Skip to Content

Stefan Löfven i SVT Agenda den 17 november. Där sade han att segregationen beror på att det är för hög arbetslöshet i de områden där gängbrottsligheten sker och att ”det hade det varit oavsett vem som hade bott där”. Stillbild SVT
OPINION: HENRIK PAETAU

Politisk korrekthet i Sverige och Finland

PappersupplaganNya Tider v. 50

Den politiska korrekthet, som man i Finland hade att rätta sig efter i flera decennier från och med 1945, var i högsta grad pragmatiskt påkal­lad. Trots detta behövde man inte ge avkall på vare sig tryck- eller yttrande­frihet. I Sverige har den politiska korrektheten däremot byggts upp till ett repressivt verktyg för att rättfärdiga ett åsiktsförtryck som på sikt kommer att leda till en ödesdiger polarisering av samhället, skriver veckans debattör filosofie magister Henrik Paetau.

Publicerad: 12 december, 2019, 14:28

  • Svenska

Läs även

Den politiska korrektheten som kommunikationsnorm betonades i den språk- och kommunikationsträning som i början av 1990-talet i Finland beställdes av brittiska konsulter. I Finland skulle man inom statsförvaltningen lära sig EU-kommunikation och inom affärsvärlden ansågs det allt viktigare att skaffa sig förhandlingsvana på främmande språk.

Den formen av politiskt korrekt kommunikation är således bekant i Finland sedan dess, men den PK-trend som nu främst via Sverige har kommit till Finland handlar om att uttrycka allmänt accepterade åsikter och omdömen som man i själva verket kan hysa betänkligheter för.

Det gäller att visa sig öppen, välkomnande och inkluderande i fråga om idéer, attityder och människor från andra världsdelar och kulturer. Då finländarna i gemen, fram till inträdet i EU, har haft relativt få internationella kontaktytor och endast en begränsad invandring, har den svenska PK-vurmen inte väckt odelad förtjusning.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Henrik Paetau

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Miljöpartistisk EU-kandidat skallade och ströp elev – får villkorlig dom

INRIKESI maj förra året chockades elever på Samskolan i Saltsjöbaden då en lärare flög på en elev, skallade honom i ansiktet och enligt flera vittnen även tog stryptag på honom när han låg ner. Läraren, Pascal Mafall Fall, satt samtidigt i kommunfullmäktige för Miljöpartiet och var kandidat till EU-valet 2014. Nu har domen fallit. Politikern kommer undan med villkorlig dom därför att tingsrätten menar att han kan ha blivit provocerad av eleven och har fått motta ”hat och hot” efter händelsen – i båda fallen uppgifter som kommer endast från politikern själv.

Vad är målet egentligen?

LEDAREI detta nummer berättar vi om de nya lagar som EU förbereder för att stoppa bilåkandet. Men det finns inte några alternativ. Hur föreställer man sig egentligen att samhället ska se ut, och kommer de som varnat för den totala samhällsomvälvning som skissas i Agenda 2030 att få rätt?

Armenisk soldat: ”Knivhuggen i ryggen”

INTERVJUArthur Danielyan är ledare för den armeniska oppositionsrörelsen ”Adekvat”. Han anmälde sig som frivillig i Nagorno Karabach-kriget. I en intervju med Nya Tider talar han om den senaste tidens politiska turbulens i Armenien och vapenstilleståndet efter Azerbajdzjans anfall på de kristna invånarna i Nagorno-Karabach.

Presidentvalet i USA väcker minnen av valet 2018 – och ger farhågor inför framtiden

OPINION: KATERINA JANOUCHSkulle det verkligen vara så otroligt om delar av det amerikanska valet faktiskt var ett bedrägeri? Precis som det svenska valet 2018 kunde ha varit det. Veckans debattör Katerina Janouch menar att den som verkligen månar om demokratin borde inte ha något emot att man går till botten med de frågetecken som uppstått när Trump först haft överlägsen ledning i ett flertal delstater, men plötsligt, som på kommando, förlorat med hundratusentals röster.

USA-valet: Trump förlorade vita kärnväljare men fick fler hos minoriteterna

VALET I USADen enda etniska grupp i USA som föredrog Donald Trump framför Joe Biden var de vita. Samtidigt var det bland minoriteterna som han ökade sin röstandel jämfört med valet 2016. På grund av USA:s demografiska förändring riskerar Republikanerna på lite sikt att förlora makten permanent, men kan hålla senaten ett tag till.

Jan Myrdal gick alltid sin egen väg

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETÄntligen slipper vänsteretablissemanget Jan Myrdal, denne kontroversielle skriftställare som de formellt bugade sig för, men samtidigt i själ och hjärta avskydde eftersom han stod upp för de principer som de för länge sedan svikit.

Skatterna i budgetspelet – små men tydliga skillnader mellan partierna

EKONOMISkatteförslagen i regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag är inte alltid så enkla att få grepp om. I denna artikel tittar vi därför på hur de olika förslagen påverkar skatteuttaget under det kommande året, om de vinner en majoritet i riksdagen. Den totala skillnaden mellan förslagen är inte mer än cirka 4 procent av det totala skatteuttaget i regeringens förslag, men vi väljer att granska de skillnader som faktiskt finns och hur de skulle fördelas, om de blev verklighet.

Runar Søgaards liv bakom rubrikerna

KULTURI sin självbiografi ger den tidigare predikanten sin version av inte bara äktenskapet med sångerskan Carola Häggkvist, utan berättar även om andra händelser som genom åren har skapat rubriker. Boken ger också en bild av hur det är att vara föremål för mediernas uppmärksamhet i decennier, ett rampljus som inte alltid varit av godo.

Gå till arkivet

Send this to a friend