Skip to Content

Debattör Stig Berglund menar att valfusk i större format alltid har byggt på att komma över och fylla i oanvända poströster. När republikanerna nu går till domstol handlar det om att kunna bevisa systematiskt valfusk som påverkat valets utgång. Det är Högsta domstolen, inte USA:s maktmedier, som fastställer valresultatet – och enligt debattören kan det mycket väl bli Trump som står som segrare när alla lagliga röster räknats. Foto: Wikipedia
OPINION: STIG BERGLUND

USA:s maktmedia har bestämt sig för Biden – men det hjälper inte

Joe Biden är inte ”President Elect”, oavsett vad den tjattrande klassen påstår. I USA administreras nationella val av counties – ungefär som kommunerna – medan valresultaten sammanställs och fastställs av respektive delstats kongress. Medierna utser inga segrare, vilket Al Gore fick lära sig. År 2000 var han till och med President Elect på riktigt i 36 dagar, tills han förlorade kampen om tre valdistrikt i Florida till George W. Bush. Så kan det gå. Det skriver analytikern Stig Berglund i veckans debattartikel, där han redogör för det juridiska läget efter presidentvalet i USA.

Publicerad: 17 november, 2020, 13:50

  • Svenska

Läs även

Ordningen för presidentval fastställdes redan på 1700-talet av grundlagsfäderna, som visste en hel del om hur makt fungerar och korrumperar. Ett korrekt presidentval skall normalt gå till på följande sätt: 1) Röstning. 2) Rösträkning. 3) Eventuell kontroll och omräkning. 4) Eventuell process i domstol. 5) Den aktuella delstatens kongress fastställer resultatet och utser de elektorer som skall rösta fram näste president. 6) Elektorerna röstar, varefter en President Elect utses, alltså den president som ska ta över ämbetet i januari påföljande år.

Det fungerar inte så bra för Demokraterna i årets val, och därför försöker maktmedia göra det självklart för alla att Biden är nästa president. Man vill också göra det så obehagligt som möjligt för privatpersoner, politiker och domstolar att gå emot medias tryck. Men jag tror inte det kommer att fungera för Demokraterna, trots allt.

Nu väntar istället en hård kamp om makten, där federala domstolar i delstaterna – och slutligen Högsta domstolen – kan tvingas fälla utslaget. Om inte Representanthuset får denna heta potatis i knät.

Republikanerna måste slåss längs två spår samtidigt. Dels motarbeta den av media uppmålade bilden av Biden som självklar nästa president. Dels föra en juridisk kamp genom att påvisa systematiskt valfusk på nationell nivå. Högre domstolar kommer absolut inte att vilja ta upp mål där några poströster förfuskats eller några hundra avlidna visar sig ha röstat. En seger i detta sammanhang kräver edsvurna skriftliga vittnesmål som intygar att de bevittnat klara brott mot vallagarna. Gärna också teknisk bevisning med dokument och videoklipp. Fusket bör vara systematiskt, pågå i flera delstater samtidigt och visa tydliga tecken på samordning i tid och i metodik. Domstolarna kommer bara agera om det är ofrånkomligt.

Sedan några dagar pågår därför ett febrilt arbete. Skriftliga, edsvurna vittnesmål har kommit in och ingår i anmälningar i olika delstater. Men att vittna mot ledande skikt i av det Demokratiska partiet styrda storstäder är att ta stora personliga risker. Samtidigt tror jag att fusket är så stort att många övervinner sin rädsla och träder fram. I takt med att allt mer komprometterande material kommer i dagen, kan det bli en ganska strid ström av vittnesmål och dokumentation. Allt givetvis intensivt ignorerat av maktmedia.

Att rösta i vallokalen går till ungefär som i Sverige. Man legitimerar sig, blir avprickad mot röstlängden, och överlämnar sitt oöppnade kuvert för senare rösträkning.

Det finns dock skillnader. Traditionellt har väljare i USA som är sjuka eller bortresta kunnat beställa hem en valsedel, fylla i personuppgifter, kryssat för sina val, och posta valsedeln med sitt personliga avsändarkuvert till delstatens valmyndighet. Så småningom kontrolleras att valsedeln är korrekt ifylld, att den kommer från rätt person, varefter den prickas av mot röstlängden.

