Nya Tider i det nya magasinformatet. Bild: Nya Tider
Nya Tider i det nya magasinformatet. Bild: Nya Tider

Ledare: Nya Tider – nytt format!

LEDARE
Vi kan nu stolt presentera Nya Tider i det nya magasinformatet, som hela redaktionen jobbat intensivt med de senaste veckorna.

Bästa läsare! Det är inte med lite stolthet vi kan presentera Nya Tider i det nya magasin­formatet, som i skrivande stund är på väg ut till prenumeranterna. Hela redaktionen har jobbat intensivt med denna förändring och vi är mycket glada över resultatet. Vi kommer självklart att förfina layouten och de grafiska elementen, men nu är grunden lagd. Vi har också valt ut extra intressant material till innehållet, och vi hoppas Du som läsare och prenumerant blir lika glad som vi över denna markanta kvalitetsförbättring.

Med magasinformatet får vi äntligen utrymme till att utveckla våra analyser och gå ända till botten i våra granskningar. Det är en ytterst föränderlig värld vi lever i, och utan sammanhang är det svårt att förstå enskilda nyhetshändelser.

Själv har jag faktiskt under många år inte brytt mig om andras analyser. Jag ville alltid ha fakta, sen kunde jag bilda mig min egen uppfattning. Jag gillade till exempel gratistidningen Metro när den kom, för det var bara korta nyheter med komprimerade fakta – detta har hänt. Senare, när de fick mer pengar, fick de råd att ta in tyckare och nyhetstexterna blev lika tillrättalagda och subjektiva som i vilken systemtidning som helst. Då slutade jag läsa Metro.

Idag läser jag dock gärna analyser, och jag vet att många andra också gör det. Inte från politiskt korrekta källor förstås, utan från människor med analytisk förmåga som verkligen försöker se förbi teatern på tv. I en galen värld vill man få sammanhang och en förklaring till det som händer. Analysen – förklaringen – till en nyhet är idag oftast viktigare än nyheten i sig.

Ändringen till magasinformat kommer därför rätt i tiden. Vi har nu större fokus på att analysera, förklara och ge perspektiv åt det som händer omkring oss. Och det händer ju en hel del. Det är mycket elände, men det finns också mycket som man kan glädjas över – och skratta åt.

En sådan munter nyhet är den pajkastning som vi kunnat se mellan de etablerade partierna om invandringen. Nu är retoriken om ”berikande” invandring som bortblåst. Istället försöker man visa att den andre minsann hade den mest liberala invandringspolitiken, medan man själv var restriktiv. Pajaseri på hög nivå! Både högern och vänstern har ju tidigare tävlat om att ta in så många som möjligt – och SD-väljare skulle straffas för att man röstade in någon i riksdagen som ville annorlunda. Både högern och vänstern var då helt överens om att dammluckorna skulle öppnas för att visa SD-väljarna att de inte betydde något.

Nu är inte invandringen en tillgång längre. Det är komiskt att se hur de politiskt korrekta försöker skylla invandringen på den andre, medan de tidigare tävlat om att ta in så många som möjligt. Skärmavbild: expressen.se
Nu är inte invandringen en tillgång längre. Det är komiskt att se hur de politiskt korrekta försöker skylla invandringen på den andre, medan de tidigare tävlat om att ta in så många som möjligt. Skärmavbild: expressen.se

 

Att man nu vänder kappan efter vinden visar dock något mycket viktigt, och det är att opinionen i Sverige inte längre går att hålla tillbaka, trots all vänsterliberal lögnmedia. Nu när verkligheten hunnit ikapp de politiskt korrekta politikerna har man uppenbart fått panik och försöker med alla medel och fula knep att stjäla delar av SD:s politik och göra till sin egen. Väljarna låter sig förstås inte luras, det enda som händer är att man visar att SD hade rätt. Så, kära Magdalena Andersson och Ulf Kristersson, ni kan sluta låtsas, det tåget har gått!
Här har alternativmedia spelat en stor roll, och nu har självaste World Economic Forum gett oss erkännande. På sitt senaste möte i Davos menade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att det är ”falska nyheter” och ”felinformation” – de ord de alltid använder om alternativmedia som de inte kan kontrollera – som är den främsta orsaken till att globalisterna inte kan genom­föra sin agenda i den takt de tänkt sig och till att de har problem med sin trovärdighet.

Det är faktiskt den viktigaste nyheten i dagens läge, som jag ser det. Att sanningen kommer fram är ett så stort bekymmer för globalisterna att de talar öppet om att ”återuppbygga förtroendet” för deras ledarskap och deras lösningar. Vi har sett senast i Tyskland hur bönderna leder massiva folkliga protester mot globalisternas klimatagenda. Folket har fått nog!

Det är därför WEF så gärna vill krossa alternativ­media. Det är därför svenska SVT kräver att få 50 procent ökade anslag. Trots att de har hela statsmakten bakom sig kan deras armé av förljugna vänsterjournalister inte besegra alternativmedia, för vi har sanningen.

