Skip to Content

Svensk skog har många användningsområden: pappersmassa, möbler, biobränsle, kraftvärme och -el, fiberråvara till kläder och så vidare, men förvånansvärt lite av förädlingen sker i Sverige, skriver Olle Felten. Bild: Pixabay
ANALYS

Skogsnäringen – vår framtid?

PappersupplaganNya Tider v. 08

Skogen är Sveriges guld. Mycket av vår välfärd har sitt ursprung i den svenska skogsnäringen. Vi bygger och isolerar, tillverkar möbler och biobränsle till fordon, eldar för värme, el och varmvatten, producerar fiberråvara till tyger och mycket mer, med produkter som kommer från skogen. Skogen i sig själv är också en viktig miljöfaktor, inte minst genom att den binder enorma mängder koldioxid och producerar syre. Skogens ekonomiska betydelse för Sverige kan inte överskattas – och den borde tas tillvara mycket bättre.

Publicerad: 21 februari, 2019, 18:50

  • Svenska

Läs även

Det är därför viktigt att skogsnäringen har villkor som gör att näringen kan bedrivas med god lönsamhet och att skogsägarna uppmuntras att investera i den svenska skogens tillväxt. Att förädla skogsråvaran ytterligare är en av Sveriges riktigt stora möjligheter till industriell expansion. I dag produceras mängder av fiberråvara för produktion av vävbar fiber för tygproduktion, av olika slag, i Sverige.

Huvuddelen exporteras dock vidare till länder i Asien och Europa, där förädlingen hanteras. Sverige borde kunna ta hand om fler steg i förädlingsprocessen och utnyttja våra möjligheter på det tekniska området för att öka det inhemska förädlingsvärdet av vår skog. Här finns enorma möjligheter, om politikerna bara orkade sätta sig in i problematiken och bygga en lagstiftning och ett stödsystem som triggar igång en bred expansion inom området.

Branschen lägger redan stora pengar på forskning och nytänkande. Företaget Södra Skogsägarna meddelar i ett pressmeddelande den 13 februari i år att man satsar 100 miljoner kronor på forskning och utveckling. Syftet med satsningen är att bygga kunskap och utveckla tekniker för att dels öka tillväxten i skogen och dels för att ”främja forskning och utveckling som har betydelse för skoglig och skogsindustriell verksamhet i södra Sverige”, som Lars Idermark, vd och koncernchef för Södra, uttrycker det.

SLU, Statens Lantbruks Universitet, och Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, satsar också en del på forskning som syftar till att utveckla Sveriges förmåga att ta tillvara och utnyttja skogen på ett bättre sätt. Materialteknik är en viktig central utvecklingsfråga, som det pågår viss forskning kring. Att det finns möjligheter är uppenbart, men det krävs samtidigt en stor satsning på grundläggande forskning, enligt ett inlägg på branschsidan Anläggningsvärlden av Mistras vd, Åke Iverfeldt. Han säger:

– En ökad användning av biomassa är en tänkbar väg bort från oljeekonomin, men för att det ska bli verklighet krävs både mer kunskap, ny teknik och en smartare användning av skogens resurser.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Olle Felten

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • samuelafugglas

    Så länge ingen vågar berätta rent ut hur socialisterna i Sverige beter sig när tjänstemännen konfiskerar enskilda medborgares skogsegendom är nästan all annan diskussion rätt meningslös.
    Vad är det det står i RF Kap 2 § 15, sista stycket?
    Att gendomsrätten i SVERIGE är en MYT!
    Hur kan det vara att Herman Sundqvist inte hålls ansvarig för strömavbrottet under och efter stormen Alfrid?
    Bilder från det skadade elnätet säger mer än tusen ord.
    Och allt faller tillbaka på Löfven/Lööf, dessa mästerliga samhällsomstörtare som förnedrar och kränker det svenska folket.

