<strong>GT/Expressen</strong> lyfter ofta fram näthat som ett av de viktigaste brotten att bekämpa. Samtidigt försöker samma tidning att bagatellisera våldtäkter som anmäls 35 gånger så ofta. Foto: Nya Tider

Tyck synd om oss istället, vi blir näthatade

Det pågår flera kampanjer i media mot så kallat näthat som drabbar främst kvinnliga debattörer och skribenter. Men Nya Tiders granskning visar att näthat är en ytterst ovanlig brottslighet som omskrivs oproportionerligt mycket eftersom det är journalister som drabbas. Våldtäkter, som är mycket vanligare, bagatelliseras däremot i pressen.

Tidningen Expressen, som just nu driver en kampanj för att domstolarna ska ”förstå allvaret” i näthat, har samtidigt en reportageserie som försöker tona ner hemskheten i våldtäkt. Bland annat genom att intervjua en våldtagen kvinna som vill förändra synen på våldtäktsmän som monster. Detta utan att berätta för läsarna att kvinnan egentligen är en manlig transvestit från San Fransisco som är anarkist och tidigare språkrör för Miljöpartiets ungdomsförbund.

Ännu en kampanj

Journalisten Lisa Bjurwald har tagit initiativ till en ytterligare kampanj mot vad hon kallar näthatare. Med detta menar hon personer som utrycker sig aggressivt, nedlåtande eller sexistiskt i mejl eller kommentarsfält. Oftast riktat till kvinnliga journalister som anklagas för att ljuga om mångkulturens konsekvenser.

Kampanjen består av att samla ett nätverk av kvinnliga journalister som gemensamt ska berätta om sin rädsla och sitt trauma av att läsa dessa kommentarer. På så sätt vill hon sätta press på arbetsgivare att öka kvinnornas säkerhet genom olika typer av beskydd. Likaså att polisen och Säpo ska prioritera de otrevliga mejlen och att straffen för att skriva sådana kommentarer ska höjas.

Bjurwalds kampanj är inte den första som startats av journalister för att bekämpa oönskade kommentarer. Medieprofilen Robert Aschberg har tidigare utfäst en belöning på 10 000 kronor till den som kan namnge en sådan person som skickat otrevliga mejl till honom eller någon av hans kollegor. Aschberg leder också programserien Trolljägarna på TV3 där tv-team åker hem till människor de lyckats identifiera. Programidén går ut på att överraska personer i deras hem och inför rullande kameror konfrontera dem med otrevligheter som de har skrivit på nätet. Därefter lämnas en faktura över till den avslöjade med ett belopp som han eller hon ska betala i böter.

Även Expressen är engagerade och driver för tillfället kampanj i Högsta domstolen om att förolämpningar och hot riktade mot journalister ska straffas hårdare och få en egen brottsrubricering.

Präglar nyhetsrapporteringen

Journalisternas stora engagemang mot vad de kallar näthat präglar också nyhetsrapporteringen. Både Aftonbladet och Expressen har granskat ”näthatet” i återkommande reportageserier. Likt programmet Trolljägarna består granskningen i huvudsak av att åka hem till privatpersoner vars identitet man lyckats avslöja och filma deras reaktion när de blir konfronterade.

En sökning på ordet näthat i mediearkivet ger över 150 000 träffar och är såldes mer omtalat på svenska debattsidor än orden ”svält”, ”krig” och ”tortyr” sammanlagt.

BRÅ: Näthat, en bagatellartad företeelse

Även om svensk media skriver mycket om så kallat näthat är det i jämförelse med annan kriminalitet något ganska marginaliserat.

Enligt Brottsförebyggande rådet anmäldes 2012 endast 713 fall av trakasserier via nätet. Av dessa lades dessutom 12 procent ned eftersom det anmälda inte var något brott. Detta kan jämföras med 6 532 våldtäkter som anmäldes samma år.

Av de anmälningar om ”näthat” som anses brottsliga har samtliga varit av böteskaraktär, alltså inte varit allvarligare än att straffet ska stanna vid böter.

Olika brottsoffer ger olika medieintresse

I samband med BRÅ:s undersökning av det uppmärksammade näthatet granskades också anmälarna. Vad som skiljer nättrakasserier från andra typer av brottslighet är att offren i högre grad än vanligt också tillhör övre ekonomiska samhällsskikt.