Fusk i större format har alltid byggt på att komma över och fylla i oanvända poströster. Men när nyligen några demokratiskt styrda counties i storstäder i swing states införde mycket slappare regler för poströstning, skapades möjligheter till valfusk i en helt ny skala.

I år skickade man där i god tid ut valblanketter med svarskuvert till varenda person i röstlängden – oavsett om det efterfrågats eller ej. Sådana ”mail-in ballots” kan sedan samlas in av aktivister, köpas från dem som vill sälja, eller stjälas eller skaffas på andra sätt. Ska man fuska skaffar man i god tid ett rejält lager av valblanketter och autentiska svarskuvert, redo för ifyllning och inlämning.

När sedan vallokalerna stängts, börjar rösträkningen. När man sedan vet republikanernas röstetal, så vet man också hur många egna röster som skall tillverkas. I vallängden syns vilka som inte röstat, och nu kommer lagret av oifyllda valblanketter väl till pass… Man tar en kopia av den färdiga vallängden, går ut eller avsides, och fyller i de icke-röstandes namn, adress, kryssar för den kandidat man vill, ner med valsedeln i kuvertet, och kastar allt i en säck som man ”hittar” under sena natten.

Man kan också göra som ett par counties i Philadelphia. Köra ut republikanska valobservatörer från vallokalen, tejpa för fönstren och ”räknar sedan röster” i godan ro.

Man kan också hoppa över identitetskontrollen och slänga rösten bland alla de andra… Liknande arbetssätt återfinns i counties i alla av Demokratiska partiet styrda storstäder i årets swing states; Pittsburgh, Detroit, Milwaukee, Reno, Phoenix, Atlanta. Där fick republikanska valobservatörer hålla till i fållor tiotals meter från själva rösträknandet.

På många håll har man godkänt valblanketter utan underskrift, och odaterade eller för sent inkomna röster har ändå medräknats. Smart är också att se till att röstlängden inte är rensad från avlidna och avflyttade personer – då kan de också få rösta! Dessa oegentligheter och i hur stor omfattning de kan ha förekommit utreds alltså just nu. Innan dess kan ingen President Elect utses.

En annan sak som hamnar under luppen är om programvaran för rösträkningsutrustningen fungerar som den skall. Märkliga resultat har fått korrigeras.
Många har dubbel bosättning i Kalifornien och Nevada, och de som fått valsedel på bägge ställen har ju möjlighet att rösta två gånger i samma val. Samtidigt finns 80 000 oräknade militära poströster från baser över hela världen. De röstar ofta republikanskt.
Idag är 110 000 som flyttat från Georgia avprickade som röstande i delstatens vallängd.

Nu kontrolleras med var och en av dem om de begärt valsedel, och om de röstat. De som fått sitt namn utnyttjat är ofta villiga att göra polisanmälan.
Årets valdeltagande var historiskt högt i USA – 67 procent. I demokratiska storstadscounties där poströsterna fortsatte att räknas på natten blev valdeltagandet bortåt 90 procent – något helt orimligt och ohistoriskt i ett USA som brukar ha ett valdeltagande på 50-60 procent. I en valkrets var valdeltagandet 110 procent och Biden fick 90 procent av rösterna. Inte dåligt.

Alla röster skall inte räknas. Lagliga röster skall räknas. Annars skapar man ohederliga resultat och skadar såväl det demokratiska systemet, som folks tilltro till detta. Ändå protesterar demokrater, maktmedia och eliterna mot alla kontroller. Har de något att dölja?

Till sist. När Biden tappar Pennsylvania, är han nere på 270 elektorsröster. Om han därefter förlorar en enda stat, så spelar inget någon roll längre. Antingen passerar då Trump 270 elektorsröster och vinner. Eller så har ingen av kandidaterna 270 elektorsröster. Då övergår hela omröstningen istället till Representanthuset, som utser ny president med en (1) röst per delstat. Eftersom det finns fler röda än blå delstater, får Trump säkert förnyat mandat. Något annat vore politiskt självmord för varje republikan.

Stig Berglund är analytiker med över 25 års erfarenhet av arbete för företag, departement, myndigheter och organisationer. Huvudområde är undersökningar, analyser, utredningar och rådgivning på strategisk och taktisk nivå.

