om ”näthat” som anses brottsliga har samtliga varit av böteskaraktär, alltså inte varit allvarligare än att straffet ska stanna vid böter.

Olika brottsoffer ger olika medieintresse

I samband med BRÅ:s undersökning av det uppmärksammade näthatet granskades också anmälarna. Vad som skiljer nättrakasserier från andra typer av brottslighet är att offren i högre grad än vanligt också tillhör övre ekonomiska samhällsskikt.

När det gäller brott som exempelvis vandalisering, stölder och misshandel är boende i socialt utsatta områden betydligt mer drabbade. Detsamma gäller brott som våldtäkter, rån, hot och flertalet andra gärningar riktade mot person eller sak.

Näthat är däremot i lika hög grad riktat mot personer tillhörande medelklass eller övre medelklass. Framstående personer, inom exempelvis media och kultur, är överrepresenterade bland offren.
Ett typiskt offer för våldtäkt är en ung kvinna, som är svensk med lägre inkomst och boendes i ett socialt utsatt område.

Ett typiskt offer för näthat är en medelålders kvinnlig journalist med hög inkomst och boendes i innerstan.

Förstorar näthat, förminskar våldtäkter

Samtidigt som journalisten Lisa Bjurwald drar igång en kampanj för att visa problemen med sexistiska och hotfulla mejl som drabbar kvinnor inom media, har hennes tidning påbörjat en annan kampanj. Där syftet är att tona ned allvaret i det betydligt vanligare brottet våldtäkt.

I en reportageserie i Expressen vill man ”ge en annan bild” av det kraftigt ökande antalet våldtäkter. Däribland genom att intervjua en drabbad som säger sig ogilla att effekterna av övergreppet förstoras upp. ”Personligen är jag frustrerad över en debatt som säger att en våldtäkt förstör ens liv. Vi känner inte så”, citerar tidningen.

Alexander Alvin Chamberland (ibland ”Alvina”) var det våldtäktsoffer som Expressen hittade och som stödde tidningens tes om att våldtäkter inte är så farliga. Kraven på kraftfullare rättsliga åtgärder för att förhindra våldtäkter anser Chamberland vilar på ”inrotade föreställningar” om manligt och kvinnligt och ignorerar ”att polis- och rättsväsende ofta reproducerar rasistiska strukturer”. Foto: privat
Alexander Alvin Chamberland (ibland ”Alvina”) var det våldtäktsoffer som Expressen hittade och som stödde tidningens tes om att våldtäkter inte är så farliga. Kraven på kraftfullare rättsliga åtgärder för att förhindra våldtäkter anser Chamberland vilar på ”inrotade föreställningar” om manligt och kvinnligt och ignorerar ”att polis- och rättsväsende ofta reproducerar rasistiska strukturer”. Foto: privat

Den intervjuade är också negativ till att våldtäktsmän beskrivs som monster.

Någon våldtagen kvinna är det dock inte som intervjuas. I brist på våldtäktsoffer som vill hjälpa till att förminska våldtäkter har tidningen fått vända sig till en politisk aktivist med samma ideologiska drivkraft som Expressen. Den våldtagna kvinna som tidningen påstår sig intervjua är egentligen en manlig transvestit vid namn Alexander Alvin Chamberland. Personen är queerfeminist, anarkist och tidigare språkrör för Miljöpartiets ungdomsförbund. Han har bland annat propagerat för att normalisera sexarbete. Chamberland definierar sig själv till och från som kvinna, vilket är fallet när Expressen intervjuar honom.

Vare sig Chamberlands biologiska kön eller politiska aktivism framgår dock i intervjun där den transsexuelle miljöpartisten istället presenteras som en vanlig kvinna som upptäckt att våldtäkt inte är så fruktansvärt som många tror.

Försvarar våldtäktsmän

Även Aftonbladet har försökt minska dramatiken kring våldtäkter när journalisterna och vänsteraktivisterna Carina Ohlsson och Olga Persson i ett längre reportage beskrev skadan av att media ”skriver för mycket om våldtäkter”, och att problemet inte är så stort att det behöver rapporteras om så mycket.

