Skip to Content

Skuldberget större än någonsin

Digital utgåva

Svenskarnas belåning av fastigheter och bostadsrätter slår rekord. Totalt är svenskarna skyldiga bankerna över 3,6 biljoner kronor.

Publicerad: 1 augusti, 2017, 21:03

  • Svenska

Läs även

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Bertil Andersson

    Så här skriver man biljon, 1 000 000 000 000. Om man delar 3 600 000 000 000 med Sveriges befolkning,
    10 000 000 så bli skulden per person 360 000 per person. Vad är det nu man vill tuta i oss?

    • Moritsaru

      3600 miljarder i fasth skulder 500 miljarder kommunskulder 1000 miljarder i statsskuld = 2 miljoner kr /2barnsfamilj . ? Vad är det nu man vill tuta i oss … Varenda fattigpensionär ,förståndshandikappad, barn,arbetslös ,arbetare är mao skyldig 500 000 kr / person …Så rika är ni…

      • Bertil Andersson

        Vi får bena upp det lite, svenskarna är skyldiga bankerna 3,6 biljoner totalt. När nyheter idag skriver totalt så tolkar jag det som bostadslån inklusive konsumtionslån tillsammans. Räknar man bort de under 18 år som utgör ca 1,8 miljoner så höjs den tidigare summan från 360 000 till 439 000 per person.
        Hur mycket kommunerna och staten är skyldiga vill politikerna gärna få det till är Svenssons konsumtionsiver trots att dessa skulder kan endast tillskrivas politikerna.
        Det är riktigt lågt när politikerna går ut med att vi lånar för mycket till våra bostäder. Man har helt glömt att staten ända sedan 70 talet friskt har hjälpt byggindustrin på alla sätt utan att ta byggbranschen i örat när det har gått för långt.
        Detta har gjort att bostadspriserna ligger skyhögt över alla andra varors prisutveckling, det finns ingen vara eller produkt som har stigit mera än boende. Detta tillsammans med att politikerna har sussat gott när svenskarna har skrikit sig hesa ända sedan 70 talet om att det byggs för lite bostäder.
        Sedan kommer den känsligaste punkten att i Sverige har vi generellt mycket låga löner vilket gör att även om man är ansvarsfull så finns det inget utrymme med att spara ngt.
        Men fackföreningarna skäms inte det minsta utan man står och hävdar att vårt välstånd är deras verk. Ja verkligen.
        “Vad är det nu man vill tuta i oss?”
        Om politikerna tuggar om att svensken lever oansvarigt tillräckligt länge så blir det till slut en sanning så politikerna kan införas ännu flera restriktioner på bostadslånemarknaden.
        Det var precis detta som hände 2010. Folk var desperata för att få tag på en bostad så priserna höjdes orimligt och det var då regeln om 15 % kontantinsats infördes.

        Min fråga till politikerna blir; fick folk mer pengar att kunna skaffa sin en bostad pga detta?
        Ökade antalet tillgängliga bostäder pga detta?

Vart tar ekonomin vägen 2020?

ANALYSFöretagen ser fortsatt dystert på utvecklingen i sina respektive branscher, vilket även bekräftas av en ökande arbetslöshet – i dag den femte högsta i EU. Vi kan därför räkna med skattehöjningar under 2020, något som 61 kommuner redan aviserat. Det växande skuldberget är fortsatt ett orosmoln, vilket kan bromsa ekonomin nu när bankerna håller på att höja sina utlåningsräntor. Finansmarknaden är smått euforisk efter storvinster förra året, men även här spås en nedgång under 2020.

Konjunkturinstitutet: Konjunkturbarometern fortsätter att peka neråt

EKONOMIKonjunkturinstitutets månatliga uppföljning av det svenska konjunkturläget har varit en dyster läsning under det senaste halvåret. Indikationerna har pekat neråt sedan i våras, med risk för en krympande ekonomi. Den så kallade konfidensindikatorn ger en uppfattning om hur olika aktörer ser på framtiden. Värdet ligger under 100 i novembermätningen, vilket ses som ett tecken på en fortsatt försämring av konjunkturen.

Konjunkturinstitutet: Regeringens miljöekonomiska politik håller inte

I en rapport som släpptes den 11 december i år visar Konjunkturinstitutet att regeringen inte når sina miljöekonomiska mål. Flera centrala så kallade miljöåtgärder får svidande kritik från Konjunkturinstitutet. Det gäller såväl flygskatten som tvångsinblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel och bonus/malus-systemet för beskattning av nya bilar.

Riksbanken fattade idag beslut om att överge den skakiga negativa räntepolitiken

Vid en presskonferens idag meddelade Riksbankens chef, Stefan Ingves, att direktionen beslutat att höja räntan med 0,25 procent till 0,0 procent. Beslutet, som träder i kraft den 8 januari 2020, var väntat, efter en lång period med aviseringar om att minsuräntan skulle komma att överges i slutet av 2019. Beslutet var dock inte enhälligt.

Svenskt Näringsliv varnar för brist på investeringskapital i tillverkningsindustrin

EKONOMISvenskt Näringsliv släppte den 11 november en rapport om tillgången på riskvilligt kapital för tillverkningsindustrin. Där pekar man på stora och växande problem för industrin att låna pengar till annat än fastigheter och menar att det innebär en stor risk för den framtida ekonomiska utvecklingen i Sverige. Bankerna har helt enkelt inte det egna kapital som krävs för att man skall kunna låna ut pengar om det inte finns en fastighet som säkerhet, enligt rapporten.

Dystra utsikter för Sveriges ekonomi

EKONOMIKronan fortsätter tappa i värde, inflationen sjunker, arbetslösheten stiger och oron ökar i den svenska ekonomin som helhet. Konjunkturinstitutets senaste rapport den 9 oktober är inget undantag från den senaste tidens allt mer deprimerade ekonomiska prognoser. Även det så kallade inköpschefsindexet ger en bild av industrins vikande tro på framtiden.

Vad händer med räntan?

ANALYSSveriges räntepolitik, tillsammans med tre andra länder, fortsätter att sticka ut genom att hålla kvar vid en negativ styrränta. Riksbankens prognos för en räntehöjning i december i år eller januari nästa år ligger fast, men bankernas chefsekonomer trummar för att det inte skall ske. Konjunkturen ser också ut att vika neråt snabbare än förväntat. Sämre tider och recession lurar i vassen och gör ränteprognosen osäker.

Minusränta på sparkontot – så skjuter bankerna sig själva i foten

EKONOMITidigare har endast banker haft negativ ränta från Riksbanken, men nu flaggar Nordeas storägare Sampo, med dess vd Kari Stadigh i spetsen, för att det kan vara dags att införa minusränta även för privatsparare. Mads Palsvig, före detta investmentbankman, tror att detta kan vara ett sätt att undgå en ekonomisk krasch för bankerna, men det blir dyrköpt.

Gå till arkivet

Send this to a friend