Skip to Content

Oscar Sjöstedt, Sverigedemokraternas ekonomisk politiske talesperson debatterar med finansminister Magdalena Andersson. Foto: Stillbild Youtube
EKONOMI

Regeringen och de forna Allianspartierna släpper EU över skattetröskeln

Digital utgåva

Regeringen och samarbetspartierna har lagt fram en proposition till riksdagen om att godkänna EU:s rätt att låna upp 750 miljarder euro till den famösa ”återhämtningsfonden”. Regeringen föreslår också att riksdagen skall godkänna överföringen av viss beskattningsrätt till EU. Frågan som avgörs handlar dock om mycket mer än så, det handlar om EU:s status – samverkansorgan eller en federal statsbildning? Om Sverige godkänner dessa båda förslag, har EU kommit över en röd linje som alla partier i riksdagen tidigare varit emot. M och Kd lägger sig platt.

Publicerad: 27 februari, 2021, 13:09

  • Svenska

Läs även

EU:s ”Egna medel”

EU:s finansiering är en viktig fråga för både medlemsstater och unionen som organisation. Så här långt har EU finansierats av några olika typer av inkomster. De pengar som finansierar EU:s budget benämns ”Egna medel”, det vill säga pengar som EU råder över.

Finansminister Magdalena Andersson lägger fram förslag om att EU skall få rätt att låna till budgeten och att ta ut skatt på ej återvunnen plast. Det är en helt ny hållning från Socialdemokraterna, som tidigare varit helt emot sådana möjligheter för EU. Det riskerar också att luckra upp den nationella suveräniteten. Foto: Riksdagens pressbild

Huvuddelen av EU:s inkomster, 72 procent, kommer från medlemsländernas avgift, som beräknas på bruttonationalinkomstens (BNI) storlek för respektive land. Tullinkomster och en sockerskatt utgör 14,4 procent av inkomsterna. Det finns också en momsbaserad avgift, som 2020 utgjorde 12,3 procent av EU:s samlade inkomster. Resterande 1,3 procent utgörs av andra inkomster, till exempel räntor. Inför 2021 föreslås en ny bas för egna medel – en skatt på ej återvunnen plast.

År 2020 uppgick EU:s egna medel till maximalt 1,2 procent av medlemsländernas samlade BNI. För 2021 till 2027, som är perioden för EU:s nuvarande långtidtidsbudget, är förslaget att de egna medlen skall öka till 1,4 procent av BNI. På så vis behåller man ungefär samma nivå som innan Brexit, det vill säga totalt cirka 1 074 miljarder euro eller cirka 153 miljarder euro per år. Att avgiften ökar beror till största delen på att EU behöver mer pengar för att inte behöva banta budgeten när Storbritanniens bidrag försvinner, EU-parlamentet har envist vägrat att dra ner på utgifterna.

Dessutom skall den så kallade återhämtningsfonden på 750 miljarder euro, som Nya Tider skrev om i förra veckans nummer, skapas genom en massiv upplåning på den öppna finansiella marknaden. Upplåning av medel till EU-budgeten är egentligen förbjudet enligt EU:s regelverk. Trots det har EU-kommissionen lagt in 10 procent av de 750 miljarder euro som skall lånas upp som ett direkt tillskott till budgeten.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Olle Felten

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Tysklands författningsdomstol stoppar EU:s återhämtningsfond tillfälligt

TYSKLANDTysklands författningsdomstol, något som vi saknar i Sverige, har tillfälligt stoppat ratificeringen av EU:s omskrivna återhämtningsfond och de nya så kal­la­de egna medlen för unionen. Efter en anmälan om att förfarandet med upplåning till EU:s driftbudget är olagligt, förbjöd författningsdomstolen förbundsregeringen att skriva på avtalet med EU. Förbudet är tillfälligt, men ingen vet hur långt stoppet blir. Det är inte första gången som Tysklands författningsdomstol står upp för de egna grundlagarna.

F.d. bankchef om EU:s stödpaket: Vi blir skuldslavar!