På ledarplats i samma tidning beskrev vänsteraktivisten Lisa Magnusson våldtäkter som något som inte är värre än örfilar. Lisa Magnusson har vid fler tillfällen återkopplat till detta och hävdar, likt den intervjuade Chamberland, att våldtäktsmän inte ska göras till monster. I en krönika i Metro skriver hon att svenskarna borde ha mer förståelse för att långväga invandrare ibland vill våldta: ”Det kanske inte är så konstigt att någon som flytt undan våld och tortyr själv är känslomässigt invalidiserad och beter sig illa”, förklarar Magnusson, och fortsätter med att fördöma svenskar som vill utvisa dessa våldtäktsmän eftersom det vore att ”sända dem i döden”.

Näthat kontra våldtäkter

2012 anmäldes runt 70 våldtäkter om dagen i Sverige.

Enligt BRÅ är huvuddelen av anmälda våldtäkter begångna utomhus av en eller flera okända förövare. 1996 begick män med invandrarbakgrund 60 procent av våldtäkterna enligt BRÅ:s statistik. Därefter förbjöds myndigheten att redovisa brottslingarnas härkomst, så någon mer aktuell statistik finns inte.

Om antalet våldtäkter förblir detsamma kommer var tredje flicka som i dag växer upp att bli våldtagen någon gång i livet. Svenska kvinnor i socialt utsatta områden är överrepresenterade bland dessa.

I Sverige anmäls två fall av nättrakasserier om dagen. Ungefär en halv procent av Sveriges kvinnor kommer någon gång i livet att utsättas för näthat. Kvinnor med journalistyrken är överrepresenterade i denna halva procent.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Liberalerna – ett parti med historia och identitetsproblem

Liberalerna – ett parti med historia och identitetsproblem

🟠 Reportageserie VAL 2022. För att förstå dagens version av det svenska liberala partiet, Liberalerna, behöver man se dess historia, som kantats av växlande parlamentariska framgångar och fiaskon. Från sin storhetstid i början av 1900-talet, då man var i opposition mot kungamakten och lyckades få 46 procent av mandaten i Andra kammaren, har partiet varit inne i en trendmässig nedgång. Dagens parti är mitt inne i en kris, där partiledaren Nyamko Sabuni avgick utan förvarning och den tidigare partisekreteraren Johan Pehrson fick ta över. Politiskt uppfattas partiet som svagt, men självbilden har drag av den forna storhetstiden.

Våra svenska nationalparker

Våra svenska nationalparker

🟠 Att besöka en nationalpark är lärorikt. Där finns mycket information och vackra miljöer. Nationalparkerna har olika teman, såsom Sonfjället där man från början hade till uppdrag att rädda björnstammen i Härjedalen. På Ängsö finns en fantastisk flora, ängar och hagar. Nationalparkerna är väl värda ett besök.

Läs även:

Liberalerna – ett parti med historia och identitetsproblem

Liberalerna – ett parti med historia och identitetsproblem

🟠 Reportageserie VAL 2022. För att förstå dagens version av det svenska liberala partiet, Liberalerna, behöver man se dess historia, som kantats av växlande parlamentariska framgångar och fiaskon. Från sin storhetstid i början av 1900-talet, då man var i opposition mot kungamakten och lyckades få 46 procent av mandaten i Andra kammaren, har partiet varit inne i en trendmässig nedgång. Dagens parti är mitt inne i en kris, där partiledaren Nyamko Sabuni avgick utan förvarning och den tidigare partisekreteraren Johan Pehrson fick ta över. Politiskt uppfattas partiet som svagt, men självbilden har drag av den forna storhetstiden.

Svenska försvaret rustas upp – men får inte mycket ”pang för pengarna”

Svenska försvaret rustas upp – men får inte mycket ”pang för pengarna”

🟠 Det svenska försvaret håller på att ombildas från det ”insatsförsvar” vi haft under hela 2000-­talet till att återigen vara inriktat på att försvara Sveriges territoriella integritet. Men jämfört med Finland får vi inte mycket försvar för pengarna, och det kommer att ta lång tid att återuppbygga försvaret till en nivå som ens kommer i närheten av vad vi hade fram till 1990-talet.

