Skip to Content

Raketartilleri kan komma att köpas in till det svenska försvaret, något SD länge förordat. Foto: PLA
CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

SD får för första gången reellt inflytande

Försvarsberedningens rapport som presenterades i förra veckan är inte bara ett trendbrott vad gäller ambitionen att försvara Sverige, det är också första gången som Sverigedemokraterna ger ett avtryck i svensk politik och stakar ut riktningen för de andra partierna.

Publicerad: 20 maj, 2019, 17:55

  • Svenska

Läs även

Försvarsberedningen föreslår en radikal upprustning av det svenska försvaret. Gotland ska få en egen stridsgrupp, C/D-versionen av JAS 39 Gripen ska inte skrotas allt eftersom den nya E/F levereras, korvetterna ska äntligen få eget luftvärn och det finns även ett önskemål om att utrusta Försvarsmakten med raketartilleri. Det är bara några få av punkterna när riksdagen lägger om kursen helt, från nedrustning till upprustning.

Detta är exakt de punkter som SD har drivit i många år. På inget annat område har riksdagspartierna så tydligt gått på SD:s linje som när det gäller försvarsfrågan. Här kan man anta att SD:s Roger Richtoff varit drivande, då han som bland annat bataljonschef och stabsofficer har en erfarenhet som de övriga politikerna saknar. För Nya Tider har han tidigare berättat om hur flera representanter för andra partier i försvarsutskottet öppet erkänt att de inte har kunskap om de frågor som diskuteras, utan förlitar sig helt på tjänstemännens bedömningar.

När SD tidigare kritiserat nedmonteringen av invasionsförsvaret och avskaffandet av värnplikten har de kallats för krigshetsare. Nu går plötsligt i princip alla partier på deras linje, men självklart utan att be om ursäkt. I stället försöker de bortförklara sina tidigare beslut med att andra minsann också felbedömde läget.

Man skulle nästan kunna tro att borgarna lämnade försvarsberedningen bara för att det inte skulle bli så uppenbart att den gemensamma rapporten i stort sett är SD:s verk. Hela anledningen är väldigt krystad – att Socialdemokraterna inte ville binda sig till den finansiering som behövs för de ambitioner man satt upp. Tillsammans med SD fanns det en majoritet att få igenom finansieringen ändå. Här sviker återigen de borgerliga partierna.

Allt hänger egentligen på finansieringen. Att bygga upp ett system som lagts ned är omständligt, tar tid men främst kräver det stora resurser under många år. Försvarsberedningen skriver uttryckligen att man ska öka resurserna varje år till att utgöra 1,5 procent av BNP år 2025. Det är en ordentlig ökning från dagens 1,0 procent, men fortfarande en bit ifrån de 2 procent som president Donald Trump kräver att alla Natomedlemmar ska börja nå upp till och långt ifrån de 2,5-3,0 procent Sverige satsade under kalla kriget.

Ett annat hinder har varit att hitta personal till de nya förbanden. På papperet har Sverige i dag två brigader, men i praktiken är bara den ena stridsduglig. Det återstår därför att se vad som händer med målet att sätta upp en tredje brigad.
Inget är dock beslutat än. Partierna kan verka helt överens om de stora dragen i försvarsutskottet, men det återstår att se om de står fast vid de uttalade målen när riksdagen ska klubba det hela, vilket ska ske först nästa år.

Det enda vi kan säga redan nu är att SD lyckats driva de andra partierna framför sig, och det har man inte gjort genom att böja sig och kompromissa, utan tvärtom genom att stå på sig och tro på de egna visionerna.

Vávra Suk

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Ryska folkomröstningen: Nya Tider på plats

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETDen 1 juli röstade det ryska folket igenom förändringar i landets konstitution, vilket vi berättar mer om på sidan 9 i detta nummer. Det var ett intressant val, både på grund av de rigorösa åtgärderna för att minska smittspridning samt för att omröstningen fått så mycket kritik i västmedia.

Demokrati utan motstånd

INRIKES”Även de bästa demokratier förstår att när ett större krig närmar sig måste demokratin sättas på paus. Jag har en känsla av att klimatförändringen är en fråga som är lika allvarlig som ett krig. Det kan vara nödvändigt att sätta demokratin på paus.” – James Lovelock, biokemist

Jag saknar mitt gamla Sverige

KRÖNIKAJag är 80 år och känner som om jag levt i två olika länder. Först i ett lite tråkigt, men välordnat lagomland med gott rykte i omvärlden. Sedan i något som liknar en krigszon och sett som avskräckande exempel i omvärlden. Men tråkigheten kompenserades av en enorm kärlek till fosterlandet, dess långa historia och förfäders oerhörda slit för att ge mig en bättre framtid.

Utan kulturarbetare är högern chanslös

OPINION: KARL MIKAEL LARSONSvenska staten strör hundratals miljoner över kulturbranschen. Flera gånger varje år. Bara för att rätt kultur ska produceras, publiceras och iscensättas. Ingen bransch är lika politiserad. Veckans debattör Karl Mikael Larson (fd Fredrik) synar kulturbranschen.

Skuggan Stefan Löfven

KRÖNIKATrots att jag i min kommande bok Sverige 2084 kan visa på ett antal mycket tveksamma ageranden av en ung Tage Erlander skulle jag vilja kalla honom Sveriges siste landsfader. Den finaste titel en svensk kan få. Den ende som i dag kommer i närheten är väl vår kung, monarken som Stefan Löfven vill avsätta.

Knäböj inte för någon!

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

Tio års arbete i alternativmedia: En ringmur av tystnad

KÅSERIFör tio år sedan bytte jag sida. I 25 år arbetade jag som journalist i dagspress, därav 22 år på Dagens Nyheter. Efter pensioneringen började jag skriva i alter­nativmedia. Halva min vänkrets sade upp kontakten. Fortfarande har många inte kunnat förlåta mig för sidbytet. Jag omges av en ringmur av tystnad.

Omvärlden är mer rädd för svenska smittan än för Covid-19

OPINION: KATERINA JANOUCHSverige behandlas som pestsmittat inte bara på grund av den ofantligt större spridningen av Covid-19, utan även på grund av alla samhällssjukdomar som grasserar: kriminalitet, bidragsberoende, terrorismexport, kvävd yttrandefrihet etc. Veckans debattör, Katerina Janouch, menar att ”den svenska smittan” av grannländerna faktiskt uppfattas som ännu värre än coronaviruset.

Gå till arkivet

Send this to a friend