Tecken på trendbrott på bomarknaden

Nyligen avslutades årets största visningshelg av fastigheter, som infaller sista helgen i augusti. Efter en lång tid av kraftigt stigande bopriser syns nu flera tecken på ett trendbrott i prisutvecklingen.

Den svenska bostadsmarknaden har under flera år präglats av stabila och stora prisökningar. Detta som en följd av främst de rekordlåga räntorna i kombination med en massinvandring som skapat bostadsbrist. I vissa fall har det till och med gått så långt att kommuner sökt hus hos privata mäklare och deltagit i budgivningen med skattepengar för att köpa hus åt migranter som placerats i kommunen. Andra faktorer som drivit upp priserna är den höga skatten för människor som säljer sina fastigheter med vinst. För äldre par som köpte villor före millennieskiftet skulle vinsten och därmed skatten bli enorm om de sålde i dag, vilket gjort att många drar sig för att sälja, något som minskat tillgången och ytterligare drivit upp priserna. Varningar om en så kallad bostadsbubbla har förekommit i flera år nu, men har på sistone fått mer substans.

Flera tecken tyder dock på en markant ändrad prisutveckling inom nära framtid. Den största faktorn är att en kommande räntehöjning framstår som allt mer trolig. Flera ekonomer har länge varnat för de låga räntorna och enligt Swedbanks chefsekonom Anna Breman finns det troligen en vilja också hos riksbanken att höja reporäntan. Att så inte skett tidigare beror på att riksbanken samtidigt försökt upprätthålla tillväxt och konsumtion. Men nu har inflationen överstigit målet om två procent och är den högsta på sju år. Därmed finns heller ingen ursäkt att inte börja pressa upp räntorna till mer normala och riskfria nivåer. Anna Breman menar att detta bör göras redan i februari 2018.

Swedbanks prognos är att Riksbanken börjar höja reporäntan med 25 punkter (0,25 procent) i april nästa år, men själv skulle chefekonomen gärna se att de höjde redan i februari, kanske med 10-15 punkter, skriver magasinet Affärsvärlden. På sikt räknas räntan hamna på 4 till 5 procent, vilket brukar sägas vara normala nivåer. För ett vanligt belånat hushåll skulle det betyda runt 5 000 kronor i ökade boendekostnader per månad.

Många nya bostäder byggs, men på grund av den stora invandringen är det ändå bostadsbrist. Foto: Växjöbostäder
Många nya bostäder byggs, men på grund av den stora invandringen är det ändå bostadsbrist. Foto: Växjöbostäder

 

Men även om en räntehöjning kan antas med ganska stor säkerhet är det inte nödvändigtvis något akut. Ekonomianalytikern Claes Hemberg skriver på sin blogg att han inte räknar med så höga räntor ens de närmaste årtiondena och pekar på bland annat Japan som hade en räntedipp för 20 år sedan och fortfarande inte kommit tillbaka till ”normala” nivåer.

Vad som däremot har påverkan redan nu är människors förväntningar. Göteborgs-Posten skriver den 26 augusti 2017 att insikten att ”boräntorna troligtvis kommer stiga är något som sakteligen börja sjunka in hos svenska bolånekunder. Varje månad frågar myndigheten Konjunkturinstitutet svenska hushåll om deras ränteförväntningar. Sedan 2015 har hushållen konsekvent förväntat sig att räntorna kommer att ligga stilla på ett antal års sikt. Sista månaderna har dock de förväntade räntenivåerna börjat peka uppåt, även om stigningen varit marginell.”

Även förväntningarna på stigande huspriserna har mattats av. ”SEB:s Boprisindikator visar att hushållens tro på stigande priser mattats av något. Det handlar dock inte om någon stor förändring – från 73 procent till 69 procent”, skriver sajten ByggaHus.se den 15 augusti.

Utöver den förväntade räntehöjningen har amorteringskravet som infördes 2015 dämpat prisutvecklingen något, och nu har finansinspektionens förslag lagts om att skärpa amorteringskravet ytterligare, ett förslag som fått tummen upp av Europeiska centralbanken, vilket starkt ökar möjligheten att det blir verklighet.

Enligt Boverket har också bostadsbyggandet ökade kraftigt under 2016 och förväntas fortsätta öka de närmsta åren. Något som även det kan bidra till att sänka huspriserna.

Även på bostadssajten Hemmet märks det att något hänt. Inför den stora visningshelgen 2014 var rubriken i Aftonbladet ”Stora visningshelgen – hård kamp om få objekt”. I år har Expressen den totalt motsatta rubriken: ”Rekordmånga objekt – priserna kan pressas”.

Att så många säljer nu kan ha att göra med att många tror på att priserna nu är på topp och hoppas göra en god affär, en psykologiskt styrt massbeteende som kan få omvänd effekt och leda till en negativ spiral för säljare när tillgången börjar överstiga efterfrågan.

