Oscar Sjöstedt, Sverigedemokraternas ekonomisk politiske talesperson debatterar med finansminister Magdalena Andersson. Foto: Stillbild Youtube

Regeringen och de forna Allianspartierna släpper EU över skattetröskeln

Regeringen och samarbetspartierna har lagt fram en proposition till riksdagen om att godkänna EU:s rätt att låna upp 750 miljarder euro till den famösa ”återhämtningsfonden”. Regeringen föreslår också att riksdagen skall godkänna överföringen av viss beskattningsrätt till EU. Frågan som avgörs handlar dock om mycket mer än så, det handlar om EU:s status – samverkansorgan eller en federal statsbildning? Om Sverige godkänner dessa båda förslag, har EU kommit över en röd linje som alla partier i riksdagen tidigare varit emot. M och Kd lägger sig platt.

EU:s ”Egna medel”

EU:s finansiering är en viktig fråga för både medlemsstater och unionen som organisation. Så här långt har EU finansierats av några olika typer av inkomster. De pengar som finansierar EU:s budget benämns ”Egna medel”, det vill säga pengar som EU råder över.

Finansminister Magdalena Andersson lägger fram förslag om att EU skall få rätt att låna till budgeten och att ta ut skatt på ej återvunnen plast. Det är en helt ny hållning från Socialdemokraterna, som tidigare varit helt emot sådana möjligheter för EU. Det riskerar också att luckra upp den nationella suveräniteten. Foto: Riksdagens pressbild

Huvuddelen av EU:s inkomster, 72 procent, kommer från medlemsländernas avgift, som beräknas på bruttonationalinkomstens (BNI) storlek för respektive land. Tullinkomster och en sockerskatt utgör 14,4 procent av inkomsterna. Det finns också en momsbaserad avgift, som 2020 utgjorde 12,3 procent av EU:s samlade inkomster. Resterande 1,3 procent utgörs av andra inkomster, till exempel räntor. Inför 2021 föreslås en ny bas för egna medel – en skatt på ej återvunnen plast.

År 2020 uppgick EU:s egna medel till maximalt 1,2 procent av medlemsländernas samlade BNI. För 2021 till 2027, som är perioden för EU:s nuvarande långtidtidsbudget, är förslaget att de egna medlen skall öka till 1,4 procent av BNI. På så vis behåller man ungefär samma nivå som innan Brexit, det vill säga totalt cirka 1 074 miljarder euro eller cirka 153 miljarder euro per år. Att avgiften ökar beror till största delen på att EU behöver mer pengar för att inte behöva banta budgeten när Storbritanniens bidrag försvinner, EU-parlamentet har envist vägrat att dra ner på utgifterna.

Dessutom skall den så kallade återhämtningsfonden på 750 miljarder euro, som Nya Tider skrev om i förra veckans nummer, skapas genom en massiv upplåning på den öppna finansiella marknaden. Upplåning av medel till EU-budgeten är egentligen förbjudet enligt EU:s regelverk. Trots det har EU-kommissionen lagt in 10 procent av de 750 miljarder euro som skall lånas upp som ett direkt tillskott till budgeten.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige
Olle.Felten@nyatider.nu

Relaterat

Verkligheten bakom Mariupol och Azovstal

Verkligheten bakom Mariupol och Azovstal

🟠 UTRIKES Under tisdagen den 17 maj påbörjades en överföring av sårade ukrainska soldater från Azovstal till ryska sjukhus i närområdet, LNR (Luganskaja Narodnaja Respublika) och DNR (Donetskaja Narodnaja Respublika). Även andra tillfångatagna ukrainska soldater fick lämna sina underjordiska gömställen. Man talar om 265 evakuerade, varav 62 svårt skadade soldater. Men situationen är mycket infekterad och kretsar kring vilka dessa soldater är.

Läs även:

Är globaliseringen dödsdömd?

Är globaliseringen dödsdömd?

🟠 Blir kriget mot Ukraina – och sanktionerna mot Ryssland – dödsstöten för den globaliserade världsekonomins förutsättningar? Den frågan ventileras i ett poddinslag utgivet av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, där man diskuterar hoten mot den globaliserade ekonomin och ”faran med ökad protektionism”. Två engagerade företrädare för global frihandel diskuterar riskerna med de problem som de senaste åren ställt den globaliserade ekonomiska världsordningen på allt svårare prov och leder vissa regeringar i mer nationell riktning. Deras lösning på problemet är dock ännu mer globalisering.

Riksbanken byter fot – höjer reporäntan till 0,25 procent

Riksbanken byter fot – höjer reporäntan till 0,25 procent

🟠 ANALYS Förväntningarna inför Riksbankens penningpolitiska beslut den 28 april var en blandning av förväntan på höjd reporänta nu eller senare i år. I stort sett alla banker och bolåneinstitut hade redan räknat in de förväntade höjningarna i sin räntepolicy för nya lån. I en rad uttalanden under veckorna innan beslutet har flera aktörer pratat upp förväntningarna på en höjning av reporäntan nu. De flesta hade dock väntat sig en avisering om en höjning i juni.

Regeringens vårbudget – mycket pengar men satsningar kritiseras

Regeringens vårbudget – mycket pengar men satsningar kritiseras

🟠 Regeringens förslag till vårbudget omfattar förslag på totalt 35 miljarder kronor – inklusive 10,4 miljarder för mottagande av flyktingar från Ukraina. Förutom flera redan kända förslag, presenterade finansministern nya satsningar på sjukvården och det civila försvaret på totalt 1,3 miljarder kronor. Det är områden som regeringen fått mycket kritik från oppositionen för att inte hantera tillräckligt seriöst under lång tid, inte minst från Sverigedemokraterna. Finansministern poängterade också satsningen på ökad garantipension till de sämst ställda pensionärerna.