När det gäller brott som exempelvis vandalisering, stölder och misshandel är boende i socialt utsatta områden betydligt mer drabbade. Detsamma gäller brott som våldtäkter, rån, hot och flertalet andra gärningar riktade mot person eller sak.

Näthat är däremot i lika hög grad riktat mot personer tillhörande medelklass eller övre medelklass. Framstående personer, inom exempelvis media och kultur, är överrepresenterade bland offren.
Ett typiskt offer för våldtäkt är en ung kvinna, som är svensk med lägre inkomst och boendes i ett socialt utsatt område.

Ett typiskt offer för näthat är en medelålders kvinnlig journalist med hög inkomst och boendes i innerstan.

Förstorar näthat, förminskar våldtäkter

Samtidigt som journalisten Lisa Bjurwald drar igång en kampanj för att visa problemen med sexistiska och hotfulla mejl som drabbar kvinnor inom media, har hennes tidning påbörjat en annan kampanj. Där syftet är att tona ned allvaret i det betydligt vanligare brottet våldtäkt.

I en reportageserie i Expressen vill man ”ge en annan bild” av det kraftigt ökande antalet våldtäkter. Däribland genom att intervjua en drabbad som säger sig ogilla att effekterna av övergreppet förstoras upp. ”Personligen är jag frustrerad över en debatt som säger att en våldtäkt förstör ens liv. Vi känner inte så”, citerar tidningen.

Alexander Alvin Chamberland (ibland ”Alvina”) var det våldtäktsoffer som Expressen hittade och som stödde tidningens tes om att våldtäkter inte är så farliga. Kraven på kraftfullare rättsliga åtgärder för att förhindra våldtäkter anser Chamberland vilar på ”inrotade föreställningar” om manligt och kvinnligt och ignorerar ”att polis- och rättsväsende ofta reproducerar rasistiska strukturer”. Foto: privat
Alexander Alvin Chamberland (ibland ”Alvina”) var det våldtäktsoffer som Expressen hittade och som stödde tidningens tes om att våldtäkter inte är så farliga. Kraven på kraftfullare rättsliga åtgärder för att förhindra våldtäkter anser Chamberland vilar på ”inrotade föreställningar” om manligt och kvinnligt och ignorerar ”att polis- och rättsväsende ofta reproducerar rasistiska strukturer”. Foto: privat

Den intervjuade är också negativ till att våldtäktsmän beskrivs som monster.

Någon våldtagen kvinna är det dock inte som intervjuas. I brist på våldtäktsoffer som vill hjälpa till att förminska våldtäkter har tidningen fått vända sig till en politisk aktivist med samma ideologiska drivkraft som Expressen. Den våldtagna kvinna som tidningen påstår sig intervjua är egentligen en manlig transvestit vid namn Alexander Alvin Chamberland. Personen är queerfeminist, anarkist och tidigare språkrör för Miljöpartiets ungdomsförbund. Han har bland annat propagerat för att normalisera sexarbete. Chamberland definierar sig själv till och från som kvinna, vilket är fallet när Expressen intervjuar honom.

Vare sig Chamberlands biologiska kön eller politiska aktivism framgår dock i intervjun där den transsexuelle miljöpartisten istället presenteras som en vanlig kvinna som upptäckt att våldtäkt inte är så fruktansvärt som många tror.

Försvarar våldtäktsmän

Även Aftonbladet har försökt minska dramatiken kring våldtäkter när journalisterna och vänsteraktivisterna Carina Ohlsson och Olga Persson i ett längre reportage beskrev skadan av att media ”skriver för mycket om våldtäkter”, och att problemet inte är så stort att det behöver rapporteras om så mycket.

På ledarplats i samma tidning beskrev vänsteraktivisten Lisa Magnusson våldtäkter som något som inte är värre än örfilar. Lisa Magnusson har vid fler tillfällen återkopplat till detta och hävdar, likt den intervjuade Chamberland, att våldtäktsmän inte ska göras till monster. I en krönika i Metro skriver hon att svenskarna borde ha mer förståelse för att långväga invandrare ibland vill våldta: ”Det kanske inte är så konstigt att någon som flytt undan våld och tortyr själv är känslomässigt invalidiserad och beter sig illa”, förklarar Magnusson, och fortsätter med att fördöma svenskar som vill utvisa dessa våldtäktsmän eftersom det vore att ”sända dem i döden”.