Redan förra året kunde samma effekt synas med rekordmånga hus till salu. ”Det är ett gynnsamt läge att sälja”, sade Staffan Tell, pressansvarig på Hemnet, då till tidningen Expressen, men tillade att det samtidigt kommer ut väldigt mycket objekt och att framtiden får utvisa om det blir ”köparens eller säljarens marknad”. I dag, ett år senare, är det inte längre något tvivel. ”Det är omvända roller, säljarna måste nu leta efter köparna och inte tvärtom.”, säger Staffan Tell den 25 augusti

Även på bostadssajten Booli har trendbrotten börjat märkas. ”Vi ser att allt fler annonser återpubliceras, som ett resultat av att man innan sommaren inte fick sin bostad såld till önskat pris”, säger Matilda Adelborg på bostadssajten Booli till Expressen.

Det stora utbudet kan också vara strukturellt. Att många 40-talister som ofta äger villor nu blivit gamla och säljer för att flytta till ålderdomshem eller mindre lägenheter. Att flytta till Spanien har också blivit vanligare.

Den förändrade prisutvecklingen har varit synlig i statistiken för svensk mäklartjänst de senaste två åren. Priskurvan följer ett återkommande mönster där priserna ökar kraftigt mellan december till maj för att därefter öka marginellt från maj till december. Så har kurvan sett ut det senaste decenniet.

Förrförra året ökade priserna nästan 7,9 procent perioden december 2015 till maj 2016 och perioden maj till december ökade priserna strax under 1, 6 procent. Men därefter syns en tydlig avmattning. Mellan december 2016 och maj 2017 är prisökningen bara 6,7 procent och sedan maj har priset legat helt stilla.

Om den fruktade bostadsbubblan står för dörren går givetvis inte att säga, men alla tecken och förutsättningar tyder på i vart fall stagnerade priser framöver.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.nu) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Nu kommer prisraset på bostäder

Nu kommer prisraset på bostäder

🟠 Stockholm och Malmö visar tydliga tecken på att bostadsmarkanden har passerat toppen och att priserna på bostäder börjat sjunka, men även i resten av landet är bopriserna på väg att vända nedåt.

Ej redaktionellt material

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Tänk på att du är juridiskt
ansvarig för dina kommentarer

Läs även:

Gangsterrapparen Einár mördad – avrättades på nära håll

Gangsterrapparen Einár mördad – avrättades på nära håll

🟠 INRIKES Den gangsterrappande artisten Nils Grönberg, 19, som gick under artistnamnet Einár, sköts till döds under torsdagskvällen i Hammarby sjöstad i södra Stockholm. Den kriminella rapparen, som själv dömts för ett flertal brott, levde under stor hotbild från invandrargäng som ville döda honom. Einár sköts med flera skott i bröst och huvud i vad som liknas vid en ren avrättning.

SD-politiker dömd för fakta om sydsudanesers IQ

SD-politiker dömd för fakta om sydsudanesers IQ

🟠 Sverigedemokratiske regionpolitikern Bertil Malmberg dömdes den 7 oktober i Nyköpings tingsrätt för hets mot folkgrupp. Åsiktsbrottet består i att Malmberg vid ett möte i fullmäktige sagt att sydsudaneser har låg genomsnittlig IQ – ett oomtvistat vetenskapligt faktum.

Den svenska skulden: Hur mycket är du skyldig?

Framtida betalsystem och E-kronan – inte ett ord om kontanter

🟠 Förtroendet för betalningssystemen är avgörande för samhällets utveckling. Minskad användning av kontanter har drivits fram av teknikutvecklingen, brister i lagstiftningen och bankernas vinster från elektroniska betalningar. E-kronan är ett projekt som drivs av Riksbanken, med syftet att skapa en kontrollerad elektronisk betaltjänst som garanteras av Riksbanken. Den 6 oktober höll förste vice riksbankschef, Cecilia Skingsley, ett föredrag om framtidens betalsystem, som är föremål för en omfattande utvecklingsprocess – utan att nämna kontanter med ett ord.

Media fortsätter mörka om skolattacken i Eslöv

Media fortsätter mörka om skolattacken i Eslöv

🟠 INRIKES Efter att polisens förundersökning blivit tillgänglig blev skolattacken i Eslöv åter en återkommande nyhet i veckan. Massmedierna fortsatte att trycka på den påstådda ”högerextrema” kopplingen men valde sin vana trogen att undanhålla viktiga detaljer som att pojken själv är mörkhyad och att det enda offret för attacken är – en vit man.

