Dramatik i tysk politik

I delstatsvalen 2016 och 2017 gick det för det mesta dåligt för SPD (Socialdemokratische Partei Deutschlands), och man bytte i mars 2017 därför ut Sigmar Gabriel mot Martin Schulz. Han valdes med 100 procent av rösterna, vilket inte har hänt förut i SPD:s historia.

Han kom från posten som EU-parlamentets ordförande i Bryssel och sågs nu av SPD-medlemmarna som en frälsare som skulle lyfta partiet mot nya höjder. I opinionsmätningarna steg SPD och Martin Schulz utmanade Angela Merkel om kanslersposten och låg under en period klart över Merkel i förtroendemätningarna. Men ju närmare valet kom, desto mer tappade Schulz, och var snart under Merkel och SPD:s siffror lyfte inte längre, utan började dala.

Valet den 24 september förra året rörde om ordentligt i Bundestag och stabiliteten var som bortblåst. Union CDU (Christdemokratische Union) och CSU (Christsociale Union) och SPD som suttit i regeringen före valet förlorade båda stort, 8,6 procent respektive 5,2 procent.

Union landade på 32,9 procent och SPD på 20,5 procent, vilket var SPD:s sämsta valresultat sedan kriget. FDP (Freien Demokratischen Partei, liberaler) som åkte ur Bundestag förra valet återkom nu med 10,7 procent av rösterna. Dessutom kom AfD (Alternative für Deutschland), ett invandrings- och EU-kritiskt parti, in i Bundestag med 12,9procent av rösterna. Nu hade ett parti till höger om CDU kommit in i Bundestag för första gången efter kriget. Med tanke på Tysklands historia har detta rört upp känslor i landet.

På valnatten deklarerade en klart tagen och mycket besviken Martin Schulz att nu skulle SPD gå i opposition och arbeta fram en ny politik. Han skulle absolut inte sätta sig i en regering med Merkel. Efter valnederlaget ökade den interna kritiken mot Schulz. Även under valrörelsen hade det funnits kritik mot hur han drev denna.

Efter detta klara besked från SPD tog Union upp koalitionsförhandlingar med Die Grünen och FDP för att bilda en majoritetsregering. Den 19 november så sprack detta försök högt och ljudligt när FDP drog sig ur. FDP menade att försöket egentligen var dömt att misslyckas med tanke på att Die Grünen hade orealistiska förväntningar på sitt eget inflytande. Det var ju också så att FDP och Die Grünen hade så motsatta ståndpunkter i många politiska frågor att man kan fråga sig varför man överhuvudtaget försökte. Man kan mycket väl tänka sig att Merkel tryckte på för att hon ville behålla makten.

Efter detta misslyckande så blev hela det politiska etablissemanget stressat och det pratades hit och dit om olika möjligheter. Nyval ville de flesta partierna undvika, eftersom man då fruktade att AfD skulle få ännu fler röster, och kanske även FDP skulle kunna gynnas. Båda dessa partier hade inget emot nyval. Inte heller var en minoritetsregering särskilt populär, Tyskland saknar erfarenhet av sådana. Stefan Löfven klev då påpassligt och beskäftigt fram på scenen och erbjöd sig att hjälpa till med råd om hur man sköter minoritetsregeringar. Hur tänkte han (eller hans rådgivare)? Jag tror inte att Merkel tänkte några vackra tankar om Löfven då, eftersom hon hade uteslutit en sådan regering.

Efter det misslyckade försöket med Union, Die Grünen och FDP så ingrep Tysklands president Frank Walter Steinmeier, SPD. Han pressade Martin Schulz till att ändra uppfattning för landets skull och att på nytt gå i koalition med Union. Kanske han också skrämde Schulz med att AfD skulle få fler röster vid ett nyval, men det sade han inte utåt.

Den 7 februari var koalitionsförhandlingarna mellan Union och SPD klara och tyska politiska bedömare menar att CDU har gått mycket långt för att få till en ny koalition. Det verkar som att Merkel vill behålla makten till nästan vilket pris som helst. Det finns flera inbyggda konflikter i avtalet, som kan blomma ut efterhand, när frustrerade CDU:are känner att de måste föra en politik som de inte tycker om. Innehållet får stark kritik från näringslivs- och högerflygeln i CDU, som menar att det är för mycket fördelningspolitik och för lite utvecklingspolitik. Många inom CDU ser nu avundsjukt på systerpartiet i Österrike med Sebastian Kurz, som har en politik som går hem hos folk. De skulle glatt byta ut Merkel mot Kurz. Att Merkel har drivit CDU för långt åt vänster är en kritik som får allt fler anhängare inom CDU och det är inte alldeles säkert att hon sitter mandatperioden ut.

