Skip to Content

Ett svenskt konservativt sinne

PappersupplaganNya Tider v. 38

I boken Svenska konservativa profiler återaktualiserar Simon O. Pettersson konservatismen som begrepp genom att diskutera ett antal konservativa portalgestalter från Sveriges historia.

Publicerad: 21 september, 2018, 19:16

  • Svenska

Läs även

Den svenska debatten av i dag kan beskrivas som i hög grad polariserad. Det finns många stridsfrågor och konfliktlinjer som blir utgångspunkt för uppgörelser mellan olika politiska grupperingar och ideologiska läger. I allt detta kan man emellertid fråga sig var konservatismen, om alls, finns närvarande?

Konservatismen är tillsammans med liberalismen och socialismen en av de tre stora ideologierna och det verkar märkligt att konservatismen inte finns mer utförligt representerad i tidens politiska strider. Ett problem i sammanhanget är att konservatismens traditionella försvarare, om man går tillräckligt långt tillbaka, sedan länge följer andra ideologiska riktlinjer och inte med någon god vilja kan kallas konservativa.

Vem anser i dag att konservatismen finns inom Moderaterna? På vilket sätt kan den borgerliga pressen anses försvara konservativa ideal? Bara det att den kallas ”borgerlig” signalerar att den gått med på den marxistiska historieskrivningen och lever kvar i en numera passerad tid där det politiska livet i högre grad bestämdes av konflikter på arbetsmarknaden och inom fördelningspolitiken.

Ett annat problem är att flera av de aktörer som intar, vad man kan tycka, en konservativ position i frågor som invandringen, feminismen, skatter, värdefrågor, med mera, inte kallar sig konservativa. Beteckningar som nationalist, alternativhöger och identitär verkar vara att föredra för många.

En anledning till detta kan säkert vara att konservatismen i Sverige är förknippad med Moderaterna och därigenom med liberalismen. Alldeles oavsett finns det tecken på att konservatismen kan vara på väg tillbaka.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Anton Stigermark

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Miljöpartistisk EU-kandidat skallade och ströp elev – får villkorlig dom

INRIKESI maj förra året chockades elever på Samskolan i Saltsjöbaden då en lärare flög på en elev, skallade honom i ansiktet och enligt flera vittnen även tog stryptag på honom när han låg ner. Läraren, Pascal Mafall Fall, satt samtidigt i kommunfullmäktige för Miljöpartiet och var kandidat till EU-valet 2014. Nu har domen fallit. Politikern kommer undan med villkorlig dom därför att tingsrätten menar att han kan ha blivit provocerad av eleven och har fått motta ”hat och hot” efter händelsen – i båda fallen uppgifter som kommer endast från politikern själv.

Armenisk soldat: ”Knivhuggen i ryggen”

INTERVJUArthur Danielyan är ledare för den armeniska oppositionsrörelsen ”Adekvat”. Han anmälde sig som frivillig i Nagorno Karabach-kriget. I en intervju med Nya Tider talar han om den senaste tidens politiska turbulens i Armenien och vapenstilleståndet efter Azerbajdzjans anfall på de kristna invånarna i Nagorno-Karabach.

Presidentvalet i USA väcker minnen av valet 2018 – och ger farhågor inför framtiden

OPINION: KATERINA JANOUCHSkulle det verkligen vara så otroligt om delar av det amerikanska valet faktiskt var ett bedrägeri? Precis som det svenska valet 2018 kunde ha varit det. Veckans debattör Katerina Janouch menar att den som verkligen månar om demokratin borde inte ha något emot att man går till botten med de frågetecken som uppstått när Trump först haft överlägsen ledning i ett flertal delstater, men plötsligt, som på kommando, förlorat med hundratusentals röster.

USA-valet: Trump förlorade vita kärnväljare men fick fler hos minoriteterna

VALET I USADen enda etniska grupp i USA som föredrog Donald Trump framför Joe Biden var de vita. Samtidigt var det bland minoriteterna som han ökade sin röstandel jämfört med valet 2016. På grund av USA:s demografiska förändring riskerar Republikanerna på lite sikt att förlora makten permanent, men kan hålla senaten ett tag till.

Skatterna i budgetspelet – små men tydliga skillnader mellan partierna

EKONOMISkatteförslagen i regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag är inte alltid så enkla att få grepp om. I denna artikel tittar vi därför på hur de olika förslagen påverkar skatteuttaget under det kommande året, om de vinner en majoritet i riksdagen. Den totala skillnaden mellan förslagen är inte mer än cirka 4 procent av det totala skatteuttaget i regeringens förslag, men vi väljer att granska de skillnader som faktiskt finns och hur de skulle fördelas, om de blev verklighet.

Runar Søgaards liv bakom rubrikerna

KULTURI sin självbiografi ger den tidigare predikanten sin version av inte bara äktenskapet med sångerskan Carola Häggkvist, utan berättar även om andra händelser som genom åren har skapat rubriker. Boken ger också en bild av hur det är att vara föremål för mediernas uppmärksamhet i decennier, ett rampljus som inte alltid varit av godo.

Spanjor som plundrat svenska kyrkor i decennier häktad ännu en gång

INRIKESEn spansk medborgare, som har begått brott i Sverige sedan 1970-talet, har gång på gång återvänt och sitter nu häktad för nya brott. Han riktar framför allt in sig på hembygdsgårdar och kyrkor, varifrån han stjäl antika föremål som sedan säljs genom auktionsfirmor. Till Nya Tider säger åklagare Eva Wintzell att Schengen-samarbetet, och dess öppna gränser, gör det svårt att stoppa den här typen av personer.

Jan Myrdal, en ”realismens seger”

KULTURJan Myrdal gick ur tiden den 30 oktober 2020, efter nästa ett helt sekels febril verksamhet. Skribenten Mats Loman berättar om Myrdals kaotiska tillvaro, varför vänsterpressen kom att hata honom och hur han så småningom kom att närma sig det traditionella.

Gå till arkivet

Send this to a friend