Skip to Content

Foto: Pixabay/QuinceCreative
ANALYS

EU:s superlån ska gynna ”de fattigaste” – men är Sverige så rikt som de påstår?

PappersupplaganNya Tider v. 8

Europeiska rådet (ministerrådet) beslutade den 11 februari att inrätta den nya byråkrati som skall fördela den famösa så kal­la­de återhämtningsfondens huvuddel till medlemsländerna. Utbetalningen, varav 46 procent ges som bidrag och resten som lån, kommer att ske i två steg, med början i år och avslutas senast 2026. Fördelningen utgår från ländernas BNP-utveckling och skuldsättning samt en plan för hur man avser följa EU:s utvecklings­direktiv. Det finns dock många faktorer som EU undviker i bedömningen, vilket missgynnar Sverige.

Publicerad: 25 februari, 2021, 15:12

  • Svenska

Läs även

Upplånad utvidgning av EU-budgeten

Som Nya Tider skrivit om tidigare (NyT v.26 och v.49/2020), utökades EU:s nya långtidsbudget för 2021-2027 med 750 miljarder euro till den svindlande summan av 1 850 miljarder euro. Det betyder att man i ett slag ökar EU-byråkratins ekonomiska spelrum med närmare 70 procent!

Tillägget åstadkoms genom att EU tillåts att låna upp de extra 750 miljarderna med medlemsländerna som solidariska borgenärer. Beslutsprocessen för att möjliggöra den unika åtgärden att låta unionen låna pengar till budgeten, är dock inte helt avslutad. Alla medlemsländers parlament har ännu inte godkänt upplägget, vilket är ett krav för att hela arrangemanget skall kunna genomföras. Den processen pågår och för Sveriges del förväntas riksdagen godkänna paketet i mitten av mars i år. EU-byråkratin agerar dock som om allt var klart.

Syftet med lånet, som benämns ”återhämtningsfond”, är att EU skall kunna dela ut bidrag och lån till medlemsländerna, och EU ska bestämma hur dessa ska användas. Det enorma tillskottet av pengar har paketerats under rubriken ”NextGenerationEU” med motiveringen ”att hjälpa till att reparera den omedelbara ekonomiska och sociala skada som orsakats av coronavirus-pandemin”. Det skapar alltså ytterligare styrmedel för EU gentemot medlemsländerna.

Fördelningen av EU:s stödpengar skall, enligt planerna, göras så att de länder som har en svagare ekonomisk utveckling får mest bidrag av återhämtningsfondens medel. Fördelningen är ganska komplext uppbyggd, med BNP-utveckling, skuldsättning med mera ingår.
Källa: Eurostat, grafik: Nya Tider

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Olle Felten

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Danska statsministerns klara besked: ”Uppenbart att syrierna skall hem”

UTRIKESVid en debatt i danska Folketinget sade den socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen att det är uppenbart och logiskt att syrier som kommer från områden i landet som nu kan anses som säkra nog att vistas i självklart skall återvända hem. Enligt tidningen Jyllands-Posten handlar det om hundratals syrier som inom de kommande månaderna skall återvandra hem till framför allt Damaskus och omgivande områden. Statsminister Frederiksen idkade också viss självkritik och menade att den danska flyktingpolitiken redan från början borde ha varit klar och entydig.

Natomöte i Bryssel och beslut rörande Afghanistan

UTRIKESUnder veckan ägde flera viktiga möten rum med avgörande beslut. Dessa beslut kan få olika konsekvenser även för länder utanför Natopakten.

Asylsökande i Danmark kan skickas 700 mil bort – till Rwanda i Afrika

DANMARKDen danska regeringen har under flera år sökt ett land som är villigt att ta emot invandrare som söker asyl i Danmark, under tiden som asylprocessen handläggs. Nu meddelar Jyllands-Posten att det afrikanska landet Rwanda är redo att ta emot Danmarks asyl­sökande. Personer som invandrar illegalt till Danmark och söker asyl skulle i så fall transporteras 700 mil bort och placeras på danskt asylcenter i det centralafrikanska landet. Danmarks integrationsminister Mattias Tesfaye säger att de förhandlar med flera länder, men vill inte bekräfta om Rwanda är ett av dessa.

Danska regeringens uppmaning till bidragssnyltande invandrare: ”Åk hem!”

UTRIKESInvandrare i Danmark som haft uppehållstillstånd i fem år eller mer, och som därtill under ett och ett halvt år under de senaste tre åren levt på någon form av bidrag kommer framöver att kallas till regelbundna ”resa-hem-samtal” skriver den danska regeringen på sin hemsida. Målet är att genom ekonomiskt stöd förmå invandrarna att frivilligt återvända till sina hemländer.

Frankrikes överbefälhavare general François Lecointre och partiledaren för Rassemblement National i fransk media

UTRIKESVeckan innan påskhelgen intervjuades den franske generalen François Lecointre (chef d’État-major des Armées, överbefälhavare) i ett långt samtal i BFM TV. Intervjun gjordes alltså inte med försvarsministern Florence Parly utan den franske överbefälhavaren, vilket är en intressant och symboliskt. Under fredagen den 9 april fick Marine Le Pen, med sin partikamrat Sébastien Chenu, möta fransk media under en utfrågning som snarare var sympatisk än fientlig.

Fortsatt oklarhet beträffande ”K-frågan”

UTRIKESBesked från konvent i Berlin: Både Söder och Laschet redo att kandidera. 50 Förbundsdagsledamöter begärde i fredags att få besluta om kanslerskandidat och krävde att det skall ske vid pingst. Det fick i sin tur ministerpresidenten i Hessen, Volker Bouffier att göra ett motutspel: ”Laschet och Söder måste komma överens inom en vecka”, anser han.

Vaccin stoppas i USA – leveranser till Sverige ställs in

Det så kallade Janssen-vaccinet, tillverkat av läkemedelsföretaget Johnson & Johnson, har stoppats i USA efter att man upptäckt flera allvarliga fall av blodproppar och minst ett bekräftat dödsfall. Nu stoppar företaget sina planerade leveranser till Europa, inklusive Sverige som hade en leverans på 67 000 doser att vänta inom kort. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA utreder även flera fall av blodproppar i EU, inklusive ett dödsfall som kopplas till vaccinet.

Bill Gates försök i Kiruna att blockera solen med damm stoppas

MILJÖFör att kyla planeten stöder Bill Gates, tillsammans med andra förmögna sponsorer, ett projekt med mål att blockera solens ljus med hjälp av damm i strato­sfären. Idén har mött kraftig kritik, och nu sätter det svenska rymdteknikföretaget Swedish Space Corporation (SSC) stopp för en testflygning med ballong som skulle ske från Kiruna.

Gå till arkivet

Send this to a friend