I Nya Tider v.6/2020 skrev vi om EU:s nya budgetkommissionär, Johannes Hahn, som sade att ”ni rika svenskar borde betala mer till EU”. Det är därför intressant att titta närmare på hur det egentligen står till med den förmågan. Ett sätt att beskriva betalningsförmågan är att titta på förutsättningarna för konsumtion. Det ger naturligtvis inte hela bilden, men konsumtionsutrymmet är ändå en viktig del av det som definierar ”rikedom”.
För att se vad som ligger i EU-kommissionens bild av ”rika svenskar” har vi granskat statistik från ett antal källor som beskriver några olika sidor av svenskarnas köpkraft och konsumtionsmöjligheter. En jämförelsebild av ett antal parametrar gentemot andra länder, finns på Numbeo.com, som tar fram oberoende statistik. Man samlar ett stort antal olika data till ett samlat index, kallat ”Quality of life”.
Bland EES-länderna kommer Sverige på nionde plats i den senaste utgåvan. Till exempel har svensken den åttonde högsta genomsnittliga matkostnaden av samma grupp länder. Trygghetsfaktorn och sjukvården i Sverige definieras i Numbeos material som mycket svagt eller svagt. Vi är absolut inte sämst, men inte heller så bra som det ibland görs gällande.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