Sämre tider väntar – hur får vi pengarna att räcka?

Sämre tider väntar – hur får vi pengarna att räcka?

🟠 Ideliga prishöjningar på nödvändiga varor gräver allt djupare hål i många människors plånböcker och allt fler börjar fundera över hur man skall få vardags­pusslet att gå ihop. Nya Tider kommer därför att i ett antal artiklar lyfta fram goda exempel och idéer kring hur man kan tänja ut sin privatekonomi en bit. I denna artikel tittar vi på vad man kan göra för att minska matkontot, utan att backa på kvaliteten.

Inflationen till rekordnivå – höjd ränta trolig, men kan förvärra situationen

Inflationen till rekordnivå – höjd ränta trolig, men kan förvärra situationen

🟠 EKONOMI Inflationen i Sverige, liksom i andra länder, ökar allt snabbare. Priset på energi, inte minst el, och mat driver på kostnadsspiralen och riskerna för många hög­belånade hushåll. Allt fler pekar på vikten av att amortera ner skulderna. Flera aktörer förväntar sig en höjd reporänta, men Riksbanken måste ta hänsyn till många olika faktorer. I utvecklingen ligger förutom breda prisökningar också en växande misstro mot den ekonomiska utvecklingen bland svenska hushåll och en hög arbetslöshet.

Nyhetsdygnet

Bilden av det överhängande ”klimathotet” skärskådas

🟠 BOKRECENSION I boken Borde man oroa sig för klimathotet? konfronterar filosofiläraren Staffan Mörner de påståenden om ett förestående ”klimathot” som konstant förmedlas som absoluta sanningar. Mörner har varit engagerad i miljöfrågor under större delen av sitt liv och skriver sedan flera år om just klimatfrågan i olika nätpublikationer. Bokens utgångspunkt är ett ifrågasättande av det dominerande narrativet, vilket gör att läsaren får en gedigen grundkurs i klimatfrågans olika delar, skriver recensenten Tobias Svensson.

Våren i svensk konst

🟠 Åmells konsthandel och galleri presenterar i årets vårutställning flera konstnärer med ett gemensamt tema, nämligen våren. Våren kan gestaltas som spröda vilda blommor eller storslagna landskap. Våren inväntas med spänd förväntan efter den mörka, trista årstiden, speciellt nu med alla dystra händelser och varningar om alla möjliga kommande katastrofer.

Den första svenska mellohysterin

🟠 Numera får man leta för att se något verkligt svenskt inslag i den årliga melodifestivalen i Sverige. Kanske det gula och blå som förekommer vid sidan om det rosa i logotypen då. Men förresten, allt måste ju förändras radikalt har vi förstått, för annars lär vi oss inte av historien, och… äsch förresten, vi går rakt på ämnet. Förr i tiden var det mesta hemskt som vi vet. Vi kan därför skräckslaget fråga oss hur det var när ett gammaldags Sverige för första gången fick delta i den internationella musik­tävlingen. Följ med i ett svartvitt potpurri där fem mäktiga melodi­experter, ett myglande Sveriges Radio och en sångstrejkande smålänning i daladräkt som snurrade ända ner till Nederländerna figurerar.

Hylte: från bruksort till mångkultur

🟠 REPORTAGE Nya Tider har under en tid fått rapporter om att kommunen Hylte i Hallands län alltmer domineras av islamister och ökande otrygghet. Eftersom centralorten Hyltebruk är en liten bruksort på landet blev vi överraskade, så vi åkte dit och fann ett samhälle där mycket hade fått en muslimsk prägel, men där en tystnadskultur gjorde det svårt att hitta någon som ville uttala sig.

Containerbrist förvärrar begynnande matkris – Nya Tider i Wuhan: Inga spår av viruskatastrof

🟠 Covid-restriktioner förvandlar hamnar till flaskhalsar. Överfulla hamnar och försenade varutransporter ger förstörd mat. Kina har ett stort handelsöverskott då deras industriproduktion går för fullt medan stora delar av väst går på halvfart på grund av snart årslånga nedstängningar. Nya Tider besökte Wuhan och kunde förvånat konstatera att livet där är normalt medan omvärlden fortfarande efter ett år lever med varierande grad av nedstängningar.

Två män och ett kylskåp

🟠 HISTORIA Människan har i alla tider strävat efter att förvara mat så att den inte förstörs. Olika metoder för detta har varit saltning, torkning och rökning. Mat kom även att förvaras kyld i källare och särskilda ishus. Till sist såg de första kylskåpen dagens ljus. Kylskåpet kom dock att utvecklas och förbättras av de två svenska uppfinnarna Baltzar von Platen och Carl Munters.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos Spelpressen
Allt du behöver veta om casino utan spelpaus
Svenskaonlinecasinon – Din jämförelsesida för svenska casino online
Jämför casino utan svensk licens hos Nya-Casinon.online
Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Viktig information om casino utan licens finns på casinoutanlicens.net
Bra sportbonusar hittar du på betting utan svensk licens
Finlands största sajt gällande nya casinon uudetkasinot.com
En sammanställning av information om utländska casino hittar du på Casinofrog.com.
Info om casino utan spelpaus hittar du på Starwarscasinos.com

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Artiklar (RSS)
© 2022 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.