SPD fick 6 ministerposter av 15, vilket är många med tanke på att det är tre partier som skall dela på dem. De fick bland annat finans- och utrikesministerposten. Att ge finansministerjobbet till SPD har upprört många CDU:are, eftersom de menar att SPD inte kan hålla i pengarna. Martin Schulz var egentligen påtänkt som utrikesminister, men har hoppat av. Det har varit hårda interna påtryckningar mot honom att han inte skall ta på sig detta jobb, efter sitt kategoriska uttalande om att han inte skulle sätta sig i en Merkel-regering. Schulz har också avsagt sig ordförandeskapet i SPD till förmån för Andrea Nahles. Det var helt rätt gjort, eftersom det ju var hennes tal som övertygade 642 partiföreträdare i Bonn den 21 januari att gå med på en ny koalition med Union. Före mötet hade det varit mycket kritik mot en ny koalition och det var inte givet att man skulle få majoritet för förslaget, men nu blev det 56 procent för, tack vare henne.

Det är en politisk tragedi för Martin Schulz. Han kom som en Messias från Bryssel, blev partiordförande med 100 procent stöd, utmanade Merkel, men gjorde en usel valrörelse. Där var hans tema rättvisa, men han hade inte tillräckliga kunskaper om tysk inrikespolitik, särskilt brister det inom socialpolitiken, som ju var det han pratade om. Han tog knappt upp samhällsoron i kölvattnet av den stora asylinvandringen och där gick SPD miste om många röster. Han var ordförande i elva månader och tog på den tiden SPD från himmelen närapå till helvetet. I senaste mätningen fick de 17 procent. Man kan undra om han nu skall sitta i Bundestag som en vanlig ”abgeordnete” eller slinka ut genom bakdörren till ett annat uppdrag. Förhoppningsvis skall han väl inte bli så deprimerad att han får problem med sitt liv.

Under tiden 20 februari till 2 mars skall cirka 470 000 SPD-medlemmar rösta om de skall gå med i en ny koalition med Union eller ej. En del bedömare tror att dramatiken skall fortsätta och att de röstar nej. Jag tror att dock att de röstar ja, eftersom en nyligen gjord mätning pekar på att 58 procent kommer att göra det och dessutom har SPD fått igenom väldigt mycket av sin politik och viktiga ministerposter.

Däremot är jag helt övertygad om att dramatiken fortsätter när politiken skall omsättas i Bundestag, eftersom så många CDU:are är missnöjda med förhandlingsresultatet. Dessutom kommer det att bli spänningar mellan ministrar från de olika partierna om politiken. Under föregående koalition mellan Union och SPD blev det så att flera överenskomna SPD-frågor aldrig kom till beslut och det tror jag att SPD vill undvika den här gången och då blir det konflikt, eftersom CDU sannolikt precis som förra gången försöker korrigera ett dåligt förhandlingsresultat.

 

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.nu) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Ej redaktionellt material

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Tänk på att du är juridiskt
ansvarig för dina kommentarer

Läs även:

Ett demokratiernas Förenta nationerna

Ett demokratiernas Förenta nationerna

🟠 Demokratiska stater bör lämna dagens FN och skapa en ny internationell samarbetsorganisation. Det menar Dan Ahlmark som i veckans artikel presenterar olika sätt att hantera den globalistiska organisationens hot mot nationalstaterna i väst.

Angående lagen om hets mot folkgrupp, respektive lagen om yttrandefrihet

Angående lagen om hets mot folkgrupp, respektive lagen om yttrandefrihet

🟠 Våra domstolar arbetar oavbrutet med ärenden som berör lagen om ”hets mot folkgrupp.” Höga böter och långa fängelsestraff väntar de personer som vågar yttra sig kritiskt mot den grupp av invandrare eller muslimer som har begått brott i Sverige. Polisen prioriterar utredningar av dessa så kallade brott, offrar månadsvis med utredningsarbete på varje enskilda fall, gör husrannsakan, beslagtar datorer och telefoner hos misstänkta personer, gör allt för att skaffa fram bevis för våra domstolar, medan övriga brott till exempel våldtäkter, stöld och bilbränder inte utreds alls på grund av bristande resurser. Antalet outredda brott bara i Stockholm har under förra året ökat med 5,5 procent enligt uppgift från Svenska Dagbladet.

Är du på rätt sida i historien?

Är du på rätt sida i historien?

🟠 Mötes- och yttrandefrihet är grunden i demokratin och måste om så krävs upprätthållas med statens våldsmonopol. I Sverige fungerar det precis tvärtom många gånger, personer vars verksamhet finansieras av staten tillåts att med våld, hot och mer subtila medel inskränka dessa friheter för människor som anses ha fel så kallad värdegrund. Att det inte gick att genomföra en alternativ bokmässa är ett av symptomen på detta.

Vad vill egentligen svenska folket?

Vad vill egentligen svenska folket?

