Bild vänster: Lovisa Göransdotter Foto: Facebook privat. Bild mitten: Evamärta Granqvist Foto: Facebook privat. Bild höger: Irene Kunosson Foto: Facebook privat.

Afghanerna och kvinnorna som vill ha dem

Omkring de tiotusentals asylsökande i kategorin ”ensamkommande flyktingbarn” har ett nätverk av frivilliga växt fram, nästan uteslutande bestående av kvinnor, som med skiftande argument kräver amnesti för hela gruppen. Nu är deras fokus åldersbestämningar och de utövar dagligen påtryckningar mot inte minst regeringen. En granskning av aktivisterna visar en speciell jargong och ibland ett gränslöst beteende, där de rentav låter de asylsökande flytta in i det egna hemmet.

Under rekordåret 2015 sökte 35 369 personer i kategorin ”ensamkommande” asyl i Sverige, en kraftig ökning från föregående års 7 049 personer. Av dessa var 92 procent av manligt kön och majoriteten med afghanskt medborgarskap.

Kategorin kal­lades i offentligheten ursprungligen ”ensamkommande flyktingbarn”, men då alltför många bilder av dessa personer nådde allmänheten kom ”barn” att ersättas av ”unga”, och i dag är den vanligaste beteckningen kort och gott ”ensamkommande”.

Kinna Skoglund är en av grundarna av ”Vi står inte ut” och framträdde i SVT:s Agenda med tre ensamkommande. Stillbild: SVT

Åldersfrågan har för denna grupp blivit särskilt central, då de vanligen saknar både identitetshandlingar och faktiska asylskäl, vilket gör att det är mer attraktivt att uppge en ålder under 18 år och alltså istället bedömas som ett barn. Fördelar blir då bland annat att man utan asylskäl istället kan få uppehållstillstånd som ”alternativt skyddsbehövande”, vilket gör det lättare, och att de svenska myndigheterna för att kunna utvisa dessutom måste garantera ett ”ordnat mottagande i hemlandet”.

I till exempel Uppsala är de så många, att nästan var tredje man i åldern 15-17 år är ensamkommande. Totalt cirka 1 300 av 3 474 pojkar.
Migrationsverket uppger att tveksamhet i åldern bedöms finnas hos 70 procent av dem som vid asylansökan uppgav sig vara mellan 15 och 17 år gamla. I dag sker medicinska åldersbedömningar och, trots att de fortfarande är frivilliga och det finns en ordentlig säkerhetsmarginal, har 85 procent av de undersökta bedömts vara över 18 år gamla.

Samtidigt kommer en stor del, åtminstone runt hälften, av dessa afghaner i själva verket från Iran.

Kvinnorna träder fram

Efter att personer ur denna grupp började få avslag på sina asylansökningar bildades i september 2016 nätverket ”Vi står inte ut” (VSIU), med förgrundsfigur Kinna Skoglund, 55. Kravet är att ingen ur kategorin ska utvisas och att amnesti ska ges till de ”ensamkommande” som varit i Sverige i över ett år, vilket i dag omfattar de allra flesta. Nätverket säger sig bestå av runt 9 000 personer och för sedan augusti 2017 kampanj under namnet ”Låt de unga stanna”.

Lovisa Göransdotter är en av de aktivister som låtit en afghansk ung man flytta in i hemmet. Foto: Privat

Många av aktivisterna talar fortfarande om de unga männen som ”barn”. Till dessa hör Kinna Skoglund själv, som i ett inslag i SVT:s Agenda den 28 januari i år, med händerna på tre afghanska mäns axlar, hävdar att politiker hanterar gruppen som ”redskap i ett spel”:
– Det känner jag så starkt, att det blir så orättvist mot de här barnen.

På samma sätt kunde kulturpersonerna Stina Wollter och Anna Stadling i ett klipp med julhälsningar från VSIU ge sitt stöd, med händerna fulla av mjukisdjur och orden:

– Vi står inte ut med att en trygg barndom inte får vara så självklar för alla barn som den borde vara, och vi står inte ut med att Sverige inte följer Barnkonventionen.

Ett fenomen som är lite speciellt för denna grupp asylsökande är att de äldre kvinnor som engagerat sig för dem inte sällan låter dem flytta in i det egna hemmet. Rädda barnen har startat projektet ”vänfamilj” för de ensamkommande som officiellt fyller 18 år och därmed inte kan bo kvar på HVB-hem med alla förmåner och dygnet runt-bemanning som det innebär. En av dessa är Barbro Hedlin, 65, som i organisationens marknadsföring för initiativet berättar att hon har bott ensam sedan 20 år, men förutom hund nu också har Morteza.

Christina Sjöholm, 69, kan också rekommendera upplägget:
– Rahmatullah hjälper mig med att bära tunga kassar och allting annat, och bara finns här och är glad. Det är en ”win win-situation”, helt klart.