Du som stödjer Nya Tider med Din prenumeration gör därför en ytterst viktig insats. Alternativmedia kan inte existera utan sina läsare. Bara med gemensamma krafter kan vi besegra globalisterna och ta tillbaka kontrollen över vår framtid.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Läs även:

Lärare i hela skolan, förena er!

Lärare i hela skolan, förena er!

🟠 OPINION: HENRIK PAETAU Skolans tillstånd är en angelägenhet för hela samhället och nationen. Då eleverna inte är myndiga, förväntas det att föräldrarna tar sitt ansvar för barnens fostran. I ett mångkulturellt samhälle är det särskilt viktigt att skolan lyckas försäkra sig om hemmens stöd. Det menar före detta rektor Henrik Paetau.

Ansvaret ligger på oss

Ansvaret ligger på oss

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET ”Lägg ner mångfaldsvurmandet”. Så sammanfattar vi i detta nummer den amerikanska regeringen Trumps budskap till europeiska företag i slutet av mars. Det är glädjande men räcker förstås inte hela vägen. Den som i slutändan kan rädda Europa är bara vi själva.

Trump liknar nu alltmer Gorbatjov.

Trump liknar nu alltmer Gorbatjov.

🟠 KRÖNIKA Det krävs tyvärr mer än analytisk förmåga och insikt för att exakt förstå vad som hände när Donald Trumps administration bestämde sig för att genomföra en av de mest våghalsiga ekonomiska planerna som världen har skådat. Jag är inte ens säker på att det räcker med att befinna sig i Trumps eget huvud för att få ett säkert svar. För den som så önskar har jag räknat upp de olika alternativen i mina ekonomiprogram på Svea Kanal, men i denna krönika finns det inte plats att upprepa dem. Vi kan bara kortfattat dela upp dem i kategorin att Trump har en annan bakomliggande plan, respektive att Trump hela tiden saknat en sådan.

Dags att återinföra dödsstraffet?

Dags att återinföra dödsstraffet?

🟠 OPINION: BITTE ASSARMO I denna debattartikel resonerar journalisten Bitte Assarmo kring dödsstraff. Ett ämne som känns mer aktuellt är någonsin. Det är över hundra år sedan Sverige avskaffade dödsstraffet och utländska brottslingar kan till och med undvika utvisning om de påstår att de riskerar dödsstraff i sitt hemland. Men behöver det vara så?

Vi är under attack – på alla fronter

Vi är under attack – på alla fronter

🟠 UTRIKESREDAKTÖREN HAR ORDET Ungernrevolten 1956, Gula västarna 2018 och global äggkris 2025 är alla händelser som hör ihop på ett både obehagligt men också inspirerande sätt. Vid en första anblick låter det minst sagt långsökt – vad har dessa gemensamt? – men jag försöker i denna okonventionella text indirekt visa att det tyvärr inte är det. När vi lyfter blicken – från vår ofta stressiga vardag, politikens splittrande drama och systemmedias konstanta försök att skrämma och distrahera oss – syns ett monster i bakgrunden så hemskt att de flesta väljer att blunda eller aldrig ens våga titta upp i första taget.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Nato, ett redskap för USA:s aggressioner

🟠 BOKRECENSION Om det var rätt av Sverige att gå med i Nato kommer vi kanske att veta någon gång långt in i framtiden. Men det är bra om vi förstår vad det är vi gått med i. Om du då bara lyssnar på den vanliga mainstream-mediapropagandan kommer du definitivt att bli lurad, det är ju deras hela affärsidé. Läs istället denna bok, den är snabbläst men innehåller en faktarik kritisk analys av världens överlägset starkaste militärallians.

Pietà

🟠 KULTUR Det italienska ordet pietà betyder medlidande. Man associerar det med den sörjande Maria med den döde Jesus i famnen. Sedan tidig medeltid finns det i konsten olika framställningar av den döde Jesus och hans mor. Den mest berömda bilden, en skulptur, är Michelangelo Buonarrotis (1475-1564) Pietà i vit marmor i Peterskyrkan i Rom.

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Den stora depressionen och andra världskriget

🟠 HISTORIA Den stora depressionen var en allvarlig global ekonomisk nedgång från 1929 till 1939, inte bara i USA utan hela världen. Perioden präglades av extremt hög arbetslöshet och fattigdom, drastiska minskningar av industriproduktion och internationell handel, samt omfattande bank- och företagskonkurser runt om i världen. Var fjärde amerikan var arbetslös och även högutbildade som läkare såg en inkomstförlust på uppemot 40 procent. Misären var så svår att den blev ett livslångt trauma för många ur den generationen.

Olof Skötkonung och mynten i Sigtuna

🟠 För många år sedan besökte vi Sigtuna och de arkeologiska utgrävningar som pågick där. Det var spännande att se hur arkeologerna tog hand om de olika fynden och de berättade om vad de hade hittat. Bland annat fanns mynt av olika slag. Mynt är en viktig del av historien så därför ska vi bekanta oss med Olof Skötkonungs myntprägling i Sigtuna.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.