Skip to Content

Alliansen har både bedragit och bestulit det svenska folket. Foto: Henrik Sendelbach/Wiki
Debatt

Decemberöverenskommelsen – största möjliga tystnad

Samförståndet mellan de båda blocken är en logisk fortsättning på den senaste tidens kohandel, menar Stefan Torssell, där till exempel Alliansen regerat med stöd av Miljöpartiet. Men vad syftar det hela till? I denna analys visar Torssell att siktet är inställt på en avveckling av välfärdsstaten för att ersätta den med en globalt anpassad ultraliberal modell.

Publicerad: 25 januari, 2015, 21:07

  • Svenska

Läs även

Det är nog många fler än jag som förvånats över svensk politik den senaste tiden. Det befängda har blivit det normala. Aktörerna är riksdagspartierna, delar av svensk statsförvaltning samt Sveriges sorgebarn – journalistkåren.

De vägrar ta debatt. Istället kommer anklagelser. De påminner om den som har försnillat eller varit otrogen. En helt berättigad fråga som exempelvis, ”var är pengarna?” eller ”varför håller du dig undan?” besvaras med angrepp.

Decemberöverenskommelsen (DÖK) är ett tecken på att något allvarligt redan har inträffat. Frågan gäller: är vi bestulna eller bedragna? Mitt svar är bådadera.

DÖK innebär att Alliansens 141 riksdagsledamöter har förbundit sig att inte bedriva opposition mot eller fälla Socialdemokraternas och Miljöpartiets 138 ledamöters framtida budgetar. De är godkända på förhand. Många har uppfattat att det handlar om att hålla SD borta. Det är nog riktigt, men proportioner saknas. Man behöver inte åsidosätta parlamentarismens grundregler för att anta en budget. Det finns smidigare sätt.

När välfärdsstaten är nedmonterad kommer det att heta att alla ska ha rätt till ett arbete.

SD höll man ju borta från budgetpolitiken under åren 2010 – 2014 utan att sätta demokratin ur spel. Alliansens löfte att inte opponera mot regeringen handlar om något mer. I fyra år drev Alliansregeringen sin politik med stöd av Miljöpartiet genom den så kallade Migrationsöverenskommelsen (MÖK). Genom DÖK kan MÖK fortsätta att gälla i ytterligare åtta år utan debatt.

Sverige har Europas sämsta integrationspolitik. Politiken har inget med humanism att göra. Man verkar mer intresserad av att ha en hög invandring än en human invandring. Den som vill diskutera politiken bemöts med skändligheter.

Man måste hålla i minnet att såväl Centerpartiet som Moderaterna har kapats av nyliberala krafter som vill nedmontera välfärdsstaten. Jag var med en gång och grundade Miljöpartiet. En talesperson för sociala gruppen sammanfattade politiken med orden ”kosta vad det kosta vill”. En annan konstaterade att om svenska folket fick lägre inkomster så skulle folkhälsan förbättras. Folk skulle inte ha råd med chips. Delegaterna applåderade och jag gick.

Svenska folket ska ha det sämre, men i sociala frågor får det kosta vad det kosta vill. Det tankegodset är nu överfört till invandringspolitiken och har blivit kärnan i nyliberalernas politik, men varför? Svaret är att de vill bryta ned välfärdsstaten. De rödgröna har inte klarat av analysen. Den kommer här.

Välfärdsstatens grunder

Socialdemokraterna har i samförstånd med Alliansen avvecklat välfärdssystemet för att globalanpassa Sverige och skapa en låglönemarknad i vårt land.

Socialdemokraterna har i samförstånd med Alliansen avvecklat välfärdssystemet för att globalanpassa Sverige och skapa en låglönemarknad i vårt land.

Idén med en välfärdsstat är att alla måste vara med för att systemet ska få acceptans. Alla får barnbidrag. Fri skola med fri skolmat gäller alla. Undervisningen på universitet är gratis, men välfärd kostar.

