Kyrkomötet är Svenska kyrkans riksdag, med den skillnaden att man bara sammanträder två gånger per år. På det första mötet förbereder man förslag och debatterar dem, på det andra röstar man och fattar beslut. Nu vill de större partierna i kyrkomötet ta bort obekväma röster och förslag genom att införa en spärr mot småpartier. Trots att det drabbar en rad olika partier är man tydlig med att det är Alternativ för Sverige som är måltavlan. Foto: Nya Tider
Kyrkomötet är Svenska kyrkans riksdag, med den skillnaden att man bara sammanträder två gånger per år. På det första mötet förbereder man förslag och debatterar dem, på det andra röstar man och fattar beslut. Nu vill de större partierna i kyrkomötet ta bort obekväma röster och förslag genom att införa en spärr mot småpartier. Trots att det drabbar en rad olika partier är man tydlig med att det är Alternativ för Sverige som är måltavlan. Foto: Nya Tider

Kyrkomötet vill bli av med AFS – procentspärr införs redan nästa val

Ända sedan det första kyrkovalet ägde rum för över 20 år sedan har valsystemet varit oförändrat – men nu ska det ändras. Kyrkans nationella kansli har, på uppdrag av en majoritet av kyrkomötet, tagit fram förslag på en procentspärr vilket skulle stänga ute små nomineringsgrupper. Bakgrunden till reformen är att Alternativ för Sverige (AFS) tog plats med tre mandat år 2021. Spärren föreslås införas skyndsamt och träda i kraft redan före nästa kyrkoval 2025.

Svenska kyrkans nationella kansli skickade i slutet av november ut en promemoria till ett stort antal enheter inom kyrkan. Nya Tider har tagit del av dokumentet och kan nu avslöja att kansliet arbetar febrilt med att få till stånd en ändring av kyrkoordningen – ofta kal­lat Svenska kyrkans grundlag – redan före nästa kyrkoval.

Bakgrunden är en motion som lades fram till det första kyrkomöte som sammanträdde efter Alternativ för Sveriges inträde. Den var skriven av Jesper Eneroth, Socialdemokraternas gruppledare i kyrkomötet (tillika son till S-pampen Tomas Eneroth), och AFS största motståndare i valet. Inför valdagen sade Eneroth till den socialdemokratiska tidningen Aktuellt i Politiken att den stora faran inte är SD, utan AFS, och avsaknaden av en spärr.

– Nej, det är Alternativ för Sverige som vi ser försöker skapa sig en plattform för att nå ut med sin politik och eftersom det inte finns en fyraprocentsspärr som i riksdagsval så tror jag egentligen inte människor förstår hur oroade de borde vara för att de här krafterna ska få makt. Det är första gången vi möter den nya brun-blå högern på allvar i ett val.

Flera andra gruppledare skrev under motionen, bland annat från Centerpartiet, Borgerligt alternativ (Moderaternas grupp), Vänstern i Svenska kyrkan (Vänsterpartiets grupp) och den ännu mer kulturmarxistiska vänstergruppen Öppen kyrka för alla. Många kritiker fanns också, i synnerhet från de mindre nomineringsgrupperna, men motionen röstades till slut igenom med siffrorna 145 mot 95.

Förslag: två eller tre procent

Motionens förslag är att en procentspärr ska införas. Kyrkostyrelsen, motsvarande kyrkans regering, fick därefter i uppgift att återkomma med förslag på hur hög spärren ska vara och hur kyrkoordningen ska ändras.

Nu, drygt ett år senare, har detta presenterats i den aktuella promemorian.

Två förslag finns: antingen en spärr på två procent, eller på tre procent, av det totala antal röster som avlagts.

Oavsett vilken av de två spärrarna som kyrkomötet under nästa höst beslutar att införa, kommer ändringarna att träda i kraft redan 1 januari 2025, alltså före nästa kyrkoval som äger rum i september samma år.

Trots att inget förslag röstats igenom än, har Svenska kyrkan börjat utveckla sina system redan nu.

”För att nödvändiga förändringar i valresultatsystemet ska finna på plats till kyrkovalet 2025 krävs att systemutvecklingen påbörjas innan det att kyrkomötet fattat beslut om ändringar i kyrkoordningen”, skriver utredarna.

Officiellt andra argument

Officiellt är argumentet inte att stoppa Alternativ för Sverige, utan att alla nomineringsgrupper som väljs in också bör finnas företrädda i samtliga utskott i kyrkomötet (åtta stycken).

Att detta argument i praktiken bara är ett svepskäl är tydligt i utredningen, som visar att det även med en spärr kommer att vara flera små grupper som inte får tillräckligt många mandat för att kunna ingå i samtliga utskott. Därmed kommer den problematik, som man påstår sig vilja lösa, att råda även efter att en spärr införs. Man föreslår även att lokalt starka partier (som exempel nämns Kyrklig samverkan i Visby stift) utan något nationellt stöd ska kunna ta plats, trots att de då bara får in någon enstaka ledamot.

Att det är Alternativ för Sverige som kyrkomötet har problem med är tydligt. Idag har ledamöter från alla mindre kyrkogrupper – utom en – aktivt bjudits in till utskotten genom så kal­la­de valtekniska samverkningar. Den enda grupp som inte får delta i utskotten är Alternativ för Sverige. Ingen annan grupp har velat ge upp någon av sina platser till dem och heller inte bjudit in dem som observatörer.

”En valteknisk samverkan möjliggör för även mindre nomineringsgrupper att få utskottsplaceringar. Vid det senaste kyrkovalet 2021 fanns alla grupper utom Alternativ för Sverige representerade i utskotten”, skriver kyrkan i sin promemoria.

