Tidningen Expressen, som just nu driver en kampanj för att domstolarna ska ”förstå allvaret” i näthat, har samtidigt en reportageserie som försöker tona ner hemskheten i våldtäkt. Bland annat genom att intervjua en våldtagen kvinna som vill förändra synen på våldtäktsmän som monster. Detta utan att berätta för läsarna att kvinnan egentligen är en manlig transvestit från San Fransisco som är anarkist och tidigare språkrör för Miljöpartiets ungdomsförbund.
Ännu en kampanj
Journalisten Lisa Bjurwald har tagit initiativ till en ytterligare kampanj mot vad hon kallar näthatare. Med detta menar hon personer som utrycker sig aggressivt, nedlåtande eller sexistiskt i mejl eller kommentarsfält. Oftast riktat till kvinnliga journalister som anklagas för att ljuga om mångkulturens konsekvenser.
Kampanjen består av att samla ett nätverk av kvinnliga journalister som gemensamt ska berätta om sin rädsla och sitt trauma av att läsa dessa kommentarer. På så sätt vill hon sätta press på arbetsgivare att öka kvinnornas säkerhet genom olika typer av beskydd. Likaså att polisen och Säpo ska prioritera de otrevliga mejlen och att straffen för att skriva sådana kommentarer ska höjas.
Bjurwalds kampanj är inte den första som startats av journalister för att bekämpa oönskade kommentarer. Medieprofilen Robert Aschberg har tidigare utfäst en belöning på 10 000 kronor till den som kan namnge en sådan person som skickat otrevliga mejl till honom eller någon av hans kollegor. Aschberg leder också programserien Trolljägarna på TV3 där tv-team åker hem till människor de lyckats identifiera. Programidén går ut på att överraska personer i deras hem och inför rullande kameror konfrontera dem med otrevligheter som de har skrivit på nätet. Därefter lämnas en faktura över till den avslöjade med ett belopp som han eller hon ska betala i böter.
Även Expressen är engagerade och driver för tillfället kampanj i Högsta domstolen om att förolämpningar och hot riktade mot journalister ska straffas hårdare och få en egen brottsrubricering.
Präglar nyhetsrapporteringen
Journalisternas stora engagemang mot vad de kallar näthat präglar också nyhetsrapporteringen. Både Aftonbladet och Expressen har granskat ”näthatet” i återkommande reportageserier. Likt programmet Trolljägarna består granskningen i huvudsak av att åka hem till privatpersoner vars identitet man lyckats avslöja och filma deras reaktion när de blir konfronterade.
En sökning på ordet näthat i mediearkivet ger över 150 000 träffar och är såldes mer omtalat på svenska debattsidor än orden ”svält”, ”krig” och ”tortyr” sammanlagt.
BRÅ: Näthat, en bagatellartad företeelse
Även om svensk media skriver mycket om så kallat näthat är det i jämförelse med annan kriminalitet något ganska marginaliserat.
Enligt Brottsförebyggande rådet anmäldes 2012 endast 713 fall av trakasserier via nätet. Av dessa lades dessutom 12 procent ned eftersom det anmälda inte var något brott. Detta kan jämföras med 6 532 våldtäkter som anmäldes samma år.
Av de anmälningar om ”näthat” som anses brottsliga har samtliga varit av böteskaraktär, alltså inte varit allvarligare än att straffet ska stanna vid böter.
Olika brottsoffer ger olika medieintresse
I samband med BRÅ:s undersökning av det uppmärksammade näthatet granskades också anmälarna. Vad som skiljer nättrakasserier från andra typer av brottslighet är att offren i högre grad än vanligt också tillhör övre ekonomiska samhällsskikt.
När det gäller brott som exempelvis vandalisering, stölder och misshandel är boende i socialt utsatta områden betydligt mer drabbade. Detsamma gäller brott som våldtäkter, rån, hot och flertalet andra gärningar riktade mot person eller sak.
Näthat är däremot i lika hög grad riktat mot personer tillhörande medelklass eller övre medelklass. Framstående personer, inom exempelvis media och kultur, är överrepresenterade bland offren.
