Skip to Content

Magdalena Andersson (S), finansminister, ger otydliga kommentarer om var Sverige står i frågan, trots att Sveriges officiella linje är glasklart avvisande till EU:s försök att ta över skatteområdet. Foto: Nya Tider
INRIKES

EU tar för sig på skatteområdet

PappersupplaganNya Tider v. 09

Den 15 januari i år offentliggjorde den Europeiska Kommissionen sitt förslag till Ministerrådet om att flytta mer makt på skatteområdet från medlemsländerna till EU. Konkret ska enskilda länder inte längre kunna motsätta sig besluten, då det inte längre kommer att krävas enhälliga beslut. Kritiker menar att om den föreslagna processen genomförs, reduceras de nationella parlamenten till transportkompanier. Man ser centraliseringen på skatteområdet som det sista steget in i en formell federal statsbildning.

Publicerad: 27 februari, 2019, 14:18

  • Svenska

Läs även

Förslaget från EU-kommissionen framfördes i en skrivelse den 15 januari 2019 och behandlades första gången av finansministrarna på EKOFIN-rådet, finansministrarnas del av EU:s Ministerråd, den 12 februari i Bryssel. Kommissionen uppmanar i förslaget Ministerrådet att anta en färdplan för att själv överta rätten att besluta i väsentliga delar av skattepolitiken.

Eu-parlamentet.
Foto: Nya Tider

Det skall göras genom att man frångår kravet på enhällighet i Ministerrådet för att EU skall få besluta i skattefrågor. I stället ska det räcka med två tredjedels majoritet, så kal­lad kvalificerad majoritet, och det ska alltså bli möjligt att köra över en tredjedel av medlemsländerna och tvinga dem att i sina egna länder acceptera skatteregler som de inte vill ha. Trots detta berömmer sig förslaget för att sträva mot: ”ett mer effektivt och demokratiskt beslutsfattande inom EU:s skattepolitik”.

EU:s beslutsapparat är uppdelad på parlamentet, Ministerrådet och Kommissionen. På skatteområdet är parlamentet enbart rådgivande, eftersom det är de nationella parlamenten som har ansvaret för skattepolitiken. Kommissionen är, något förenklat uttryckt, den styrande enheten inom unionen, som arbetar med den dagliga ledningen och som har i uppgift att lämna förslag till Ministerrådet. Utifrån förslagen beslutar sedan Ministerrådet till exempel om skattefrågor som EU är inblandat i. Men hittills har det alltså räckt att en enda stat motsatt sig för att stoppa sådana beslut.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Olle Felten

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • HelmerK

    Det blir som jag länge har befarat: Den nya Sovjetunionen träder fram.
    När den gamla försvann skapas en ny. Varför lär sig politikerna inte av andras misstag?

  • BigMan

    Då kanske det finns utrymme för skattesänkningar.
    Möjligtvis kan det dra undan skattebasen för den ”oerhört” lönsamma invandringen!

Muslimsk gatubön blockerar gata på Östermalm

INRIKESMed kravet att hån mot religion ska kriminaliseras, samlades ett femtiotal muslimer utanför den franska ambassaden i Stockholm, där de protesterade och genomförde en gatubön. Många har uttryckt irritation över kraven och blockerandet av gatan, men manifestationen fick bland annat stöd i Dagens Nyheter. I Frankrike har gatuböner ägt rum i flera år, ett fenomen som kritiserats av bland andra Nationell Samlings partiledare Marine Le Pen.

”Ingrid och Maria” frikänns från hets mot folkgrupp

INRIKESDen 23 november friades de båda samhällskritiska journalisterna Ingrid Carlqvist och Maria Celander från hets mot folkgrupp. Åtalet gällde en debattartikel om risken med muslimer som arbetar på apotek, publicerad på deras hemsida i juli förra året. Till Nya Tider säger Carlqvist att hon egentligen inte befarade en fällande dom, men att frikännandet är oerhört viktigt för den svenska yttrandefriheten.