”Jag måste ta honom i min säng”

I grupperna finns en särskild jargong, där inflyttade ensamkommande ofta beskrivs som ”lånesöner” eller ”extrasöner”. På sociala medier visar de gärna bilder tillsammans med dessa, något som av and­ra kvinnor ofta möts av kommentarer om hur ”fina de är tillsammans”.

 

Eva Märta Granqvist skriver dagligen om afghaner på sociala medier och fick vid denna bild bland annat kommentaren ”Så fina ni är båda två!” av en annan kvinna. Foto: Privat

 

På den asylaktivistiska sidan Blankspot.se publicerades i april 2017 ett inlägg från en kvinna, där hon beskrev sin egen ensamkommandes vedermödor:

”Det blir fler besök, han är placerad på migrationsverket boende, men får en natt då och då hemma hos mig. Nu funkar inte soffan längre, han får följa med till min säng. Jag textar en vän, hjälp – jag måste ta honom i min säng! Får svar: Det gör vi allihopa, ta det lugnt. Det är så, ge honom närhet, det är det du kan göra.”

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Truckers Go! Go Truckers!

Truckers Go! Go Truckers!

🟠 OPINION: Magnus Stenlund Kanada revanscherar sig. I ett land man närmast gett upp om helt, där karantänsidiotin tilltagit till nästan samma nivåer som i de mer sydliga forna brittiska kolonierna Australien och Nya Zeeland, har gräsrötterna nu bestämt sig för att nog är nog. Det menar veckans debattör Magnus Stenlund, som gläds åt Frihetskonvojen som parkerade utanför parlamentet i Ottawa sista helgen i januari och fortfarande vägrar ge sig.

Massgrav med icke-vita barn i Kanada var falska nyheter

Massgrav med icke-vita barn i Kanada var falska nyheter

🟠 Systemmedia i hela världen ljög Våren 2021 sände en makaber nyhet en ”chockvåg” över Kanada och världen, eller så skrev i alla fall systemtrogen västmedia. Det påstods att en massgrav med över 200 barn tillhörande ursprungsbefolkningen hade hittats vid en katolsk skola i sydvästra Kanada. Landssorg utlystes. Kort efter att premiärminister Justin Trudeau krävde en ursäkt från påven och katolska kyrkan brann flera kyrkor ner i anlagda bränder. Nu, drygt åtta månader senare, framkommer det att den ”chockerande upptäckten” av barnlik var rent påhitt, liksom hela historien kring den. Det fanns inte ett enda lik. Men när sanningen äntligen uppdagats tiger dessa politiker och medier som muren.

Läs även:

SVT:s nya asylbluff: ”Akbar lärde sig svenska på fyra månader”

SVT:s nya asylbluff: ”Akbar lärde sig svenska på fyra månader”

🟠 – Läs: har börjat lära sig språket efter nio år på bidrag i Sverige ”Från analfabet till läskunnig på fyra månader – Akbar knäckte läskoden i rekordfart”, berättade SVT i en solskenshistoria om ett ”unikt” afghanskt språkgeni i början av maj. Nya Tider kan nu avslöja att SVT lurat sina läsare. Akbar har i själva verket varit bosatt i Sverige sedan åtminstone 2015 utan att vare sig arbeta eller lära sig språket.

Efter tumultet i Gubbängen – vad har teatern för relationer med våldsvänstern?

Efter tumultet i Gubbängen – vad har teatern för relationer med våldsvänstern?

🟠 KULTUR Den 24 april blev ett vänsterradikalt möte i en teaterlokal i Gubbängen attackerat av maskerade män. Grundaren av terrorsekten AFA, Mathias Wåg, var inbjuden talare och blev angripen av inkräktarna. Riksdagens samtliga partiledare och etablerad media gick snabbt ut och fördömde attacken. Bland annat beskrevs den som ett hot mot demokratin. Men hur demokratisk är teatern i Gubbängen där mötet hölls egentligen, och vad är det ensemblen använder sin plattform till?

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Jan Guillou sätts under lupp

🟠 RECENSION Det är nog många som stört sig på Jan Guillou. En ny bok av litteraturprofessorn Ola Holmgren har dock tagit det hela ett steg längre. Den låter Guillou bli utgångspunkten för en kritik av en hel tidstendens. Guillou blir till en symbol för ”journalismen”, ett slags ideologi som bygger på att gestaltningen är oväsentlig, utan det enda som räknas är spännande och sensationella uppgifter. Förutom att vara en fiende till konsten döljer journalismen också på ett förrädiskt sätt en stark politisk tendens, i Jan Guillous fall bland annat en okritisk inställning till islam. Även den som inte är intresserad av litteratur kan njuta av det underhållande angreppet på den pompöse Guillou.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Att förvalta ett kulturarv

🟠 HISTORIA Folkdräkter är en del av vårt svenska kulturarv. De ser inte exakt likadana ut då de har en lokal prägel. Varje bygd och härad har en egen, specifik dräkt, vilket är orsaken till att folkdräkt även kommit att benämnas som bygdedräkt eller häradsdräkt. Folkdräkten var mycket populär bland allmogen medan andra förvaltade detta kulturarv med hjälp av den folkliga modedräkten.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.