Ny klasskompis, snart i en skola nära dig. Frågorna gällande barnen till IS-terrorister hopar sig. Finns det några fosterföräldrar som vågar eller vill ta hand om barn som med tvång skilts från sina IS-föräldrar?, frågar sig Julia Caesar. Stillbild: Youtube

DEBATT

Vad ska hända med IS-terroristernas barn?

PappersupplaganNya Tider v. 16

Vad ska hända med IS-terroristernas barn? Frågan har seglat upp som en av de allra svåraste i spåren av det fallna islamistiska ”kalifatet” i Irak och Syrien. Säpo beräknar att det rör sig om ett 80-tal barn till IS-terrorister med anknytning till Sverige som fortfarande finns kvar i Syrien. Barnen finns både i läger i och i krigszonen i östra Syrien. De lever under svåra förhållanden och är i många fall undernärda. Ansvaret för barnen är givetvis deras föräldrars, menar journalisten Julia Caesar.

0shares

Publicerad: 18 april, 2019, 18:01

Läs även

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.nu) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Julia Caesar

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Politisk vendetta

OPINION

En Ketchup-effekt?

OPINION: JAN TULLBERGI TV-programmet Agenda den 17 november 2019 intervjuades Stefan Löfven av Anders Holmberg om gängbrottslighet och utanförskapet. Statsministern hävdar då i den förinspelade intervjun att segregationen inte har med invandringen att göra, samt att om fattiga svenskar bosatt sig i dessa förorter så hade de också bildat samma typ av våldsamma gäng. Löfvens insats blev i efterhand hårt kritiserad, inte minst i de egna leden. Veckans debattskribent, Jan Tullberg som är docent i företagsekonomi, menar att intervjun blottlägger den offentliga lögnen.

Dubbla måttstockar i hetslagstiftningen

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETI veckans nummer berättar vi om Åsa Westerberg som blivit dömd för hets mot folkgrupp efter att ha skrivit illa om muslimer på grund av Islamiska statens härjningar. Även om hon uttryckt sig grovt visar fallet hur viktigt det är för makthavarna att tysta kritik av det mångkulturella projektet.

Mannens tre åldrar – och varför patriarkatet är lösningen på dagens problem

OPNION: FREDRIK LARSONÄldre stabila män behövs för att vägleda unga vilsna killar. Patriarkatet är alltså inte ett problem, utan snarare lösningen på dagens problem. Det menar Fredrik Larson, som är låtskrivare och sångare som gör folkrock med svenska texter. Han menar att det behövs en fast hand för att fostra unga män – inte några feminister.

Regeringen vid vägs ände

KRÖNIKAMellan mars 1986 och maj 1988 upplevde Frankrike en likadan situation av låst polarisering som Sverige i dagens läge, då med en socialist som statschef och en borgerlig regering. Fenomenet kallades ”la première cohabitation”, fritt översatt till svenska ”det första tvångsäktenskapet”.

Fejk-teve luras i biståndskampanj

OPINION: KARL-OLOV ARNSTBERGHur många kan luras att skänka pengar till projekt för fattiga? Det finns många fattiga i världen, men varken Afrika eller Sydostasien ser ut som flera av de stora biståndsprojekten vill framställa dem. De konstruerar en bild av ”den andre” som primitiv och passiv för att gåvogivarna ska känna sig goda och duktiga. Veckans debattör Karl-Olov Arnstberg går igenom några aktuella exempel.