Flera andra grupper drabbas

Men att konstruera ett valsystem som endast blir av med Alternativ för Sverige är inte möjligt. Därmed kommer även andra nomineringsgrupper att drabbas av den nya spärren.

Kyrkokansliet har presenterat två beräkningsmodeller utifrån det senaste kyrkovalet 2021, som visar att med en spärr på två procent skulle tre grupper åka ut: Himmel och Jord (HoJ), Alternativ för Sverige, och Liberalernas grupp Fria liberaler i Svenska kyrkan (FiSK). Hela 34 000 väljare skulle bli orepresenterade.

Den 20 november samlas kyrkomötet i Uppsala för tre dagars debatt och beslut. Foto: Nya Tider
Den 20 november samlas kyrkomötet i Uppsala för tre dagars debatt och beslut. Foto: Nya Tider

En spärr på två procent skulle dock innebära betydligt större risk att AFS tar sig in igen, eftersom partiet fick 1,26 procent i förra valet. Den högre spärren på tre procent skulle sannolikt stänga dörren helt för partiet, men då skulle även ett fjärde parti åka ut (baserat på 2021 års resultat): Kristdemokraterna – och Miljöpartiet skulle ligga farligt nära spärren. Hela 60 000 väljare skulle bli orepresenterade.

Kan öka medlemsflykten

Att det skulle vara en sådan nackdel för kyrkomötets funktion att ha med ett antal mindre grupper, så som kyrkomötet påstår, är något som ifrågasätts av utredningen.

”Även om det vore optimalt att samtliga nomineringsgrupper finns företrädda i alla utskott finns det inga konkreta och/eller mätbara omständigheter som tyder på att kyrkomötet inte kunnat fullgöra sitt uppdrag på ett godtagbart sätt även om så inte varit fallet. Tvärtemot kan i stället framhållas att många av de mindre nomineringsgrupperna tar plats i såväl det förberedande arbetet med att skriva motioner som att tala i plenum.”

De lyfter även fram att kyrko­mötet endast sammanträder en gång per år (i två sessioner), alltså några dagar, och därmed inte kan jämföras med någon kommun eller Sveriges riksdag.

Utredningen varnar för att införandet av en spärr kommer att leda till minskat valdeltagande och troligen även ökad medlemsflykt från kyrkan.

”Det finns en risk för att väljare som blir orepresenterade väljer att inte rösta nästa gång det är val på grund av att vederbörande känner att rösten inte leder till något. Det kan inte heller uteslutas att väljare som inte känner att de finner hemvist hos någon av de nomineringsgrupper som finns företrädda i kyrkomötet väljer att lämna kyrkan.”

Redan 2006, efter att SD tagit mandat i de två första kyrko­valen, föreslog en särskild demokratiutredning att en spärr skulle införas för att ”hindra främlingsfientliga eller andra mindre demokratiska nomineringsgrupper från att komma in i kyrkomötet”. Den gången infördes inte förslaget.

Den första sessionen ägde rum i det vackra universitetshuset i Uppsala (på bilden), då man diskuterade skilda frågor i olika utskott. Den andra sessionen med debatt och beslut ägde rum på Uppsala Konsert & Kongress. Foto: Nya Tider
Den första sessionen ägde rum i det vackra universitetshuset i Uppsala (på bilden), då man diskuterade skilda frågor i olika utskott. Den andra sessionen med debatt och beslut ägde rum på Uppsala Konsert & Kongress. Foto: Nya Tider
Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Den Eldrökta – en historisk fantasyroman i Sveriges forntid

🟠 BOKRECENSION Magnus Stenlunds bok Den Eldrökta är ett unikt verk i svensk författarhistoria. Det är både en fantasyroman och en noga uppbyggd historisk fiktion, avsedd att bilda en rimlig syntes av de fornnordiska sagorna, men även med inslag av andra mytologier som helt eller delvis står på samma grund. Detaljrikedomen, noggrannheten och berättarkonsten gör det till ett verk som bara kan beskrivas som fantastiskt, menar Nya Tiders recensent Gunnar Hellgren.

Ett totalangrepp mot Västs uppblåsta självbild

🟠 BOKRECENSION Den franske antropologen Emmanuel Todd, som sedan många år är en väletablerad författare och debattör, utvecklar i Västerlandets nederlag en teori att det man kan kalla västländerna inte bara kommer att förlora striden om Ukraina, utan att de rent allmänt är på nedgång. Huvudanledningen är att de har blivit nihilistiska och lider av en falsk och uppblåst självbild. Todds huvudsakliga metod är att jämföra kulturerna hos detta krigs kontrahenter, och dra slutsatser av det. Denna bok är full med teorier som nog väcker en stor vrede hos maktetablissemangen i Väst, men det vore nyttigt för alla oss i Väst att läsa den och begrunda hur märkliga vi framstår i resten av världen.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Stor vikingaskatt hittad

🟠 HISTORIA Den största silverskatt från vikingatiden som någonsin hittats i Jönköpings län har sänts till länsstyrelsen av ett anonymt ombud. Skatten utgörs av omkring 100 silvermynt, smycken samt bitar av silver. Då den inte hittats vid en arkeologisk undersökning saknas dock mycket information.

Jahve och draken

🟠 HISTORIA Bibeln och dess olika berättelser har gett upphov till olika spekulationer och teorier. En av dessa teorier, som har börjat märkas på senare tid, är att Jahve i själva verket är en drake. Teorin stämmer dock inte och den verkliga historien är mer läsvärd.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.