Österrikes tidigare vicekansler: ”Vill återskapa frihetens sanna värden”

INTERVJU: Heinz-Christian StracheHeinz-Christian Strache, Österrikes tidigare vicekansler och under lång tid partiledare för Frihetspartiet (FPÖ), berättar om sina framtida planer i en exklusiv intervju. Hans nya parti kommer att börja med att ställa upp i lokalvalen i Wien som skulle ha hållits tidigare i år men skjutits upp.

Svenska kyrkan, förkunnelsen och rättssäkerheten

KRÖNIKASom Nya Tider rapporterat på nyhetsplats har Karin Arvidsson, präst inom Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, avsatts av Domkapitlet i Luleå, och därefter återfått prästämbetet genom ett beslut i Svenska kyrkans Överklagandenämnd. Fallet innehåller flera anmärkningsvärda och förvånande inslag som gjort att frågor ställts om var Svenska kyrkan står i dag och vart kyrkan är på väg.

Arkitekturen – nästa stora kulturstrid i Sverige?

REPORTAGEModernister och vänsterpolitiker menar att försök till demokratisk styrning över offentlig arkitektur är att jämföra med Nazityskland. Och de klassiska stilar som europeiska arkitekter har förfinat under tre tusen år för med sig otäcka värden. Men när allt fler förespråkare av de klassiska skolorna nu höjer sina röster så står modernisterna inte längre oemotsagda. Bland andra Sverigedemokraterna driver aktivt på med egna förslag på klassiska byggnader. ”Prisbilden är alltid högst där det inte är modernistiskt, många tycker att äldre arkitektur är väldigt vacker”, förklarar Peter Wallmark, gruppledare för SD i Stockholm.

Avsentimentalise­rings­verket

OPINION: KARL-OLOV ARNSTBERGKarl-Olov Arnstberg är professor emeritus i etnologi. Han har skrivit en lång rad akademiska verk och rapporter inom sitt ämne, liksom på senare tid debattböcker som delvis också handlar om etnologi, det vill säga studier av människor som kulturvarelser i grupp. Han har med etnologin som grund tagit sikte på fenomen i dagens samhälle, och veckans opinionstext är inget undantag.

Ryska folkomröstningen: Nya Tider på plats

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETDen 1 juli röstade det ryska folket igenom förändringar i landets konstitution, vilket vi berättar mer om på sidan 9 i detta nummer. Det var ett intressant val, både på grund av de rigorösa åtgärderna för att minska smittspridning samt för att omröstningen fått så mycket kritik i västmedia.

Ett nytt skattesystem – AfS-förslag får stöd från Finanspolitiska rådet

ANALYSDiskussionen om ett nytt skattesystem, som skall förenkla och effektivisera skatterna, har pågått under ett antal år i Sverige. Det nuvarande systemet infördes på 1990-talet för att göra skatterna mer rättvisa, men efter mer än 500 ändringar sedan införandet har det vuxit ut till en hydra som ingen har kontroll över. Behovet av en rejäl reform finns alltså. När Alternativ för Sverige 2018 lanserade ”platt skatt” som idé, var det inte många som reagerade, men nu har Finanspolitiska rådet tagit upp idén.

Fornnordiska sagor – hisnande äventyr och burlesk humor

INTERVJULars Ulwencreutz har lett arbetet med att sammanställa och även översätta många av de fornnordiska sagorna till modern svenska – flera har aldrig publicerats på svenska tidigare. Resultatet blev ett imponerande verk i tre band, den första kompletta samlingen av dessa berättelser om hjältar och kungar, skatter och härnadståg. För Nya Tider berättar Lars att utan vår historia är vi ingenting, vi behöver vår kultur och vår historia. Och det är en fascinerande saga.

Demokrati utan motstånd

INRIKES”Även de bästa demokratier förstår att när ett större krig närmar sig måste demokratin sättas på paus. Jag har en känsla av att klimatförändringen är en fråga som är lika allvarlig som ett krig. Det kan vara nödvändigt att sätta demokratin på paus.” – James Lovelock, biokemist

Gå till arkivet

Send this to a friend