Skip to Content

Gustav II Adolf i Würzburg. Målning: Robert Wilhelm Ekman (1808-1873)
INRIKES

”Stormaktstiden” för nationalistiskt för Skolverket

PappersupplaganNya Tider v. 43

Hela avsnittet ”Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700” ska slopas i historieundervisningen på högstadiet, om Skolverkets förslag till ny kursplan antas av regeringen. Man vill prioritera mer angelägna epoker som kolonialtiden när ”värdegrunden” ska formas hos eleverna. Begreppet ”den svenska stormaktstiden” ska strykas – för nationalistiskt, enligt Skolverket. Regeringen ska besluta om den nya kursplanen innan årsskiftet.

Publicerad: 22 oktober, 2019, 12:59

  • Svenska

Läs även

Ett viktigt mål för Skolverket är att den svenska historien inte ska porträtteras alltför positivt. Sveriges stormaktstid varade från början av 1600-talet till början av 1700-talet och under denna tid behärskade Sverige Finland, stora delar av Baltikum och en del kust vid dagens Tyskland. I den nya kursplanen introducerar man dock begreppet ”Östersjöväldet”, där handel och livsvillkoren för kvinnor och män kommer att betonas.

Anna Westerholm, chef för avdelningen för läroplaner.
Foto: Skolverket

En av orsakerna är att många elever i dag inte kan identifiera sig med svensk historia och pat­riotism, säger Anna Westerholm, chef för läroplansavdelningen på Skolverket, till Nya Tider:

– Vi har en mångkulturell verklighet att hantera i skolan, och många kanske inte känner att de kan identifiera sig med en patriotisk nationalkänsla för just vår svenska historia.

Westerholm förklarar vidare att det handlar om inkludering och att inte signalera för tydlig eller överdriven nationalism.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • samuelafugglas

    Vore det inte enklare att utesluta historien från och med 1945 till dags dato och bara kort redovisa hur Sverigehatande socialister ödelade en strävsam konstruktiv befolkning?
    Eller ännu hellre från den 10 Juni 1932 när “folkpartiet” började fördriva landsbygdsbefolkningen in i betongghetton.

  • Dacke

    Minns än idag hur det lät från sossarna i början av – 60 talet! Jo, att allt som hänt före 1932, är inte värt att veta?
    Tyckte mig höra att historien upprepar sig, men för våra nya sossar, är det förstås en “purfärsk” nyhet – varje gång? Boven i dramat är alltid den som besitter någorlunda historiska kunskaper?

  • latmask

    Hur blev Skåne, Blekinge, Halland, Gotland, Bohuslän, Jämtland, Härjedalen, Särna och Idre svenskt?

    • Sophia Eklund

      Genom krig, förvärvningar och fredsfördrag under just stormaktstiden. Det är en lång historia, men för att summera: Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän tillföll Sverige vid freden i Roskilde 1658. Även Trondheim och Bornholm blev svenskt vid den freden. Särna och Idre tillföll Sverige 1644. Gotland, Jämtland och Härjedalen blev svenska landskap vid freden i Brömsebro år 1645.

      • latmask

        Du kan historia bättre än jag, men jag lovar att fortsätta plugga.

        • Sophia Eklund

          Ja gör det. Du har mycket intressant och spännande läsning framför dig.

Nya schweiziska tvåvåningstågen DOSTO hos Mälartåg och Upptåget

INRIKESEn julklapp till de hårt prövade jobbpendlarna i Mälartrafiksområdet kom i mitten av december. Tvåvåningstågen DOSTO, som utvecklats av Schweiziska Stadler, provkördes under hela 2019 innan Mälartåg och operatören SJ vågade sätta dem i reguljär trafik. De accelerationsstarka tågen erbjuder en mycket angenäm resa.

Bivax i stället för plast

KULTURHur packade man in maten förr, innan man hade plastpåsar och plastfolie? Man använde bivaxdukar! En kunskap väl värd att återuppta.

Blixtlåset och svensken – Om Gideon Sundbäck och den amerikanska uppfinningen

TEKNIKBlixtlåset uppfanns år 1851 av amerikanen Elias Howe, men det var den svenske uppfinnaren och ingenjören Gideon Sundbäck som utvecklade och förbättrade denna uppfinning. Det var tack vare honom som dagens blixtlås alls kom till.

Mystiska dödsfall och reliker i Spanien

BOKRECENSIONEtt svenskt par beger sig till Spanien med sin katt. De njuter av sitt nya liv, men snart upptäcker de att någon följt efter dem dit. Detta visar sig bara vara början och snart blir Lignumkorset – En resa i tid och rum, som är skriven av Viktor Nilorak, i stort sett omöjlig att sluta läsa.

Politisk vendetta

OPINION

Har du koll på de nya lagarna? Här är de viktigaste ändringarna

INRIKESVid årsskiftet började ett antal nya lagar att gälla. En ny brottsrubricering införs, värnskatten avskaffas och flera myndigheter får ökade möjligheter att bedriva kameraövervakning. Nya Tider går igenom de viktigaste lagändringarna.

BRÅ – Våldtäkterna ökar

INRIKESBRÅ har släppt sin preliminära statistik för 2019 och läsningen är olyckligtvis som förväntat negativ. De grova brotten så som våldtäkter och personrån ökar. Den enda ljusningen är att samtidigt minskar mängden anmälda mindre grova brott såsom fickstölder och trafikbrott.

Vart tar ekonomin vägen 2020?

ANALYSFöretagen ser fortsatt dystert på utvecklingen i sina respektive branscher, vilket även bekräftas av en ökande arbetslöshet – i dag den femte högsta i EU. Vi kan därför räkna med skattehöjningar under 2020, något som 61 kommuner redan aviserat. Det växande skuldberget är fortsatt ett orosmoln, vilket kan bromsa ekonomin nu när bankerna håller på att höja sina utlåningsräntor. Finansmarknaden är smått euforisk efter storvinster förra året, men även här spås en nedgång under 2020.

Gå till arkivet

Send this to a friend