Turkiets kravlista klar för svenskt Natomedlemskap

Turkiets kravlista klar för svenskt Natomedlemskap

🟠 INRIKES Efter flera turer där Turkiet gjort klart att man kommer stoppa Sveriges medlemskapsansökan till Nato har den turkiska regimen publicerat sin kravlista med eftergifter och åtgärder som man kräver att Sverige genomför för att inte blockera vår ansökan till Nato. Det sätter regeringen i en svår sits – för bara några månader sedan hyllade Socialdemokraterna de grupper man nu låtsas som att man tagit avstånd från.

Dags för en femte dos vaccin

Dags för en femte dos vaccin

🟠 INRIKES Det har nu blivit dags för att planera för en femte dos vaccin. Den femte dosen kommer att erbjudas i höst meddelar regeringen, men enligt Folkhälsomyndigheten är vinsterna med den kommande höstdosen begränsade för alla som är under 65.

Nato-medlemskap inte avgörande för svensk upprustning

🟠 Sveriges ansökan till Nato påverkar inte vår egen upprustning särskilt mycket. Det uppger både försvarspolitikern Roger Richthoff och Maria Hugosson Bygge, pressansvarig på FOI. Richthoff menar att om vi har råd att lägga de två procent av BNP på försvaret som Nato kräver och som riksdagen redan beslutat om, hade vi också haft råd att satsa på ett starkt och oberoende svenskt försvar.

Nyhetsdygnet

Bilden av det överhängande ”klimathotet” skärskådas

🟠 BOKRECENSION I boken Borde man oroa sig för klimathotet? konfronterar filosofiläraren Staffan Mörner de påståenden om ett förestående ”klimathot” som konstant förmedlas som absoluta sanningar. Mörner har varit engagerad i miljöfrågor under större delen av sitt liv och skriver sedan flera år om just klimatfrågan i olika nätpublikationer. Bokens utgångspunkt är ett ifrågasättande av det dominerande narrativet, vilket gör att läsaren får en gedigen grundkurs i klimatfrågans olika delar, skriver recensenten Tobias Svensson.

Våra svenska nationalparker

🟠 Att besöka en nationalpark är lärorikt. Där finns mycket information och vackra miljöer. Nationalparkerna har olika teman, såsom Sonfjället där man från början hade till uppdrag att rädda björnstammen i Härjedalen. På Ängsö finns en fantastisk flora, ängar och hagar. Nationalparkerna är väl värda ett besök.

Hylte: från bruksort till mångkultur

🟠 REPORTAGE Nya Tider har under en tid fått rapporter om att kommunen Hylte i Hallands län alltmer domineras av islamister och ökande otrygghet. Eftersom centralorten Hyltebruk är en liten bruksort på landet blev vi överraskade, så vi åkte dit och fann ett samhälle där mycket hade fått en muslimsk prägel, men där en tystnadskultur gjorde det svårt att hitta någon som ville uttala sig.

Containerbrist förvärrar begynnande matkris – Nya Tider i Wuhan: Inga spår av viruskatastrof

🟠 Covid-restriktioner förvandlar hamnar till flaskhalsar. Överfulla hamnar och försenade varutransporter ger förstörd mat. Kina har ett stort handelsöverskott då deras industriproduktion går för fullt medan stora delar av väst går på halvfart på grund av snart årslånga nedstängningar. Nya Tider besökte Wuhan och kunde förvånat konstatera att livet där är normalt medan omvärlden fortfarande efter ett år lever med varierande grad av nedstängningar.

Två män och ett kylskåp

🟠 HISTORIA Människan har i alla tider strävat efter att förvara mat så att den inte förstörs. Olika metoder för detta har varit saltning, torkning och rökning. Mat kom även att förvaras kyld i källare och särskilda ishus. Till sist såg de första kylskåpen dagens ljus. Kylskåpet kom dock att utvecklas och förbättras av de två svenska uppfinnarna Baltzar von Platen och Carl Munters.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos Spelpressen
Allt du behöver veta om casino utan spelpaus
Svenskaonlinecasinon – Din jämförelsesida för svenska casino online
Jämför casino utan svensk licens hos Nya-Casinon.online
Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Viktig information om casino utan licens finns på casinoutanlicens.net
Bra sportbonusar hittar du på betting utan svensk licens
Finlands största sajt gällande nya casinon uudetkasinot.com
En sammanställning av information om utländska casino hittar du på Casinofrog.com.
Info om casino utan spelpaus hittar du på Starwarscasinos.com

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Artiklar (RSS)
© 2022 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.