Välfärdsbrottsligheten har fått breda ut sig i det svenska samhället utan att politikerna har fattat de nödvändiga besluten för att det skall bli möjligt att lösa problemen. Trots myndighetschefer som agerat har finansiering av viktiga åtgärder stoppats, till exempel en modernisering av folkbokföringen. Myndigheterna agerar därför som om de hade skygglappar för ögonen och brottslingarna kan fortsätta att mjölka pengar ur välfärdssystemen. Tidöregeringens uttalade ambition är att beivra denna samhällsskadliga brottslighet, men man har inte gått hela vägen när det gäller att skapa förutsättningar för att lyckas. Bild: Pixabay

Regeringens åtgärder mot välfärds­brotten otillräckliga – mellan 3,9 och 20 miljarder kronor stjäls årligen

I Tidöavtalet pekas ett antal åtgärder ut som avser att rycka undan förutsättningarna för en stor del av de så kal­la­de ”välfärdsbrotten”, det vill säga i huvudsak bedrägerier i de sociala systemen. Enligt en rapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) den 9 mars i år försvinner minst 3,9 miljarder kronor årligen från välfärdssystemen genom bedrägerier av olika slag. Trots att en utredning i ämnet redan 2019 pekade på att välfärdssystemen läcker med cirka 18 miljarder kronor årligen genom bedrägerier och andra fel, har inte mycket hänt.

Tidöregeringen aviserade vissa åtgärder för att beivra den så kal­la­de välfärdsbrottsligheten redan i partiernas samverkansavtal. Man skrev så här:

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

🟠 EKONOMI När 2023 nu summerats i bankernas bokslutskommunikéer inför årsredovisningarna, kan man konstatera att året blev en formidabel vinstkaskad – trots Sveriges allt mer trasiga ekonomi. De flesta stora affärsbankerna, med externa ägare, planerar att dela ut 40-60 procent av vinsten till aktieägarna. Att ägarna får utdelning när företagen går med vinst är inget problem, det är aktiebolagens uppgift att tjäna pengar till sina ägare. Problemet med storbankernas vinstutdelning ligger på ett annat plan, eftersom ägarnas risk har minimerats med hjälp av statens garantier. Men det finns banker som fungerar helt annorlunda.

Läs även:

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

🟠 EKONOMI När 2023 nu summerats i bankernas bokslutskommunikéer inför årsredovisningarna, kan man konstatera att året blev en formidabel vinstkaskad – trots Sveriges allt mer trasiga ekonomi. De flesta stora affärsbankerna, med externa ägare, planerar att dela ut 40-60 procent av vinsten till aktieägarna. Att ägarna får utdelning när företagen går med vinst är inget problem, det är aktiebolagens uppgift att tjäna pengar till sina ägare. Problemet med storbankernas vinstutdelning ligger på ett annat plan, eftersom ägarnas risk har minimerats med hjälp av statens garantier. Men det finns banker som fungerar helt annorlunda.

Finansinspektionen satsar på konsumentskydd efter en utredning om finansiellt välbefinnande

Finansinspektionen satsar på konsumentskydd efter en utredning om finansiellt välbefinnande

🟠 EKONOMI Med en tuff privatekonomisk period som grund har Finansinspektionen etablerat en mer genomtänkt strategi för att kunna ge privatekonomiskt stöd. En enkät om hur det står till med det ”finansiella välbefinnandet” i Sverige och en ny funktion som konsumentskyddsekonom, skall bidra till ett tydligare fokus på privatekonomiska effekter av finansmarknadens aktiviteter. Enkäten visar, föga förvånande, att ”svenskar överlag har ett högt finansiellt välbefinnande”, men samtidigt att många har påtagliga problem med sin privatekonomi

Batteritillverkaren Northvolt lånar ytterligare 50 miljarder – delvis med statliga garantier

Batteritillverkaren Northvolt lånar ytterligare 50 miljarder – delvis med statliga garantier

🟠 EKONOMI Batteritillverkaren Northvolt startades av entreprenören Peter Carlsson 2016 och har redan ett forskningscenter, en återvinningsfabrik och en batterifabrik i produktion, om än inte i full skala. Ytterligare minst fem nya fabriker är under projektering eller på planeringsstadiet. För att finansiera den snabba expansionen och utvecklingen av ny batteriteknik har enorma summor lånats upp och insatserna växer snabbt. Sedan i december 2023 har inlåningen dubblerats från cirka 75 miljarder till 150 miljarder kronor – och det är skattebetalarna som riskerar att ta en del av smällen ifall den nya tekniken inte håller.

Överskuldsättning – den nya folksjukdomen

Överskuldsättning – den nya folksjukdomen

🟠 EKONOMI Allt skarpare varningar torgförs från olika håll om de risker som hushållens överskuldsättning innebär. I juli 2023 avlämnade Överskuldsättningsutredningen sitt betänkande, SOU 2023:38, till regeringen med flera skarpa förslag om åtgärder för att hejda den allvarliga utvecklingen. I slutet av december efterfrågade Finansinspektionens och Konsumentverkets generaldirektörer, Daniel Barr och Cecilia Tisell, verktyg för att kunna hantera problemet, i en gemensam debattartikel i Aftonbladet. Frågan är dock inte ny. Redan 2013 föreslog en utredning skarpare lagstiftning för att hindra aggressiv utlåning och riksdagen hanterar varje år motioner i ärendet. Lagstiftningen skärptes också 2018, men problemen fortsätter ändå att växa.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Klarsynthet och intelligens obekvämt för makthavarna i Sverige

🟠 RECENSION Tommy Ulmnäs har med sin tredje bok, som utkom 2021, byggt vidare på temat om Sveriges förfall som land. Han går igenom område efter område och beskriver hur Sverige gradvis – med uppsåt från korrupta politiker – malts sönder inom alla samhällsområden. Han analyserar problemområdena och ger i boken sin förklaring till varför det ser ut som det gör i landet och är förundrad över att inte fler ser orsak och verkan och efterlyser konsekvensanalyser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Maria Magdalena enligt barockens konstnärer

🟠 HISTORIA Under barockens tidevarv var Maria Magdalena ett av de helgon som var allra mest populär bland konstnärerna. En orsak till hennes popularitet var att katolska kyrkan lade tyngdpunkten dels på de troendes moraliska ansvar, dels på botfärdighet efter konciliet i Trient. Två vanliga motiv under barocken var Maria Magdalena som botfärdig synderska samt hennes möte med den uppståndne Jesus Kristus.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.