Oscar Sjöstedt, Sverigedemokraternas ekonomisk politiske talesperson debatterar med finansminister Magdalena Andersson. Foto: Stillbild Youtube

Regeringen och de forna Allianspartierna släpper EU över skattetröskeln

Regeringen och samarbetspartierna har lagt fram en proposition till riksdagen om att godkänna EU:s rätt att låna upp 750 miljarder euro till den famösa ”återhämtningsfonden”. Regeringen föreslår också att riksdagen skall godkänna överföringen av viss beskattningsrätt till EU. Frågan som avgörs handlar dock om mycket mer än så, det handlar om EU:s status – samverkansorgan eller en federal statsbildning? Om Sverige godkänner dessa båda förslag, har EU kommit över en röd linje som alla partier i riksdagen tidigare varit emot. M och Kd lägger sig platt.

EU:s ”Egna medel”

EU:s finansiering är en viktig fråga för både medlemsstater och unionen som organisation. Så här långt har EU finansierats av några olika typer av inkomster. De pengar som finansierar EU:s budget benämns ”Egna medel”, det vill säga pengar som EU råder över.

Finansminister Magdalena Andersson lägger fram förslag om att EU skall få rätt att låna till budgeten och att ta ut skatt på ej återvunnen plast. Det är en helt ny hållning från Socialdemokraterna, som tidigare varit helt emot sådana möjligheter för EU. Det riskerar också att luckra upp den nationella suveräniteten. Foto: Riksdagens pressbild

Huvuddelen av EU:s inkomster, 72 procent, kommer från medlemsländernas avgift, som beräknas på bruttonationalinkomstens (BNI) storlek för respektive land. Tullinkomster och en sockerskatt utgör 14,4 procent av inkomsterna. Det finns också en momsbaserad avgift, som 2020 utgjorde 12,3 procent av EU:s samlade inkomster. Resterande 1,3 procent utgörs av andra inkomster, till exempel räntor. Inför 2021 föreslås en ny bas för egna medel – en skatt på ej återvunnen plast.

År 2020 uppgick EU:s egna medel till maximalt 1,2 procent av medlemsländernas samlade BNI. För 2021 till 2027, som är perioden för EU:s nuvarande långtidtidsbudget, är förslaget att de egna medlen skall öka till 1,4 procent av BNI. På så vis behåller man ungefär samma nivå som innan Brexit, det vill säga totalt cirka 1 074 miljarder euro eller cirka 153 miljarder euro per år. Att avgiften ökar beror till största delen på att EU behöver mer pengar för att inte behöva banta budgeten när Storbritanniens bidrag försvinner, EU-parlamentet har envist vägrat att dra ner på utgifterna.

Dessutom skall den så kallade återhämtningsfonden på 750 miljarder euro, som Nya Tider skrev om i förra veckans nummer, skapas genom en massiv upplåning på den öppna finansiella marknaden. Upplåning av medel till EU-budgeten är egentligen förbjudet enligt EU:s regelverk. Trots det har EU-kommissionen lagt in 10 procent av de 750 miljarder euro som skall lånas upp som ett direkt tillskott till budgeten.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Läs även:

Senaste nytt

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Palme omvärderad? – Dagbok från UD och mordet på Sveriges statsminister

🟠 BOKRECENSION Folkrättsprofessorn och diplomaten Bo Folke Johnson Theutenberg, född 1942, förde under sin långa karriär som diplomat en detaljerad och regelbunden dagbok. Komplicerade och känsliga diplomatiska uppdrag blandat med familjehögtider och annat fördes noga in i hans anteckningar. I 30 år höll han tyst, men som pensionerad diplomat och militär i flygvapnet gav han ut dessa politiska och diplomatiska anteckningar i bokform. Det blev till en början fem band. Därefter kompletterades de med en ny sammantagen och utökad version, med uppgifter gällande Sveriges relationer med och till Sovjetunionen, östtyska agenters verksamhet i Sverige och mordet på Olof Palme.

”Rage” på Dramaten

🟠 KULTURKRÖNIKA Hur ser nyskrivna uppsättningar ut på nationalscenen idag? En läsare av Nya Tider lyckades komma in på publikrepetitionen tre dagar innan premiären av ”Rage”, en pjäs där vänsterliberaler försöker förstå och komma till rätta med den nationalistiska frihetsvåg som sveper genom Europa. Detta är hans reflektioner.

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

🟠 KULTUR Kvltgames, spelstudion som gjort sig ett namn med politiskt satiriska spel som Heimat Defender, stod redo att ta steget in på konsolmarknaden. Men dagen före lanseringen på Switch stoppades spelet The Great Rebellion: Edition 2084 av Nintendo – trots tidigare godkännande. Nu berättar grundaren för Nya Tider om hur det gick till och vilka konsekvenser det får för hans företag.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.