Skip to Content

Foto: Wikimedia Commons
EKONOMI

Utländska riskkapitalbolag investerar i invandringen

Digital utgåva

Utländska riskkapitalbolag köper upp slitna svenska miljonprogramområden, trots låg avkastning och stora renoveringsbehov. På längre sikt är dock vinsten bärgad, då svenska kommuner även fortsättningsvis kommer att tvingas bekosta boende åt asylinvandrare. Eftersom svenska skattebetalare kommer få stå för kalaset kommer det i framtiden bli betydligt mindre pengar till sociala utgifter såsom pension. Därför kan det vara läge att börja fundera över det egna pensionssparandet.

Publicerad: 28 maj, 2018, 13:43

  • Svenska

Läs även

I tidningen Aktiespararens majnummer ges en indirekt varning för massinvandringen genom en krönika skriven av Anders Elgemyr, VD och analyschef på Jarl Securities. Krönikans syfte var att belysa hur utländska företag påfallande ofta investerar i nedslitna svenska miljonprogramsområden, trots att det vid en normal analys ser ut att vara väldigt små marginaler. Elgemyr pekar tydligt på det uppenbara faktum att dessa kapitalförvaltare betalar för fastighetsbestånden, en premie som ligger anmärkningsvärt över själva substansvärdena.

Riskkapitaljätten Blackstone Group, vars aktier handlas på New York-börsen, sålde nyligen hela sitt innehav i Hilton Hotels, som de ägt sedan 2007. Tidigare har det meddelats att Blackstone nu placerar i svenska miljonprogramområden, där de genom uppköpet av det svenska bolaget D Carnegie, blivit en stor ägare. Det är i sammanhanget intressant att notera att de lämnar ett så pass bra varumärke som Hilton och köper det skandalomsusade D Carnegie, där tillgångarna till övervägande del utgörs av hus med stora renoveringsbehov. Som varumärke har D Carnegie haft dåligt rykte på grund av bristande underhåll av sina lägenheter, dålig boendemiljö, bristande uppvärmning av lägenheterna och bristfälliga renoveringar. Hyrorna har bolaget dock höjt kraftigt. Deras strategi har nämligen varit att genomföra totalrenoveringar och samtidigt höja hyrorna med över femtio procent, vilket gjort dem till objekt för Hyresgästföreningens kritik, efter en omfattande granskning från deras sida.

Anders Elgemyr uppehåller sig i sin krönika i Aktiespararen främst vid den amerikanska kapitalförvaltaren Starwood Capital, vars bud på det börsnoterade företaget Victoria Park, med bas i Malmö, motsvarade 16 procents premium på bolagets substansvärde. Direktavkastningen på investeringen ger till Starwood rekordlåga 3,3 procent i relation till driftsnettot, förklarade Elgemyr, som påpekar att de flesta börshandlade fastighetsbolagen i Sverige ger en direktavkastning på mellan 5 och 7 procent till aktieägarna. Elgemyr tycker med bakgrund av detta att det är en rimlig frågeställning varför ett sådant bud läggs. Den här typen av uppköp är heller ingen enskild företeelse, då flera liknande uppköp har genomförts på kort tid. Ovan nämnda Blackstone köpte inte bara upp D Carnegie till lika högt värde som Starwood ger för Victoria Park, utan skaffade sig även AJ Ahlström Holdings bestånd, som ligger i den mångkulturella Stockholmsförorten Alby i Botkyrka kommun. Dessa och liknande affärer genomförs, sett till husbeståndens ålder, till mycket höga priser och den gemensamma nämnaren är den extremt låga direktavkastningen men, förklarar Elgemyr, det kan säkert se bra ut på pappret att köpa på sig egendomen om priserna är 15 000 - 20 000 kronor per kvadratmeter, eftersom renoveringsmodellen med högre standard gör att en radikalt hög hyreshöjning alltid medges senare.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Daniel Rondslätt

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Ökad elförbrukning, obalanser och risk för avveckling av kärnkraften trycker upp elpriset

ANALYSRegeringen har under det senaste året satsat hårt på ett antal olika projekt som går ut på att öka elektrifieringen av allt från transporter till tunga industriella processer. Samtidigt inleds en storskalig satsning på elektrifiering av både gods- och persontransporter på väg. Expansionen av energislukande datorhallar kräver också enorma mängder el. Bara dessa tre sektorer kräver tillsammans tillskott på el motsvarande cirka 70-80 procent av nuvarande elkonsumtion i Sverige fram till 2030. Samtidigt agerar regeringen för att snabbavveckla kärnkraften, cirka 30 procent av Sveriges elproduktion.