Därför måste alla som arbetar ha hyggliga löner för att kunna betala skatt. Om några grupper betalar lite eller inget till det gemensamma förlorar välfärdsstaten sin legitimitet hos dem som betalar. Detta visste politikerna när välfärdsstaten skapades.

Socialdemokratin införde välfärdsstaten, men var också först med att tappa orienteringen om välfärdsstatens uppgift. Istället för att vara ett skyddsnät blev välfärdssystemet en hängmatta. Fullt friska människor gick sjukskrivna. Förtidspensionerade levde semesterliv eller gjorde strapatsrika ensamseglingar jorden runt. Svenska skatter blev högst i världen. Det fanns en maktberusning och oresonlighet inom socialdemokratin som gjorde att partiet inte längre uppfattades som lämpligt att styra landet. Partiet backade rejält i valet 2006.

Med ökade löneskillnader kan den förmögne få sina golv skurade för några tior och all tvätt ordnad för struntsummor. Med hög arbetslöshet kan man få tag i hantverkare som ordnar det mesta för nästan inga kostnader alls. Om diskaren och städaren på krogen endast har matrester som lön, kanske även krognotan kan begränsas. Med låg A-kassa kan industriarbetarens lön sänkas i kristid. Så ser baksidan ut i det ultraliberala samhället.

De nya Moderaterna vann valet 2006 med löftet om sänkta skatter och sänkta bidrag. Resultatet blev att svenska folket fick minskade bidrag och sänkta pensioner. Invandringen ökade och immigranterna har tagit bidragsberoendet till ännu högre kostnader. Gemensamma tillgångar som sjukhus, skolor och statlig verksamhet har sålts för underpris. Men allt har inte väljarna fått reda på.

Lurendrejeriet

Om man jämför skatterna mellan 2006 och 2014 så får man följande siffror:

Inkomst skatt 2006 skatt 2014
20 000 5 893 4 259
25 000 7 653 5 694
30 000 9 993 7 131

 

Löntagarna har alltså fått mer i plånboken. Men arbetsgivarna betalar också arbetsgivaravgifter.

Arbetsgivaravgifter:

2007 2014
Social omsorg 28,02 % 21,54 %
skattedel 4,4 % 9,88 %
Summa: 32,7 % 31,42 %

 

Skattebetalarnas pensioner och socialförsäkringar har minskat. Skattedelen har ökat. Dessutom, vid pensionsreformen 1994 mellan de fyra borgerliga partierna och Socialdemokratin fördes 258 miljarder kronor över från pensionsfonderna till statskassan. De pengarna har inte återbetalats.

Thomas Lundberg på IF Metall i Norrbotten har räknat ut att Alliansregeringen har konfiskerat 314 miljarder kronor av arbetsgivaravgifterna. Sammantaget har man alltså snuvat löntagarna under de senaste tjugo åren på 258 miljarder ur pensionsfonderna och 314 miljarder i sociala omsorgspengar. Kostnaderna för immigrationen ligger mellan 60 och 115 miljarder kronor per år (siffrorna varierar mellan olika forskare). Dessutom har invandrarna givetvis samma rätt till skolor, sjukvård, tandvård etc. Svenska folket står huvudsakligen också för de kostnaderna. Alltså, de konfiskerade pengarna plus omfattande skattemedel går till att bekosta invandringen samtidigt som svenska folket i smyg har fått en försämrad välfärd.

Svåra konsekvenser

Stora delar av den invandrade befolkningen är i dag en arbetskraftsreserv. Den utbildning de får är undermålig. Alliansregeringen har inte ens ställt krav på att de ska lära sig att läsa. När välfärdsstaten är nedmonterad kommer det att heta att alla ska ha rätt till ett arbete. De kommer att få utföra enkla sysslor till låga löner. Deras liv blir som där deras föräldrar kom ifrån, men kallare.

Jag kan redan nu förutspå att från riksdagen kommer vi bara att få höra nonsensdebatter. I budgetfrågor kommer riksdagen att tiga. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet kommer att granska, men då kommer journalistkåren att tiga.

