Vad hände med demokratin? Folkviljan körs över gång på gång i ”klimatets” namn. Skärmavbild: SVT

”Vad hände med Sveriges demokrati?”

LEDARE.
Förra veckan, den 18 april, började en klimataktivist plötsligt skrika från riksdagens åhörarläktare under en debatt. ”Som medborgare i Sverige skäms jag över att behöva säga till er att göra ert jobb!” Vakterna ingrep snabbt och resolut. Medan mannen släpades bort ropade han ett sista budskap till politikerna: ”Det är en klimatkatastrof och det är tomt inne i riksdagen. Jag undrar: Vad hände med Sveriges demokrati? Låt folket bestämma!” Det avslöjar en självbild hos klimataktivisterna som är så långt ifrån verkligheten man kan komma.

Demokrati har länge varit ett populärt slagord hos de svenska klimataktivisterna. Skrapar man på ytan ser man dock att de inte anser att det finns någon plats för demokrati i deras projekt att rädda världen från ”klimatkatastrofen”.

Pär Holmgren, tidigare meteorolog på SVT och känd debattör i klimatpolitiken, berättade år 2009 i Aftonbladets program Korseld att han en gång fick frågan vad han skulle göra om han var statsminister.

– Och då svarade jag att jag skulle snabbt avskaffa alla val, berättade Holmgren.

Han motiverade att det som pågår ”är ungefär en lika stor utmaning som ett tredje världskrig, och om man hårddrar det lite då, så har vi liksom inte tid att hålla på och käbbla mellan partierna till exempel, utan nu gäller det verkligen att sätta ner foten och visa att vi är faktiskt ense om det och det och det och det och det och det.”

Han har genom åren försökt att backa från sitt uttalande. Det sades ”med glimten i ögat”. Tio år senare blev han europaparlamentariker för Miljöpartiet, en position han fortfarande innehar. Inför valet hade hans gamla uttalande kommit upp i ljuset igen. Han skrev då en artikel där han avfärdade anklagelserna om bristande demokratisyn som ”absurt”, och bedyrade att han ser demokratin som ”enda vägen att lösa klimatfrågan”.

Varför är det ingen politiker som frågar sig varför folk röstar nej till vindkraft i varenda lokal folkomröstning?

”Det är ju just för att jag tror på demokratin och på politiken som verktyg som jag nu söker förtroende som europaparlamentariker”, skrev han.

När Holmgren och hans gelikar talar om demokrati, är det dock de själva som står i centrum. Det är inte konstigt, klimatpolitiken är ett projekt för ett litet fåtal: politiker, lobbyister och aktivister. När dessa grupper talar om demokrati menar de endast den indirekta formen: parlamentarismen. Folket röstar på partier som sedan ska agera deras ombud. Det innebär att folkets insyn och inflytande är begränsat, ofta obefintligt. Besluten ska helst inte ens fattas i Sveriges riksdag, utan ännu längre bort från folket, på överstatlig nivå med EU, FN eller återkommande globala klimatkonferenser. Den direkta formen av demokrati – folkomröstningar – finns det ingen plats för.

Maria Wetterstrand, tidigare språkrör för Miljöpartiet och sedan många år aktiv som anställd klimatlobbyist, är en av många ledande opinionsbildare som anser att lokala miljöfrågor kommer att förhindra det stora globala klimatprojekt som hon nu gör karriär på.

– Utifrån hur vi ser på miljöfrågorna idag skulle jag säga att miljölagen har för mycket fokus på lokala miljöeffekter och för lite fokus på globala miljöeffekter. I värsta fall blir konsekvensen att en liten lokal effekt på en plats förhindrar etableringar som kan ha enormt positiva effekter, inte minst på samhällsnivå och global nivå, sade hon till Tidningen Näringslivet den 13 april.

Denna tankefigur känns igen i vindkraftspolitiken. Enligt Energimyndigheten finns storskalig vindkraft i omkring 200 av Sveriges 290 kommuner. Trots att energislaget påverkar lokalbefolkningen på flera avgörande sätt, har endast tre folkomröstningar om vindkraften ägt rum. Först ut var Sorsele 2016. De röstade nej. Därefter Malung-Sälen år 2020. Även där röstade befolkningen nej. Och i fjol, när Söderhamn röstade, blev det förstås också ett nej.

Men svenska politiker har ett förljuget förhållande till demokrati. Här, till skillnad från i Schweiz, anses nämligen direkt­demokratin vara den svagare formen, medan den parlamentariska demokratin är den starkare. Därmed tvekade heller inte en majoritet av politikerna i fullmäktige, i alla tre kommuner, att köra över folkviljan. Omröstningarna var ändå bara rådgivande, resonerar man. Och det råd som folket ger, lyssnar man bara på om det råkar sammanfalla med politikernas önskade utfall. Hans Unander, socialdemokratiskt kommunalråd i Malung-Sälen, förklarade:

– Om barnen demonstrerar för klimatet och vi faktiskt kan göra något, vad vore vi för sorts personer om vi inte gjorde det?, och intygade samtidigt att han har ”respekt för de som inte vill ha vindkraft”, alltså samma folkmajoritet som precis fick se sina röster förklaras värdelösa.

