Foto: Pixabay/QuinceCreative

EU:s superlån ska gynna ”de fattigaste” – men är Sverige så rikt som de påstår?

Europeiska rådet (ministerrådet) beslutade den 11 februari att inrätta den nya byråkrati som skall fördela den famösa så kal­la­de återhämtningsfondens huvuddel till medlemsländerna. Utbetalningen, varav 46 procent ges som bidrag och resten som lån, kommer att ske i två steg, med början i år och avslutas senast 2026. Fördelningen utgår från ländernas BNP-utveckling och skuldsättning samt en plan för hur man avser följa EU:s utvecklings­direktiv. Det finns dock många faktorer som EU undviker i bedömningen, vilket missgynnar Sverige.

Upplånad utvidgning av EU-budgeten

Som Nya Tider skrivit om tidigare (NyT v.26 och v.49/2020), utökades EU:s nya långtidsbudget för 2021-2027 med 750 miljarder euro till den svindlande summan av 1 850 miljarder euro. Det betyder att man i ett slag ökar EU-byråkratins ekonomiska spelrum med närmare 70 procent!

Tillägget åstadkoms genom att EU tillåts att låna upp de extra 750 miljarderna med medlemsländerna som solidariska borgenärer. Beslutsprocessen för att möjliggöra den unika åtgärden att låta unionen låna pengar till budgeten, är dock inte helt avslutad. Alla medlemsländers parlament har ännu inte godkänt upplägget, vilket är ett krav för att hela arrangemanget skall kunna genomföras. Den processen pågår och för Sveriges del förväntas riksdagen godkänna paketet i mitten av mars i år. EU-byråkratin agerar dock som om allt var klart.

Syftet med lånet, som benämns ”återhämtningsfond”, är att EU skall kunna dela ut bidrag och lån till medlemsländerna, och EU ska bestämma hur dessa ska användas. Det enorma tillskottet av pengar har paketerats under rubriken ”NextGenerationEU” med motiveringen ”att hjälpa till att reparera den omedelbara ekonomiska och sociala skada som orsakats av coronavirus-pandemin”. Det skapar alltså ytterligare styrmedel för EU gentemot medlemsländerna.

Fördelningen av EU:s stödpengar skall, enligt planerna, göras så att de länder som har en svagare ekonomisk utveckling får mest bidrag av återhämtningsfondens medel. Fördelningen är ganska komplext uppbyggd, med BNP-utveckling, skuldsättning med mera ingår.
Källa: Eurostat, grafik: Nya Tider

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Du förtjänar sanningen

Du förtjänar sanningen

🟠 LEDARE Massmedier granskar inte längre makten. De är numera en integrerad del av etablissemanget och deras roll är inte längre nyhetsförmedling av sanningen utan att skapa och styra det politiska narrativet. Oavsett deras påstådda politiska olikheter har de enats och ställt sig på samma sida i de viktigaste av frågor.

Truckers Go! Go Truckers!

Truckers Go! Go Truckers!

🟠 OPINION: Magnus Stenlund Kanada revanscherar sig. I ett land man närmast gett upp om helt, där karantänsidiotin tilltagit till nästan samma nivåer som i de mer sydliga forna brittiska kolonierna Australien och Nya Zeeland, har gräsrötterna nu bestämt sig för att nog är nog. Det menar veckans debattör Magnus Stenlund, som gläds åt Frihetskonvojen som parkerade utanför parlamentet i Ottawa sista helgen i januari och fortfarande vägrar ge sig.

Läs även:

Senaste nytt

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Palme omvärderad? – Dagbok från UD och mordet på Sveriges statsminister

🟠 BOKRECENSION Folkrättsprofessorn och diplomaten Bo Folke Johnson Theutenberg, född 1942, förde under sin långa karriär som diplomat en detaljerad och regelbunden dagbok. Komplicerade och känsliga diplomatiska uppdrag blandat med familjehögtider och annat fördes noga in i hans anteckningar. I 30 år höll han tyst, men som pensionerad diplomat och militär i flygvapnet gav han ut dessa politiska och diplomatiska anteckningar i bokform. Det blev till en början fem band. Därefter kompletterades de med en ny sammantagen och utökad version, med uppgifter gällande Sveriges relationer med och till Sovjetunionen, östtyska agenters verksamhet i Sverige och mordet på Olof Palme.

”Rage” på Dramaten

🟠 KULTURKRÖNIKA Hur ser nyskrivna uppsättningar ut på nationalscenen idag? En läsare av Nya Tider lyckades komma in på publikrepetitionen tre dagar innan premiären av ”Rage”, en pjäs där vänsterliberaler försöker förstå och komma till rätta med den nationalistiska frihetsvåg som sveper genom Europa. Detta är hans reflektioner.

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

🟠 KULTUR Kvltgames, spelstudion som gjort sig ett namn med politiskt satiriska spel som Heimat Defender, stod redo att ta steget in på konsolmarknaden. Men dagen före lanseringen på Switch stoppades spelet The Great Rebellion: Edition 2084 av Nintendo – trots tidigare godkännande. Nu berättar grundaren för Nya Tider om hur det gick till och vilka konsekvenser det får för hans företag.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.