HBTQ-späckad propagandaserie i SVT

INRIKESSveriges Television satsar åter på ett dyrt epokdrama, denna gång om ”förbjuden kärlek i 30-, 40- och 50-talsmiljöer”. En HBTQP-propagandistisk TV-serie är vad folk kan förvänta sig. Framgångarna från TV-serien ”Vår tid är nu” ligger bakom idén hos statstelevisionen om en ny global tantsnusksexport. Redan till jul i år visas i SVT en kort uppföljare av Vår tid är nu, men nästa jul blir det andra bullar av när serien om Haijbyaffären visas, ett spännande drama för hela familjen, om man får tro producenterna. Andra vänsterideologiskt färgade storproduktioner är Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som får biopremiär till julen 2021.

Miljöpartistisk EU-kandidat skallade och ströp elev – får villkorlig dom

INRIKESI maj förra året chockades elever på Samskolan i Saltsjöbaden då en lärare flög på en elev, skallade honom i ansiktet och enligt flera vittnen även tog stryptag på honom när han låg ner. Läraren, Pascal Mafall Fall, satt samtidigt i kommunfullmäktige för Miljöpartiet och var kandidat till EU-valet 2014. Nu har domen fallit. Politikern kommer undan med villkorlig dom därför att tingsrätten menar att han kan ha blivit provocerad av eleven och har fått motta ”hat och hot” efter händelsen – i båda fallen uppgifter som kommer endast från politikern själv.

Coronarelaterade åtgärder riskerar att slå ut många företag

INRIKESDe under våren och sommaren hårt drabbade besöks- och tjänstenäringarna åker på ytterligare en rejäl smäll när regeringen och Folkhälsomyndigheten lägger fram nya och strängare begränsningar för allmänna sammankomster. Så sent som den 22 oktober beslutade regeringen att öka det maximala antalet personer vid allmänna sammankomster från 50 till 300. Den 17 november beslutade regeringen att chocksänka gränsen till 8 personer. Hoppandet ställer till det rejält för väldigt många företag och konkurserna antas därför öka dramatiskt. Hela näringslivet visar återigen en nedåtgående trend, enligt Konjunkturinstitutet.

Brå bryter gammalt tabu: Kartlägger samband mellan ungdomsrån och etnicitet

INRIKESBrottsförebyggande rådet (Brå) kommer inom kort att genomföra en studie där man vill se om det finns ett samband mellan etnicitet och de allt brutalare och förnedrande ungdomsrånen i Sverige. Man vill helt enkelt se huruvida offer respektive förövare har svensk eller utländsk bakgrund. Att detta initiativ kommer just från Brå måste dock betraktas som oväntat. När Nya Tider försöker få svar från Brås utredare om varför man väljer att göra denna kartläggning just nu väljer de att lägga locket på och förvägra oss en kommentar.

Muslimsk gatubön blockerar gata på Östermalm

INRIKESMed kravet att hån mot religion skall kriminaliseras, samlades ett antal muslimer utanför den franska ambassaden i Stockholm, där de protesterade och genomförde en gatubön. Många har uttryckt irritation över kraven och blockerandet av gatan, men manifestationen fick bland annat stöd i Dagens Nyheter. I Frankrike har gatuböner ägt rum i flera år, ett fenomen som kritiserats av bland andra Rassemblement Nationals partiledare Marine Le Pen.

Armenisk soldat: ”Knivhuggen i ryggen”

INTERVJUArthur Danielyan är ledare för den armeniska oppositionsrörelsen ”Adekvat”. Han anmälde sig som frivillig i Nagorno Karabach-kriget. I en intervju med Nya Tider talar han om den senaste tidens politiska turbulens i Armenien och vapenstilleståndet efter Azerbajdzjans anfall på de kristna invånarna i Nagorno-Karabach.

Gå till arkivet

Send this to a friend