Organisationer för journalister tiger om attentatet mot Exakt24:s reporter

Organisationer för journalister tiger om attentatet mot Exakt24:s reporter

🟠 Uppdaterad med svar från Journalistförbundet. Svenska Journalistförbundet samt Reportrar utan gränser i Sverige, alltså de organisationer som ska bevaka journalisters möjligheter att kunna utöva sitt yrke utan att utsättas för hot eller våld anser inte att de har tid att svara på frågor om hur de ser på det nyligen inträffade attentatet mot Exakt24:s reporter Christian Peterson samt vandaliseringen av samma nyhetskanals studio.

Nyhetsdygnet

Jihadistarmén landstiger i Göteborg

🟠 Recension av böckerna Perfekt storm och Landet som ingen ägde av Arne Weinz Många uppskattar romaner med textlig lättillgänglighet inklusive eventuellt förekommande undertoner, psykologiska dimensioner och mångfacetterade orsakssamband. Alla författare har inte förmågan att skriva med dessa kvaliteter men det har Arne Weinz. När jag började läsa Perfekt storm visste jag inte särskilt mycket om författaren men blev glatt överraskad och imponerad.

The Great Reset – en ”konspirationsteori” skriven av World Economic Forum

🟠 Begreppet ”The Great Reset” lanserades under förra årets nedstängningar av samhället och en bok med samma titel var mystiskt nog färdig att tryckas redan i juli 2020, knappt fyra månader efter att hela Europa förvandlades till ett ödelandskap, där folk fick sitta inlåsta i sina hem. Då BBC så sent som den 22 november 2020 kal­la­de begreppet ”The Great Reset” för en ”konspirationsteori” – trots att boken fysiskt finns och går att köpa – så är det värt att titta närmare på vad som planeras för framtiden av mer eller mind­re dolda personer som samverkar med världens mäktigaste globalister. Ett litet axplock av alla deras planer redovisas i denna recension.

Underhållande om Leninbesatt hotellägare

🟠 Kapitalister som hyllar Lenin? Ja, i Sverige finns en hotellägare som gjort sig känd för att vara ett stort fan av Lenin, som instiftade Leninpriset och som ekonomiskt stöttat Jan Myrdalsällskapet – Lasse Diding. Journalisten Per Nygren har skrivit underhållande om Diding och hittar många bisarra detaljer, men enligt Nya Tiders recensent missar Nygren, trots ett gediget grävande arbete, viktiga frågor som hade gjort boken mer relevant för allmänheten.

Studier av asteroid bekräftar – värd ofantliga 88 triljoner kronor

🟠 VETENSKAP Asteroiden 16 Psyche har enligt nya studier och värmemätningar konstaterats innehålla ofattbara mängder dyrbara metaller vars samlade värde vida överstiger jordens samlade BNP. Bara asteroidens järninnehåll skulle med dagens värde motsvara 88 triljoner kronor, en summa som skrivs med 18 nollor. NASA planerar att skicka sonder för att studera asteroiden år 2026 och upptäckten öppnar upp för framtida gruvdrift av asteroider för att täcka jordens samtliga mineralbehov – för all överskådlig framtid.

Vetenskapliga Nobelpris i klimatkampens tecken

🟠 Syukuro Manabe, Klaus Hasselmann och Giorgio Parisi delar på fysikpriset för sitt arbete med komplexa system – bland annat för att kunna modellera jordens klimat och den globala uppvärmningen. Samtidigt delar David Julius och Ardem Patapoutian medicinpriset för att ha identifierat receptorer som gör det möjligt för kroppens celler att känna temperatur och beröring. Kemipriset går till två forskare som utvecklat tekniker för att påskynda och kontrollera kemiska reaktioner. Benjamin List och David MacMillan delar priset för att ha utvecklat billiga, miljövänliga organiska katalysatorer.

”Spermageddon”: Kommer västvärldens människor att kunna fortplanta sig år 2050? – Hormonstörande ämnen pekas ut som ansvariga för drastisk nedgång i spermie- och äggkvalitet

🟠 För några år sedan kom en chockerande rapport om att spermiekvaliteten hos västerländska män sjunkit med nästan 60 procent mellan 1973 och 2011. Även testosteronnivåerna har visat sig vara minskande. Nu har forskaren bakom studien, doktor Shanna Swan, gett ut en bok om orsakerna, och pekar ut de hormonstörande ämnen som finns i allas vår vardag. Medan den uppmärksammats av internationella medier är det helt tyst om den i Sverige.

Nils Bejerot

🟠 Han startade kriget mot knarket. I år skulle psykiatern och forskaren Nils Bejerot ha fyllt 100 år. Han grundade Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och kom att bli känd som den ”svenska narkotikapolitikens fader”. Hans nolltolerans mot narkotika på 1960-talet väckte dock vänsterns vrede och media vände honom ryggen.

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

123 037 97 35

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Artiklar (RSS)
© 2021 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.