Stig Berglund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Dacke

    En bra och informativ krönika av Stig Berglund. Idag är det väl knappast någon som tvivlar på att det förekommit valfusk? Förutom Demokraterna som vidhåller att Biden vunnit helt rättvist? Skillnad var det förra valet 2016 som ”stals” av Trump med ryssarnas hjälp, enligt D. Eller valet 2000 där Al Gore vägrade se sig besegrad.

Solidaritet – ett ord med dubbelmoraliska bottnar

KRÖNIKAVi uppmanas ofta av politiker att visa solidaritet. Det kan vara allt från Fredrik Reinfeldts ”öppna era hjärtan” till Ylva Johanssons ”tvingande solidaritet”. Men hur började det, och hur ser det i praktiken ut?

Miljöpartistisk EU-kandidat skallade och ströp elev – får villkorlig dom

INRIKESI maj förra året chockades elever på Samskolan i Saltsjöbaden då en lärare flög på en elev, skallade honom i ansiktet och enligt flera vittnen även tog stryptag på honom när han låg ner. Läraren, Pascal Mafall Fall, satt samtidigt i kommunfullmäktige för Miljöpartiet och var kandidat till EU-valet 2014. Nu har domen fallit. Politikern kommer undan med villkorlig dom därför att tingsrätten menar att han kan ha blivit provocerad av eleven och har fått motta ”hat och hot” efter händelsen – i båda fallen uppgifter som kommer endast från politikern själv.

Vad är målet egentligen?

LEDAREI detta nummer berättar vi om de nya lagar som EU förbereder för att stoppa bilåkandet. Men det finns inte några alternativ. Hur föreställer man sig egentligen att samhället ska se ut, och kommer de som varnat för den totala samhällsomvälvning som skissas i Agenda 2030 att få rätt?

Armenisk soldat: ”Knivhuggen i ryggen”

INTERVJUArthur Danielyan är ledare för den armeniska oppositionsrörelsen ”Adekvat”. Han anmälde sig som frivillig i Nagorno Karabach-kriget. I en intervju med Nya Tider talar han om den senaste tidens politiska turbulens i Armenien och vapenstilleståndet efter Azerbajdzjans anfall på de kristna invånarna i Nagorno-Karabach.

Presidentvalet i USA väcker minnen av valet 2018 – och ger farhågor inför framtiden

OPINION: KATERINA JANOUCHSkulle det verkligen vara så otroligt om delar av det amerikanska valet faktiskt var ett bedrägeri? Precis som det svenska valet 2018 kunde ha varit det. Veckans debattör Katerina Janouch menar att den som verkligen månar om demokratin borde inte ha något emot att man går till botten med de frågetecken som uppstått när Trump först haft överlägsen ledning i ett flertal delstater, men plötsligt, som på kommando, förlorat med hundratusentals röster.

USA-valet: Trump förlorade vita kärnväljare men fick fler hos minoriteterna

VALET I USADen enda etniska grupp i USA som föredrog Donald Trump framför Joe Biden var de vita. Samtidigt var det bland minoriteterna som han ökade sin röstandel jämfört med valet 2016. På grund av USA:s demografiska förändring riskerar Republikanerna på lite sikt att förlora makten permanent, men kan hålla senaten ett tag till.

Jan Myrdal gick alltid sin egen väg

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETÄntligen slipper vänsteretablissemanget Jan Myrdal, denne kontroversielle skriftställare som de formellt bugade sig för, men samtidigt i själ och hjärta avskydde eftersom han stod upp för de principer som de för länge sedan svikit.

Skatterna i budgetspelet – små men tydliga skillnader mellan partierna

EKONOMISkatteförslagen i regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag är inte alltid så enkla att få grepp om. I denna artikel tittar vi därför på hur de olika förslagen påverkar skatteuttaget under det kommande året, om de vinner en majoritet i riksdagen. Den totala skillnaden mellan förslagen är inte mer än cirka 4 procent av det totala skatteuttaget i regeringens förslag, men vi väljer att granska de skillnader som faktiskt finns och hur de skulle fördelas, om de blev verklighet.

Gå till arkivet

Send this to a friend