🟠 Majoriteten av väljarna anser att invandringen är för stor. Ändå röstar man på partier som vill öka den. Svaret finns troligen att finna i att systemmedias skrämseltaktik haft effekt, trots att allt fler i dag genomskådar den. Att bygga alternativa medier ter sig nu ännu viktigare.

Defaitism är aldrig ett val – oppositionen finns

Defaitism är aldrig ett val – oppositionen finns

🟠 Det är helt okej att känna besvikelse över ett val som många satt sitt hopp till, men att som svenskar ens tänka tanken att någonting skulle vara förlorat för att valet inte gick som vi hoppats är inte rätt mot vare sig oss själva eller mot dem som kämpat och offrat så mycket mer för sina länders frihet. Slaget är inte över förrän oppositionen ger upp, och eftersom det aldrig kommer att hända har vi ingen anledning att låta valresultatet överskugga de framgångar vi upplevt de senaste åren.

Nyhetsdygnet

Runmästarens hemliga regler och dolda budskap

🟠 Runböcker finns det många av, men i Runkalendern tar Magnus Stenlund ett nytt grepp om det fornnordiska alfabetet. Han driver tesen att en runmästare redan på bronsåldern var i kontakt med Medelhavscivilisationerna, kanske de Joniska öarna, och med stor noggrannhet och enligt förutbestämda regler skapade dessa runor. De är långt mer än skrivtecken, utan berättar också mycket om de gudar och andra väsen som de symboliserar, ordnade i en vacker symmetri som på ett schackbräde.

Underhållande om Leninbesatt hotellägare

🟠 Kapitalister som hyllar Lenin? Ja, i Sverige finns en hotellägare som gjort sig känd för att vara ett stort fan av Lenin, som instiftade Leninpriset och som ekonomiskt stöttat Jan Myrdalsällskapet – Lasse Diding. Journalisten Per Nygren har skrivit underhållande om Diding och hittar många bisarra detaljer, men enligt Nya Tiders recensent missar Nygren, trots ett gediget grävande arbete, viktiga frågor som hade gjort boken mer relevant för allmänheten.

Studier av asteroid bekräftar – värd ofantliga 88 triljoner kronor

🟠 VETENSKAP Asteroiden 16 Psyche har enligt nya studier och värmemätningar konstaterats innehålla ofattbara mängder dyrbara metaller vars samlade värde vida överstiger jordens samlade BNP. Bara asteroidens järninnehåll skulle med dagens värde motsvara 88 triljoner kronor, en summa som skrivs med 18 nollor. NASA planerar att skicka sonder för att studera asteroiden år 2026 och upptäckten öppnar upp för framtida gruvdrift av asteroider för att täcka jordens samtliga mineralbehov – för all överskådlig framtid.

Vetenskapliga Nobelpris i klimatkampens tecken

🟠 Syukuro Manabe, Klaus Hasselmann och Giorgio Parisi delar på fysikpriset för sitt arbete med komplexa system – bland annat för att kunna modellera jordens klimat och den globala uppvärmningen. Samtidigt delar David Julius och Ardem Patapoutian medicinpriset för att ha identifierat receptorer som gör det möjligt för kroppens celler att känna temperatur och beröring. Kemipriset går till två forskare som utvecklat tekniker för att påskynda och kontrollera kemiska reaktioner. Benjamin List och David MacMillan delar priset för att ha utvecklat billiga, miljövänliga organiska katalysatorer.

”Spermageddon”: Kommer västvärldens människor att kunna fortplanta sig år 2050? – Hormonstörande ämnen pekas ut som ansvariga för drastisk nedgång i spermie- och äggkvalitet

🟠 För några år sedan kom en chockerande rapport om att spermiekvaliteten hos västerländska män sjunkit med nästan 60 procent mellan 1973 och 2011. Även testosteronnivåerna har visat sig vara minskande. Nu har forskaren bakom studien, doktor Shanna Swan, gett ut en bok om orsakerna, och pekar ut de hormonstörande ämnen som finns i allas vår vardag. Medan den uppmärksammats av internationella medier är det helt tyst om den i Sverige.

Mysteriet i Mörtnäs

🟠 Fredagen den fjärde mars 1932 hittades Adolf Fritiof Zetterberg och hans maka, Hilma Ulrika Zetterberg, samt fruns syster, Anna Kristina Hedström, ihjälslagna i Mörtnäsvillan i Värmdö kommun. Det råder än idag oklarheter om vad motivet till Mörtnäsmorden kan ha varit, olika uppgifter motsäger varandra och när utredningen återupptogs 1951 ändrades dessutom redogörelser påtagligt. Detta olösta trippelmord är därför ett av det mest gåtfulla i svensk kriminalhistoria.

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

123 037 97 35

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Artiklar (RSS)
© 2021 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.