Den 12 juni presenterade finansminister Magdalena Andersson en rapport som slår fast att ”välfärdsgapet”, det vill säga skillnaden mellan samhällets årliga utgifter för välfärdstjänster och den nuvarande skattenivån, kommer att ha vuxit till 90 miljarder kronor fram till år 2026 om ingenting görs. Detta om nuvarande kvalitet i våren ska kunna bibehållas. Beräkningarna utgår från den situation som råder i dag, 2019.
Att det finns stora problem i välfärdssektorn är ingen nyhet, med snabbt ökande vårdköer och väntetider som vida överskrider vårdgarantin. Statistik från Socialstyrelsen visar att skadorna i vården också ökat, vilket vissa bedömare anser bero på en stressad arbetsmiljö och ett dåligt ledarskap. Andra menar att dålig effektivitet i vården är en nyckelfaktor för de skenande kostnaderna.
Att den omfattande byråkratin, som slukar väldiga resurser, är en av orsakerna till dagens situation, blir allt tydligare. Statistik från SCB visar att även om man justerar för inflationen, har kostnaderna för vården fördubblats mellan 2001 och 2017, men problemen i vården har ändå ökat snabbt. Detta faktum är en tydlig indikation på att välfärden inte levereras på ett optimalt sätt i Sverige, utan att vi för mindre än 20 år sedan fick ut betydligt mer nytta per satsad krona i välfärdssektorn.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