Näthat kontra våldtäkter

2012 anmäldes runt 70 våldtäkter om dagen i Sverige.

Enligt BRÅ är huvuddelen av anmälda våldtäkter begångna utomhus av en eller flera okända förövare. 1996 begick män med invandrarbakgrund 60 procent av våldtäkterna enligt BRÅ:s statistik. Därefter förbjöds myndigheten att redovisa brottslingarnas härkomst, så någon mer aktuell statistik finns inte.

Om antalet våldtäkter förblir detsamma kommer var tredje flicka som i dag växer upp att bli våldtagen någon gång i livet. Svenska kvinnor i socialt utsatta områden är överrepresenterade bland dessa.

I Sverige anmäls två fall av nättrakasserier om dagen. Ungefär en halv procent av Sveriges kvinnor kommer någon gång i livet att utsättas för näthat. Kvinnor med journalistyrken är överrepresenterade i denna halva procent.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Fyra dagar som skakade Frankrike

Fyra dagar som skakade Frankrike

🟠 UTRIKES På fyra dagar, från måndag till torsdag, har det kaos som utlöstes av Rassemblement Nationals (RN) seger i valet till Europaparlamentet förändrat den politiska situationen i Frankrike i grunden. Högern vädrade först morgonluft, men har nu drabbats av interna slitningar. Samtidigt verkar vänstern anstränga sig för att komma över sina meningsskiljaktigheter och bilda en bräcklig allians.

Läs även:

Kristersson får högre lön

Kristersson får högre lön

🟠 INRIKES Statsminister Ulf Kristersson och regeringens 23 ministrar får höjda arvoden, efter ett beslut från Statsrådsarvodesnämnden. För Kristerssons del innebär det en löneökning med 7 000 kronor till 198 000 kronor i månaden.

Vaccinskandal: Svensk 13-åring dog efter covidvaccin

Vaccinskandal: Svensk 13-åring dog efter covidvaccin

🟠 INRIKES En 13-årig svensk pojkes sista plågsamma andetag efter att han fått covidvaccin blev starten på en kamp för rättvisa för hans pappa. En kamp som nu fått åklagarmyndigheten att starta en förundersökning gällande något som bara är toppen på ett isberg – en vaccinskandal där över 80 000 svenska barn utsatts.

Veckodagens betydelse för återfall i brott

Veckodagens betydelse för återfall i brott

🟠 BROTT OCH STRAFF Att den svenska ”kriminalvården” i stor uträckning misslyckas med att ”vårda” brottslingar till att bli laglydiga medborgare är väl känt av Nya Tiders läsare. Det är mycket vanligt att personer som dömts för ett brott begår nya brott efter avtjänat straff. Av alla med en så kallad ingångshändelse 2017 återföll 25 procent i brottslighet inom ett år, och efter tre år hade 41 procent återfallit i brott. Siffrorna inkluderar naturligtvis bara den lilla del brott som klaras upp, mörkertalet är okänt. Med ingångshändelse menas att personen till exempel frigivits från anstalt eller skrivits ut från sluten ungdomsvård. Många som återfaller efter frigivning från anstalt gör det redan inom några månader efter att ha lämnat anstalten.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Bob Dylans syn på världen, sedd genom låttexter

🟠 BOKRECENSION Stjärnorna är också fans. Även de tittar upp mot sin stjärna och drömmer. Så här på ålderns höst (han fyller 83 i år) har Bob Dylan skrivit sin tackbok till några av de som inspirerade honom till att bli vår tids störste låtskrivare. Bob Dylans betydelse för modern kultur går knappast att överskatta, han har beskrivits som ”den som gav popmusiken en hjärna”. Förutom otaliga skivor har han även givit ut en del böcker. Denna den senaste är, precis som självbiografin Chronicles, Volume one (2004) skriven i en fri och associativ stil genom vilken Dylan ofta ger fritt spelrum åt sin fantasi.

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Boeings Starliner har äntligen skjutit upp en NASA-besättning i rymden

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Efter sju svåra års försening, och efter två misslyckade försök förra månaden, har det problemtyngda Boeing äntligen skickat två astronauter till rymden på ett uppdrag för NASA i sin rymdfarkost Starliner. Men företaget har fortfarande en lång väg att gå. Samtidigt går Elon Musks SpaceX från klarhet till klarhet och har nyligen gjort ett lyckat försök med sin Starship.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.