Skip to Content

Skuldberget större än någonsin

Digital utgåva

Svenskarnas belåning av fastigheter och bostadsrätter slår rekord. Totalt är svenskarna skyldiga bankerna över 3,6 biljoner kronor.

Publicerad: 1 augusti, 2017, 21:03

  • Svenska

Läs även

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Bertil Andersson

    Så här skriver man biljon, 1 000 000 000 000. Om man delar 3 600 000 000 000 med Sveriges befolkning,
    10 000 000 så bli skulden per person 360 000 per person. Vad är det nu man vill tuta i oss?

    • Moritsaru

      3600 miljarder i fasth skulder 500 miljarder kommunskulder 1000 miljarder i statsskuld = 2 miljoner kr /2barnsfamilj . ? Vad är det nu man vill tuta i oss … Varenda fattigpensionär ,förståndshandikappad, barn,arbetslös ,arbetare är mao skyldig 500 000 kr / person …Så rika är ni…

      • Bertil Andersson

        Vi får bena upp det lite, svenskarna är skyldiga bankerna 3,6 biljoner totalt. När nyheter idag skriver totalt så tolkar jag det som bostadslån inklusive konsumtionslån tillsammans. Räknar man bort de under 18 år som utgör ca 1,8 miljoner så höjs den tidigare summan från 360 000 till 439 000 per person.
        Hur mycket kommunerna och staten är skyldiga vill politikerna gärna få det till är Svenssons konsumtionsiver trots att dessa skulder kan endast tillskrivas politikerna.
        Det är riktigt lågt när politikerna går ut med att vi lånar för mycket till våra bostäder. Man har helt glömt att staten ända sedan 70 talet friskt har hjälpt byggindustrin på alla sätt utan att ta byggbranschen i örat när det har gått för långt.
        Detta har gjort att bostadspriserna ligger skyhögt över alla andra varors prisutveckling, det finns ingen vara eller produkt som har stigit mera än boende. Detta tillsammans med att politikerna har sussat gott när svenskarna har skrikit sig hesa ända sedan 70 talet om att det byggs för lite bostäder.
        Sedan kommer den känsligaste punkten att i Sverige har vi generellt mycket låga löner vilket gör att även om man är ansvarsfull så finns det inget utrymme med att spara ngt.
        Men fackföreningarna skäms inte det minsta utan man står och hävdar att vårt välstånd är deras verk. Ja verkligen.
        ”Vad är det nu man vill tuta i oss?”
        Om politikerna tuggar om att svensken lever oansvarigt tillräckligt länge så blir det till slut en sanning så politikerna kan införas ännu flera restriktioner på bostadslånemarknaden.
        Det var precis detta som hände 2010. Folk var desperata för att få tag på en bostad så priserna höjdes orimligt och det var då regeln om 15 % kontantinsats infördes.

        Min fråga till politikerna blir; fick folk mer pengar att kunna skaffa sin en bostad pga detta?
        Ökade antalet tillgängliga bostäder pga detta?

Minskad privat konsumtion – snabb utveckling oroar finansbranschen

ANALYSNya data som publicerades den 10 juni visar att den privata konsumtionen i april sjönk med cirka 10 procent gentemot april förra året. Den privata konsumtionen är en vanlig värdemätare på tillståndet för ett lands ekonomi. Hela det ekonomiska systemet bygger på att vi har en successivt ökande konsumtion, det vi brukar kal­la för tillväxt. Att konsumtionen nu sjunker kraftigt, mycket snabbare och mycket mer än under finanskrisen 2009, skapar oro i landets finanskretsar.

Varierande indikationer om ekonomins utveckling manar till eftertanke

ANALYSDen kraftiga ekonomiska nedgången på börserna världen över i spåren av coronapandemin har återhämtat sig förvånansvärt snabbt. Stockholmsbörsens index OMX PI var den 23 mars i år nere på bottenrekordet minus 33 procent från 1 januari. Den 2 juni låg den indexförändringen i år på bara minus 2,6 procent. Förändringen är dramatisk, men samtidigt ytterst osäker och ”guppig”. Många väntar sig dock en stor efterfrågenedgång, vilket kan leda till nya nedgångar.

Sena åtgärder och långa handläggningstider bidrar till fler konkurser

ANALYSAv regeringens åtgärder som syftar till att stödja företag är det så kal­la­de omställningsstödet en viktig, men sen, ingrediens. Stödet, som är skatte­pliktigt, föreslås omfatta ersättning för diverse fasta kostnader upp till ett värde av 75 procent av ”coronarelaterad” omsättningsminskning, om den uppgår till minst 30 procent. Förslaget beräknas inte träda i kraft förrän den 1 juli. Samtidigt ökar företagens problem. Varsel, uppsägningar och konkurser blir fler för varje dag som går.

Bidragsbrott mot coronastöd ska utredas, men övriga bidragsbrott lämnas utanför

ANALYSBidragsbrott är ett känt gissel för välfärdssystemen. De nya stödsystem som etablerats med anledning av Covid-19-pandemins härjningar i Sverige är inget undantag. När möjligheten finns tar oseriösa personer chansen att sko sig på ett otillbörligt sätt. Regeringen har därför tillsatt en utredning som skall kartlägga risken för sådan brottslighet och åtgärder mot den. Det är bra, men samtidigt anmärkningsvärt att man inte tar sig an motsvarande brottslighet mot all annan välfärdsbrottslighet.

Bankernas vidlyftiga utlåning kan sätta igång finanskrisen

ANALYSRädslan för en bankkris blir allt tydligare genom de åtgärder som vidtas, både nationellt och internationellt. Många varnar för en ny finanskris och en snabb recession till följd av de effekter som coronapandemin orsakar. I Sverige har huvuddelen av de resurser som satsats i krisbekämpningen använts för att ge banker och finansiella företag stöd för att kunna fortsätta låna ut pengar. EU minskar kraven på bankernas kapitalbuffertar och bidrar till ökade risker.

Oljepriset kollapsar till negativa nivåer – säljare tvingas betala köpare för att bli av med oljan

EKONOMIOljepriset föll med hela 220 procent till minus 37 dollar per fat den 21 april. ”Vi befinner oss i en deflation som kommer att sakna motstycke under resten av våra liv”, skriver New York Times. Det är första gången någonsin som oljan handlas till negativa pris. Priset steg till strax över noll efter några timmar, men priskraschen spås ge följdverkningar för hela världsekonomin.

Olle Felten: ”Har politikerna något vett i huvudet bör de inse värdet av självförsörjning nu”

EKONOMIOlle Felten är före detta riksdagsledamot för Sverigedemokraterna (2014-2018) och satt som ledamot i Riksbanksfullmäktige och Skatteutskottet. Felten är oroad över de ekonomiska följderna av coronakrisen och säger att politikerna nu måste inse att det finns stora svagheter i ett system där man som land är allt för beroende av matimport för att klara försörjningen av sin egen befolkning.

500 miljarder kronor till bankerna för att hjälpa coronadrabbade företag

ANALYSRiksbanken offentliggjorde den 13 mars ett beslut om att tillhandahålla 500 miljarder kronor i lån till bankerna med nollränta. Syftet är att möjliggöra lån till livskraftiga företag som får problem grundade på coronavirusets härjningar. Bankerna måste dock kräva en säkerhet för lånen. Bankerna får en möjlighet att låna ut men det finns en risk att pengarna inte kommer till de som behöver dem bäst, eftersom lånebehovet beror på sämre lönsamhet.

Gå till arkivet

Send this to a friend