Men varför? kanske någon frågar. Jo, därför att en välfärdsstat inte går att ha i en globaliserad värld. Invandrarna som bor i storstädernas utkanter blir därför låglönearbetare i en framtida tjänstesektor.

Räkna med rabalder när de rödgröna och fotfolket i Moderaterna och Centern förstår. Då kommer även journalistkåren att börja skriva om invandringens konsekvenser. Alltså, det parlamentariska läget är fortsatt instabilt.

Stefan Torssell

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Nedgång och återfödelse

OPINIONÖsterrikiska FPÖ led en historisk förlust vid det nationella valet den 29 september. Andreas Mölzer, partiets före detta chefsideolog och tidigare ledamot i Europaparlamentet, förklarar i en exklusiv kommentar till Nya Tider hur FPÖ ska bära sig åt för att förnyas.

Nu får det vara nog!

Brottslingar som begått de vidrigaste rån och våldtäkter får kantänka inte utvisas! Och när detta någon enstaka gång inträffar är de välkomna tillbaka om fem eller tio år. Varför i herrans namn? Det kan ju inte finnas någon vettig förklaring till att på nytt välkomna oefterrättliga förbrytare som man lyckats bli kvitt. Det är väl inte utvisningar enligt ishockeyreglerna som skall tillämpas? Riksdagens viktigaste uppgift är att stifta lagar. Sätt i gång och sluta hitta på undanflykter!

Bokmässan – en döende koloss

OPINION: KATERINA JANOUCHNej, jag åkte inte till Bokmässan i Göteborg i år. Jag är absolut inte ”portad” på mässan, som någon försökt göra gällande, och jag hade kunnat delta om jag hade velat. Men lusten att besöka landets största litterära event har de senaste åren krympt i takt med att Bokmässan blivit alltmer av ett politiskt ställningstagande för det vänsterliberala etablissemanget. Framför allt för att mässan blivit ett sorgligt flaggskepp för strypt svensk yttrandefrihet, och därmed grovt polariserande i ett samhälle som redan är splittrat och som bara går sönder alltmer. Det skriver veckans debattör Katerina Janouch.

Bokmässan ska inte vara en plats fredad från kritiska frågor

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETNya Tiders reporter blev avhyst från årets bokmässa i Göteborg med anledning av att han ställt obekväma frågor till olika makthavare. Det visar på tillståndet för demokratin och yttrandefriheten i Sverige, men Nya Tider tänker se till att Bokmässan inte ska få bli en plats där makthavare och systemtrogna medier kan gömma sig för frågor.

Ödesstrid om EU:s demografiska framtid

OPINION: BILL RAVOTTI

Samma brott olika påföljder

DEBATT

Skolflickornas revolt

DEBATTSkolstrejkerna för klimatet med Greta Thunberg som galjonsfigur har spridit sig över världen. Det är förvisso ett känslomässigt och rentav pseudoreligiöst fenomen, men vad kan man förvänta sig? Ungdomarna får ju veta från förskolan att ”vetenskapen har fastslagit” att allt går åt pipan om ”vi” inte gör ”något”. Det är snarast märkligt att det dröjt så länge. Vi bör ta dem på allvar, skriver Åke Blomdahl, konstnär och återkommande skribent i Nya Tider.

Underhållande att vara journalist när verkligheten förnekas

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETAtt vara systemkritisk journalist kan vara riktigt givande ibland, särskilt som verkligheten har hunnit ikapp makthavarna. De kan inte längre slingra sig och deras undanflykter blir allt mer löjeväckande. Oppositionella medier som Nya Tider har en stor uppgift i att konfrontera politiker och systemmedia, som nu låtsas som att de plötsligt kommit till insikt, med hur de aktivt motarbetat sanningen. Vi ska även påminna om de modiga människor som gått i bräschen och riskerat både rykte och karriär.

Gå till arkivet

Send this to a friend