Skip to Content

Svensk skog har många användningsområden: pappersmassa, möbler, biobränsle, kraftvärme och -el, fiberråvara till kläder och så vidare, men förvånansvärt lite av förädlingen sker i Sverige, skriver Olle Felten. Bild: Pixabay
ANALYS

Skogsnäringen – vår framtid?

PappersupplaganNya Tider v. 08

Skogen är Sveriges guld. Mycket av vår välfärd har sitt ursprung i den svenska skogsnäringen. Vi bygger och isolerar, tillverkar möbler och biobränsle till fordon, eldar för värme, el och varmvatten, producerar fiberråvara till tyger och mycket mer, med produkter som kommer från skogen. Skogen i sig själv är också en viktig miljöfaktor, inte minst genom att den binder enorma mängder koldioxid och producerar syre. Skogens ekonomiska betydelse för Sverige kan inte överskattas – och den borde tas tillvara mycket bättre.

Publicerad: 21 februari, 2019, 18:50

  • Svenska

Läs även

Det är därför viktigt att skogsnäringen har villkor som gör att näringen kan bedrivas med god lönsamhet och att skogsägarna uppmuntras att investera i den svenska skogens tillväxt. Att förädla skogsråvaran ytterligare är en av Sveriges riktigt stora möjligheter till industriell expansion. I dag produceras mängder av fiberråvara för produktion av vävbar fiber för tygproduktion, av olika slag, i Sverige.

Huvuddelen exporteras dock vidare till länder i Asien och Europa, där förädlingen hanteras. Sverige borde kunna ta hand om fler steg i förädlingsprocessen och utnyttja våra möjligheter på det tekniska området för att öka det inhemska förädlingsvärdet av vår skog. Här finns enorma möjligheter, om politikerna bara orkade sätta sig in i problematiken och bygga en lagstiftning och ett stödsystem som triggar igång en bred expansion inom området.

Branschen lägger redan stora pengar på forskning och nytänkande. Företaget Södra Skogsägarna meddelar i ett pressmeddelande den 13 februari i år att man satsar 100 miljoner kronor på forskning och utveckling. Syftet med satsningen är att bygga kunskap och utveckla tekniker för att dels öka tillväxten i skogen och dels för att ”främja forskning och utveckling som har betydelse för skoglig och skogsindustriell verksamhet i södra Sverige”, som Lars Idermark, vd och koncernchef för Södra, uttrycker det.

SLU, Statens Lantbruks Universitet, och Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, satsar också en del på forskning som syftar till att utveckla Sveriges förmåga att ta tillvara och utnyttja skogen på ett bättre sätt. Materialteknik är en viktig central utvecklingsfråga, som det pågår viss forskning kring. Att det finns möjligheter är uppenbart, men det krävs samtidigt en stor satsning på grundläggande forskning, enligt ett inlägg på branschsidan Anläggningsvärlden av Mistras vd, Åke Iverfeldt. Han säger:

– En ökad användning av biomassa är en tänkbar väg bort från oljeekonomin, men för att det ska bli verklighet krävs både mer kunskap, ny teknik och en smartare användning av skogens resurser.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Olle Felten

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • samuelafugglas

    Så länge ingen vågar berätta rent ut hur socialisterna i Sverige beter sig när tjänstemännen konfiskerar enskilda medborgares skogsegendom är nästan all annan diskussion rätt meningslös.
    Vad är det det står i RF Kap 2 § 15, sista stycket?
    Att gendomsrätten i SVERIGE är en MYT!
    Hur kan det vara att Herman Sundqvist inte hålls ansvarig för strömavbrottet under och efter stormen Alfrid?
    Bilder från det skadade elnätet säger mer än tusen ord.
    Och allt faller tillbaka på Löfven/Lööf, dessa mästerliga samhällsomstörtare som förnedrar och kränker det svenska folket.

Replik – Jan Guillou och spionaffärerna

DEBATTAngående Sophie Kielbowskas artikel tidigare i veckan kan jag inte låta bli att kommentera vissa oegentligheter i hennes artikel, i vilken hon så kraftfullt försvarar Jan Guillous roll och agerande i den så kallade IB-affären i början på sjuttiotalet. Jag vill gärna ställa frågan till artikelförfattaren, varför anser hon vara det så viktigt att den unga generationen i detalj skall känna till en för länge sedan bortglömd fyrtio år gammal spökhistoria?

EU-staten enligt sina ”fäder”

UTRIKESEU-valet kretsar allt mer kring om EU ska få mer eller mindre makt, och om fler Exit-rörelser kommer att växa fram eller inte. De som förespråkar ett Europas förenta stater brukar stödja sig på föregångare som Jean Monnet och greve Richard Coudenhove-Kalergi, som står staty lite varstans för att vaka över det ”nya” Europa. Men vad ville de egentligen och vad var slutmålet med deras vision?

Sveriges avgift till EU kommer öka med hela 55 procent

ANALYSEU:s nya långtidsbudget för perioden 2021-2027 presenteras av Kommissionen som ”modernare, tydligare och enklare”. Att det kommer att bli väsentligt dyrare för Sverige är dock klarlagt. Vi riskerar också att få ett minskat stöd tillbaka, genom ”moderniseringen”. Kort sagt, Sverige ser ut att förlora både på gungorna och karusellen.

Den musikaliske, om ”sångarprinsen” Gustaf och hans verk

HISTORIAFör 201 år sedan, år 1818, efterträdde Jean-Baptiste Bernadotte Karl XIII som kung av Sverige och Norge under namnet Karl XIV Johan. År 2018 var således ett så kallat ”Bernadotteår” som uppmärksammades, i synnerhet på de kungliga slotten. Varje år sjungs dock här i Sverige två sånger som är komponerade av Karl XIV Johans sonson, Gustaf, och dessa är ”Studentsången” och ”Vårsång”. Prins Gustaf dog ung, men under sitt korta liv komponerade han flera musikstycken och blev allmänt känd som ”sångar­prinsen”.

EU-valet

DEBATTDen 25 maj för hundra år sedan klubbade riksdagen igenom allmän och lika rösträtt. Detta efter 40 års kamp från arbetarklassen där överklassen också pressades av en tänkbar revolution. Men en eftergift var det. Som överheten aldrig varit bekväm med. Det menar Ulf Nilsson, facklig sekreterare i Kommunistiska Partiet.

Propaganda i stället för dialog

KRÖNIKA

Hur var det egentligen kring Jan Guillou och spioneridomen?

KRÖNIKAI sin krönika i Nya Tiders nätupplaga presenterade Josef Csiba en händelse som skakade om inte bara Sveriges journalistkretsar, men framför allt det socialdemokratiska partiet. För många yngre läsare som missade viktiga historielektioner i modern politisk historia är detta förtydligande absolut nödvändigt.

Fyra MENA-kvinnor i Linköping döms för grov mordbrand

PÅ PLATSDen 9 maj meddelade Linköpings tingsrätt dom i målet mot ”MENA-ligan”, bestående av nio stycken kvinnor från Mellanöstern och Afrika i åldern 19 till 25 år. Domen är ett svårt bakslag för åklagaren, men fyra kvinnor döms i alla fall för grov mordbrand till kännbara fängelsestraff. Rättsprocessen har kostat skattebetalarna mångmiljonbelopp. Nya Tider var på plats i Linköping.

Gå till arkivet

Send this to a friend