Regeringens inriktning för statens budget för året 2022: Ett kraftigt underskott

ANALYSFinansminister Magdalena Andersson presenterade regeringens inriktning för statsbudgeten för 2022 på en pressträff den 26 augusti. Regeringens budget­förslag bygger på en hoppfull prognos om den ekonomiska utvecklingen, som i sin tur bygger på Konjunkturinstitutets (KI) beräkningar. För 2022 har KI beräknat reformutrymmet till cirka 40 miljarder kronor, men att det mesta går åt till att upprätthålla nuvarande organisation och kvalitetsnivå. Det slutliga budgetförslaget läggs fram den 20 september för riksdagen.

Ny riskskatt för banker – pengarna ska dock inte fonderas utan användas till försvaret

EKONOMIRegeringen har utarbetat ett förslag till en särskild skatt på större banker och finansiella företag. Skatten beräknas inbringa cirka 5 miljarder kronor 2022 och därefter 6 miljarder kronor per år. Trots syftet med skatten, att stärka statens möjligheter att hantera en framtida ekonomisk kris, föreslås skatteinbetalningarna gå direkt in i statsbudgeten. Regeringen vill använda dem för att finansiera ökade försvarsanslag. Många tunga remissinstanser är kritiska mot att pengarna inte fonderas och att underlaget till förslaget är undermåligt.

COOP under hackerattack – bristande betalningsinfrastruktur hotar livsmedelsförsäljning

VIDEOCOOP fick på eftermiddagen den 6 juli igång sitt kassasystem, som legat nere sedan helgen. Hundratals köpmarknader, men även bensinstationer och andra butiker har hållit stängt sedan det amerikanska betalningsföretaget Kaseya, som i Sverige används av Vismas kassasystem, drabbades av en hackerattack. Nya Tider har talat med experter som resonerar kring IT-säkerhet och alternativ som kontanter.

Riksrevisionen riktar återkommande kritik mot allvarliga brister i statsförvaltningen

ANALYSI sin årliga granskning av statsförvaltningens effektivitet återkommer påpekanden om allvarliga brister i hur de statliga myndigheterna styrs, bristande kontroll och stora brister i beslutsunderlag. Årets effektivitetsgranskning, som avser år 2020 och offentliggjordes den 4 juni, är inget undantag. Även i den ekonomiska revisionen riktas skarp kritik mot både regeringen och flera myndigheter, även i år avseende brister i styrning, uppföljning och kontroll.

Konsumentverket varnar för ökade konsumtionskrediter

ANALYSAllt fler hamnar i riskzonen för att bli överskuldsatta, det vill säga att man inte klarar av att betala sina skulder. Kreditköp, konsumtionslån utan säkerhet och spel pekas ut som de största riskfaktorerna i en rapport från Konsumentverket. Cirka 400 000 svenskar har skulder hos Kronofogden. Mellan 2010 och 2020 ökade de privata skulderna hos Kronofogden med 34 procent, till 87 miljarder kronor. Finansinspektionen och Riksbanken varnar också för systemrisker på grund av hög skuldsättning.

Swedbank har stängt ner oppositionella publicister – tillåter kriminella vänstergrupper

REPORTAGEPå kort tid har Swedbank stängt av nättidningen Fria Tider, dess chefredaktör Widar Nords personliga konto, och den högerorienterade författaren och publicisten Daniel Friberg. Man hänvisar till ”bristande kundkännedom”. Samtidigt har man i flera års tid haft ett donationskonto tillhörande en vänsterextrem grupp som bland annat skänker pengar till kriminella våldsverkare. Swedbank vägrar att förklara varför med hänvisning till banksekretessen.

Världshandelns sårbarhet illustrerades av ett sex dagar långt stopp i Suezkanalen

ANALYSÖverflyttningen av västvärldens produktion av varor till länder i Asien, främst Kina, har gjort väst helt beroende av en felfri leveranskedja. När containerfartyget Ever Given fastnade på tvären i Suezkanalen den 23 mars i år blottades detta beroende på ett högst påtagligt sätt. På bara ett par dagar var media fulla av katastrofrubriker kring händelsen. Just-in-time-filosofin visades än en gång ha drivits alltför långt, perfekt illustrerat av det sex dagar långa stoppet i kanalen.

Gå till arkivet

Send this to a friend