Men att bara köra över folkomröstningar kommer inte att räcka för att bygga de 20 000 vindkraftverk – en fyrdubbling från idag – som det talas om. Det finns helt enkelt för stora hinder även i den indirekta kommunala demokratin: kommunfullmäktige. Allt för många kommunpolitiker säger nej och använder det kommunala vetot.

I SVT Agenda den 16 april sändes ett inslag där statstelevisionen lyfte fram Finland som ett föredöme, där kommunerna inte har så långtgående självbestämmande som i Sverige. Därmed är det också enklare för bolagen att få tillstånd att kunna bygga stora mängder vindkraft snabbt, vilket hyllades av bolaget OX2:s affärschef, som fick medverka i inslaget. Där­efter följde en debatt mellan Socialdemokraternas energipolitiske talesperson Fredrik Olovsson och Moderaternas motsvarighet, Mats Green. Att programledaren Karin Magnusson själv vill se mer vindkraft och mindre demokrati blev tydligt i hennes inledande fråga:

Debatt mellan Fredrik Olovsson (S), energipolitisk talesperson, och Mats Green (M), gruppledare näringsutskottet. Skärmavbild: SVT

 

– Både regeringen och Socialdemokraterna vill ju se mer vindkraft. Finns det något vi kan lära av Finland där det går snabbt nu?

Fredrik Olovsson menade att de ”hade en väldigt bra fart” fram till för några år sedan, innan högern började ”tala illa” om vindkraften, och föreslog att Sverige slopar det kommunala vetot så att vi får ”effektivare” processer.

– Men det röstade borgerligheten nej till och därför har vi en sämre process än man har i Finland, avslutade han.

Istället för att fråga varför kommunerna vill slippa vindkraften, vände sig Karin Magnusson till Mats Green och frågade varför de röstade nej till att ”förändra” det kommunala vetot:

– Riskerar inte det här att bromsa utbyggnaden?

Jo, givetvis är det så, och det är själva poängen med det kommunala vetot. Det borde ha varit hans självklara svar. Istället talade han om att regeringen ska få ”alla människor att acceptera och omfamna vindkraften” utan tvång. Ingen medverkande tycks ha reflekterat en sekund över att politikerna vill en sak och befolkningen något annat. Istället framhävde Olovsson att vindkraften till havs kan byggas ut snabbt, för den byggs – i de flesta fall – på områden där staten bestämmer på egen hand.

De som verkligen haft fog att fråga sig vad som hände med demokratin är inte klimataktivister, som den utsläpade mannen i Sveriges riksdag. Dessa utgör en liten och privilegierad grupp som har fått forma både klimatpolitiken och klimatnarrativet, på bekostnad av både miljö och demokrati. De som i själva verket blivit utsläpade från Sveriges högsta beslutande organ – och som har all rätt att frustrerat ropa ”vad hände med demokratin?” – är det stora folkflertalet som tvingas på en politik de aldrig velat ha.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Klimataktivist demonstrerar mot bilar – kör själv dieselbil

Klimataktivist demonstrerar mot bilar – kör själv dieselbil

🟠 Petter Kallioinen är en ledande klimataktivist i Återställ våtmarker, en aktivistgrupp ökänd för att blockera biltrafiken och hindra vanliga svenskar från att ta sig till jobbet. Senast den 22 april deltog han i en ”slow walk” på bilvägarna i cent­rala Stockholm. Men Kallioinen kör själv bil, trots att han bor centralt, nära bussar och tunnelbana. ”Det är min flickväns bil”, skyller han ifrån sig när Nya Tider ringer.

Läs även:

Energipolitiken och globalisternas verkliga mål

Energipolitiken och globalisternas verkliga mål

🟠 DEBATT. I FN:s Agenda 2030, som Sveriges regering aktivt arbetar för att uppfylla, uppställs mål som gäller ett stort antal samhällsområden. Man har beträffande dessa formulerat 17 mål av typen: ingen fattigdom, ingen hunger, god utbildning för alla, hållbar energi för alla, fredliga och inkluderande samhällen och liknande. Men med tanke på de enorma ökningarna av välfärden som världens länder uppnått sedan andra världskriget på basis av sina liberala ekonomiska system, kunde man i FN:s arbete vänta sig en fortsatt utveckling på de grunderna. Istället är det uttalade syftet att ”tänka om angående kapitalismen” och införa ”en intressentkapitalism”, vilket i praktiken är socialism som aspirerar på världsherravälde. Det skriver veckans debattör, Dan Ahlmark.

Vad har hänt sedan 90-talet?

Vad har hänt sedan 90-talet?

🟠 När Henrik Dagård ”hade fel”. Ibland är det lätt att få för sig att det politiska och mass­mediala klimatet är statiskt och att ingenting förändras. Men det stämmer inte riktigt. Förändringar sker, om än långsamt. Den politiska korrektheten härskar fortfarande inom system­media, men det blir allt lättare att uttala de oönskade sanningarna. Veckans debattör Bitte Assarmo drar paralleller mellan två utspel med 27 års mellanrum.