Den 24 mars röstar riksdagen om EU:s kontroversiella ”återhämtningsfond” som mer än dubblar EU:s budget. Johan Sandwall, före detta bankchef, är starkt kritisk och menar att svenska folket blir skuldslavar. I denna intervju berättar han om hur han insåg att banksystemet är ett prydamidspel och resonerar kring EU och de svenska makthavarnas globalistiska planer.

Risk för högre arbetslöshet när stödåtgärder inte kommer fram i tid

EKONOMIEnligt en ny promemoria från Svenskt Näringsliv har 10 procent av alla företag som drivs av utrikes födda företagare, cirka 10 000 stycken, slagits ut av pandemin. Det redan svåra arbetsmarknadsläget för utrikes födda riskerar därmed att förvärras kraftigt, menar nationalekonomen Johan Kreicbergs på Svenskt Näringsliv, i ett pressmeddelande. Men hela 12 procent av organisationens företagarpanel menar att man inte klarar mer än fyra månader till av restriktioner.

Swedbanks tidigare vd delges misstanke om brott

EKONOMIEkobrottsmyndighetens utredning av Birgitte Bonnesen om grov ekonomisk brottslighet under hennes tid som vd på Swedbank har nu kommit så långt att hon delgivits misstanke om brott. Det är en omfattande utredning som ligger bakom delgivningen. Den startades i samband med att Bonnesens inblandning i penningtvätten i Baltikum blev känd, i början av 2019. I utredningens inledning gjordes också en omfattande razzia på Swedbanks huvudkontor.

Finansguru spår: Finansbubblan är sprickfärdig

ANALYSDen brittiske finansgurun Jeremy Grantham har stuckit ut hakan rejält i ett par artiklar den senaste tiden. Bland annat menar han i ett nyhetsbrev den 5 januari att finansbubblan troligen spricker i sommar. I ett annat utspel menar han att USA:s nye president Joe Biden riskerar att späda på finansbubblan med sitt enorma stimulanspaket på 1 900 miljarder USD . Grantham menar att stora delar av paketet kommer att hamna på aktiemarknaden istället för att gynna konsumtionen.

Storbritanniens avtal med EU – frihandel och samverkan

ANALYSStorbritanniens premiärminister, Boris Johnsson, tvekar inte: Han beskriver överenskommelsen om ett avtal om frihandel och samverkan med EU som en befrielse. Även om han inte är nöjd med uppgörelsen kring finansmarknaden ser han avtalet som en start på en ny era. EU pekar däremot på att det kommer att skapas nya hinder och att ”den fria rörligheten” försvinner. Storbritannien har lyckats genomföra Brexit, trots en massiv motpropaganda. Britternas lagstiftning kommer inte längre att lyda under EU-lagar eller vara underkastad EU-domstolens beslut.

Skatterna i budgetspelet – små men tydliga skillnader mellan partierna

EKONOMISkatteförslagen i regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag är inte alltid så enkla att få grepp om. I denna artikel tittar vi därför på hur de olika förslagen påverkar skatteuttaget under det kommande året, om de vinner en majoritet i riksdagen. Den totala skillnaden mellan förslagen är inte mer än cirka 4 procent av det totala skatteuttaget i regeringens förslag, men vi väljer att granska de skillnader som faktiskt finns och hur de skulle fördelas, om de blev verklighet.

Statsbudgeten för 2021 – stora satsningar med ideologiska skillnader

ANALYSI regeringens (Socialdemokraterna och Miljöpartiet) och samarbetspartiernas (Centern och Liberalerna) förslag till statsbudget för 2021 ökar man utgifterna med totalt 105 miljarder kronor för nya satsningar. Det finns dock ett stort underskott mellan budgeterade inkomster och utgifter. I denna redovisning av regeringens budgetförslag tittar vi också på hur de samlade skatteintäkterna fördelas på olika skatteslag samt hur de fördelas till olika samhällssektorer. Vi går också igenom väsentliga delar av regeringens reformsatsningar.

Gå till arkivet

Send this to a friend