Ett typiskt offer för våldtäkt är en ung kvinna, som är svensk med lägre inkomst och boendes i ett socialt utsatt område.
Ett typiskt offer för näthat är en medelålders kvinnlig journalist med hög inkomst och boendes i innerstan.
Förstorar näthat, förminskar våldtäkter
Samtidigt som journalisten Lisa Bjurwald drar igång en kampanj för att visa problemen med sexistiska och hotfulla mejl som drabbar kvinnor inom media, har hennes tidning påbörjat en annan kampanj. Där syftet är att tona ned allvaret i det betydligt vanligare brottet våldtäkt.
I en reportageserie i Expressen vill man ”ge en annan bild” av det kraftigt ökande antalet våldtäkter. Däribland genom att intervjua en drabbad som säger sig ogilla att effekterna av övergreppet förstoras upp. ”Personligen är jag frustrerad över en debatt som säger att en våldtäkt förstör ens liv. Vi känner inte så”, citerar tidningen.
Den intervjuade är också negativ till att våldtäktsmän beskrivs som monster.
Någon våldtagen kvinna är det dock inte som intervjuas. I brist på våldtäktsoffer som vill hjälpa till att förminska våldtäkter har tidningen fått vända sig till en politisk aktivist med samma ideologiska drivkraft som Expressen. Den våldtagna kvinna som tidningen påstår sig intervjua är egentligen en manlig transvestit vid namn Alexander Alvin Chamberland. Personen är queerfeminist, anarkist och tidigare språkrör för Miljöpartiets ungdomsförbund. Han har bland annat propagerat för att normalisera sexarbete. Chamberland definierar sig själv till och från som kvinna, vilket är fallet när Expressen intervjuar honom.
Vare sig Chamberlands biologiska kön eller politiska aktivism framgår dock i intervjun där den transsexuelle miljöpartisten istället presenteras som en vanlig kvinna som upptäckt att våldtäkt inte är så fruktansvärt som många tror.
Försvarar våldtäktsmän
Även Aftonbladet har försökt minska dramatiken kring våldtäkter när journalisterna och vänsteraktivisterna Carina Ohlsson och Olga Persson i ett längre reportage beskrev skadan av att media ”skriver för mycket om våldtäkter”, och att problemet inte är så stort att det behöver rapporteras om så mycket.
På ledarplats i samma tidning beskrev vänsteraktivisten Lisa Magnusson våldtäkter som något som inte är värre än örfilar. Lisa Magnusson har vid fler tillfällen återkopplat till detta och hävdar, likt den intervjuade Chamberland, att våldtäktsmän inte ska göras till monster. I en krönika i Metro skriver hon att svenskarna borde ha mer förståelse för att långväga invandrare ibland vill våldta: ”Det kanske inte är så konstigt att någon som flytt undan våld och tortyr själv är känslomässigt invalidiserad och beter sig illa”, förklarar Magnusson, och fortsätter med att fördöma svenskar som vill utvisa dessa våldtäktsmän eftersom det vore att ”sända dem i döden”.
Näthat kontra våldtäkter
2012 anmäldes runt 70 våldtäkter om dagen i Sverige.
Enligt BRÅ är huvuddelen av anmälda våldtäkter begångna utomhus av en eller flera okända förövare. 1996 begick män med invandrarbakgrund 60 procent av våldtäkterna enligt BRÅ:s statistik. Därefter förbjöds myndigheten att redovisa brottslingarnas härkomst, så någon mer aktuell statistik finns inte.
Om antalet våldtäkter förblir detsamma kommer var tredje flicka som i dag växer upp att bli våldtagen någon gång i livet. Svenska kvinnor i socialt utsatta områden är överrepresenterade bland dessa.
I Sverige anmäls två fall av nättrakasserier om dagen. Ungefär en halv procent av Sveriges kvinnor kommer någon gång i livet att utsättas för näthat. Kvinnor med journalistyrken är överrepresenterade i denna halva procent.