Det verkliga paradigmskiftet

Det verkliga paradigmskiftet

🟠 LEDARE. Det är bra att Sverigedemokraterna börjat tala högt om det pågående folkutbytet. Äntligen. Det verkliga paradigmskiftet är dock ett annat: SD har pekat på att folkutbytet är medvetet. Ingen är så dum att man inte förstår att importen av hundratusentals människor från tredje världen varje år innebär att ursprungsbefolkningen trängs undan, men ingen i SD-toppen har vågat säga det öppet – fram tills nu.

Nyhetsdygnet

De senkomnas förundran

🟠 Bokrecension. Mustafa Panshiri och Jens Ganman har nu i flera år tillsammans och var för sig skrivit och debatterat om hur Sverige håller på att förändras. De förstår att det mångkulturella samhället inte fungerar, de tar upp gängkriminaliteten, och de provar att bryta mot gamla PK-normer om hur debatten ska föras. De känner sig för, bit för bit, kan man säga. Denna bok innehåller resereportage runtom i Sverige gjorda under 2022 och 2023, och de reser även till Frankrike och Finland. Men de har inte mycket att säga.

Peter Gøtzsche i härnadståg mot psykiatrin

🟠 Bokrecension. Den stridbare och frispråkige Peter Gøtzsche är specialistläkare i internmedicin och professor i klinisk försöksdesign och analys vid Köpenhamns universitet. Han har publicerat över 75 artiklar i fem stora vetenskapliga tidskrifter. Han har skrivit flera böcker där han inte håller igen på kritiken. Läkemedelsindustrin kal­lar han regelmässigt för kriminalindustrin.

Sugen på att äta i rymden?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ett franskt start-upbolag, Zephalto, som grundades av flygingenjören Vincent Farret d'Astiès, kommer att låta sex personer lyfta 25 kilometer över jorden i en tryckkapsel fäst vid en ballong. Passagerarna kommer att serveras måltider tillagade av stjärnkockar (sic!) och franskt vin samtidigt som de betraktar jorden från ovan jorden

Hur verkligheten kan vara en summa av alla möjliga verkligheter

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Richard Feynmans vägintegral är en kraftfull metod för att förutsäga fysiska fenomen och nästan en filosofi. Fysiker kämpar fortfarande för att förstå hur man använder den och vad resultaten betyder. Den amerikanske fysikern Richard Feynman presenterade i sin doktorsavhandling en alternativ formulering av kvantmekaniken baserad på ”vägintegraler”. Detta kom att kallas vägintegralformuleringen eller funktionalformuleringen av kvantmekaniken.

Så kan en fientlig AI teoretiskt utplåna mänskligheten

🟠 Artificiell intelligens förbättrar sig själv. Med en ofattbar intelligens och förmågor som vida överstiger våra egna kan en artificiell intelligens (AI) komma att bli en välsignelse för mänskligheten. Men allt fler experter varnar för att risken finns att vi tappar kontrollen och att en AI blir vår undergång. En sak som dock sällan utforskas när media belyser ämnet är hur en skadlig eller fientlig AI praktiskt skulle kunna agera.

Vindkraft till havs hotar Östersjö­tumlaren – riskerar utrotning

🟠 Samtidigt som vindkraften prisas som ”klimatvänlig”, riskerar konsekvenserna för djur och natur att bli ödesdigra. För Östersjöns enda val – tumlaren – är läget särskilt allvarligt. Populationen på 500 individer är sedan länge utrotningshotad, och nu varnar forskare för att de stora vindkraftsparkerna till havs ökar belastningen ytterligare. ”Undervattensbuller kan leda till både hörselskador och död. Tumlarna är helt beroende av att kunna använda sina klickljud för att navigera och hitta mat. När deras hörsel försämras eller försvinner helt riskerar de att svälta ihjäl”, varnar Magnus Danbolt, chef för naturvårdsenheten på Länsstyrelsen i Kalmar län. I denna del två av Nya Tiders reportageserie om havsbaserad vindkraft granskar vi dess förbisedda miljöeffekter.

Paschs säkra tändstickor

🟠 HISTORIA Tändstickan har en lång historia – de första nämns i en kinesisk källa från cirka 950 e.Kr. – och har i Europa utvecklats av olika uppfinnare. Det var dock den svenske kemisten Gustaf Erik Pasch som utvecklade säkerhetständstickorna och tog patent på denna uppfinning 1844.

Stig Dagerman och Tyskland

🟠 HISTORIA Tysk höst, som är skriven av Stig Dagerman, är en reportagebok av stort historiskt värde än idag. I den här reportageboken berättar Dagerman nämligen om vad han såg och fick veta av olika personer han mötte och talade med under ett besök i ett sönderbombat Tyskland hösten 1946.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Vill du spela på ett casino utan licens? Spelacasino informerar dig om allt du behöver veta.
Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos nätcasinoutanlicens.com.
Onlinecasinos.se hjälper dig att välja bäst online casino
uudetkasinot.com/ listar Finska casinon online

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.