Samernas särrättigheter på en stor del av Sveriges yta bygger på vanföreställningar om historien och rättigheter på etnisk grund som inte hör hemma i en demokratisk stat, menar debattörerna. Foto: Sametinget på Facebook

Sametingets existens måste ifrågasättas

Opinion: Härjedalspartiet
Samtliga partier i Sveriges riksdag och regering stödjer Sametingets existens. Därmed stödjer de etniskt baserad myndighetsutövning, men de stödjer också en myndighet som måste betraktas som en stat i staten.

Sametinget har tilldelats fler och fler befogenheter. De ska bland annat representera alla andra minoriteter och många andra grupper som konkurrerar om samma medel och marker som samerna. Här sätter man bocken till trädgårdsmästare.

Samerna har egen radio- och TV-kanal, egna teaterföreställningar och filmer som ska lyfta och förmedla det samiska – evenemang som sponsras av kommuner, regioner, och andra skattefinansierade instanser. Hur hade samhället reagerat om det anordnats idrottsevenemang där samer exkluderas?

Samerna påstår att allmänheten är okunniga när det gäller samisk kultur och näring. När det gäller andra kulturer och näringar längs fjällkedjan vet dock befolkningen knappt att de existerar.

Jaktbrottsanmälningar läggs systematiskt ner när samer är inblandade, renbete på privata marker där ren inte får vistas åtgärdas inte. Listan kan göras lång över statens ointresse när det handlar om demokrati och rättvisa i det så kallade renbeteslandet, som staten tvångsköpt från andra folk för att överlåta nyttjandet till renägande samer. Statens ensidiga gynnande av samisk rennäring och kultur har i det närmaste utrotat de ursprungliga näringarna och kulturerna längs fjällkedjan.

Samerna är inte ensamt ursprungsfolk (de var inte först i norra Skandinavien) och inte heller ensamt urfolk (det fanns även andra folkslag i norra Sverige när landsdelen koloniserades från 1500-talet). Urfolksstatus är inte korrekt hanterad utifrån saklig och historisk grund. (1761 var starten för samisk rennäring i Härjedalen. Före 1928 hade bönderna i Härjedalen fler renar än samerna hade.)

Trots detta har riksdagen fattat beslut om att ge samer status som enda urfolk. Beslutet bygger på historiska vantolkningar, som resulterat i att inga andra folk tilldelats statusen, trots längre historia i landet. Att samer är urfolk basuneras ut som sanning och hanteringen gränsar till propaganda. Denna inkorrekta bakgrund bygger samerna vidare på och sprider bilden av att det finns ett Sapmi, samernas land. Även det ett konstruerat begrepp – ett särintresse – som gynnar den egna gruppen.

Det finns en stor risk att samerna tilldelas markrättigheter och andra privilegier på felaktiga historiska grunder och känslomässiga svallningar som dominerar tiden. Beröringsskräcken hos myndigheter, politiker – men även medier – underblåser samernas propaganda. Det är hög tid för Sveriges regering att ta denna prekära situation på allvar och skapa demokrati även i norra Sverige.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Lägg ned renmarksutredningen!

Lägg ned renmarksutredningen!

🟠 OPINION: HÄRJEDALSPARTIET I höstat publicerades delbetänkandet ”Jakt och fiske i renbetesland”, SOU 2023:46. Härjedalspartiet föreslår att utredningen läggs ned. Or­saken är att fler utredningar med bredare och djupare perspektiv måste till för att kartlägga andra folk och näringars betydligt längre his­toria inom det så kallade renbetesområdet.

Pfizer erkänner: Inte påvisat att vaccinerna hindrar smittspridning

Vad säger Pfizers säkerhetsdata om vaccinet mot Covid-19 och varför gör Forssmed ingenting?

🟠 DEBATT Nedan text bygger på en artikel författad av den undersökande journalisten och publicisten Sonia Elijah från den 14 december 2021 med anledning av publiceringen av Pfizers konfidentiella data. Samma data har socialminister Jakob Forssmed tagit del. Jag överlämnade denna data i skriftlig form till honom vid interpellationsdebatten i den 9:e februari 2024.

Läs även:

Så kan skolan involvera hemmen

Så kan skolan involvera hemmen

🟠 OPINION: HENRIK PAETAU Skolan behöver, för att kunna utföra sitt uppdrag, att många av samhällets aktörer gör en aktiv insats. Vi behöver ta lärdom av skolans utveckling i andra länder. Skolan ska vara en säker arbetsplats med förutsättningar för lärande och studiero utan alla varianter av mobbning mot andra elever eller lärare. Alla misstankar om rekrytering till kriminella uppdrag ska identifieras och utredas. Debattör Henrik Paetau, som arbetat som rektor, argumenterar för att kontakten med hemmen är avgörande.

Donaumonarkin protesterar – Österrike och Ungern i fokus

Donaumonarkin protesterar – Österrike och Ungern i fokus

🟠 KRÖNIKA Söndagens valresultat i republiken Österrike skakade om såväl media som politiker. Omedelbara kommentarer i svensk media kopplade vinnarpartiet FPÖ till nazismen och allt därikring. Få, om någon, kunde tyska eller har besökt Alplandet. Men åsikterna var cementerade till att partiet står för antigen nazism eller underkastelse till ryska makthavare. Inget kan vara mer fel!

Hur vill L och SD räta upp kaosskolan?

Hur vill L och SD räta upp kaosskolan?

🟠 OPINION: HENRIK PAETAU Pisachefen konstaterar att Sverige har mycket dålig disciplin i klassrummen, med en majoritet av eleverna som inte lyssnar på vad läraren har att säga. Sverigedemokraterna varnade tidigt för att invandringsvolymerna fullständigt saboterar utbildningen. Debattör Henrik Paetau, som har erfarenhet som rektor i högstadiet, menar att skolan är en viktig inkörsport till samhället – för såväl svenskar som invandrare, och att integrationsåtgärder skulle ha koncentrerats dit för länge sedan.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Att bryta ensamheten

🟠 RECENSION I Nederländerna säger 30 procent av de vuxna att de känner sig ensamma. I USA är siffran 40 procent, dubbelt så stor som på 1980-talet. I Tyskland anser två tredjedelar av befolkningen att ensamhet är ett allvarligt problem. Allt fler upplever att de lever i ensamhet. Vi är alltmer isolerade, inte bara från varandra, utan också från våra politiker och samhället i stort. Den brittiska professorn Noreena Hertz tittar på vad som gör oss ensamma och vad ensamhet egentligen är. Hon kommer också med många goda råd om hur vi kan undvika ensamhet och även tänka på människor i vår omgivning.

Vi måste prata om sex

🟠 RECENSION Det är svårt i vår genomliberaliserade tid att diskutera sex och kärlek, eftersom den liberala analysmetoden inte fungerar. En liberal börjar ju med frågan ”Vad vill jag?” Redan där blir det svårt, eftersom naturen i sin stora visdom har gjort kärleken blind, och i bästa fall egolös. Vilja är ju inte heller, som den brittiska författaren Louise Perry tar upp flera gånger i denna bok, något enkelt eller alltid positivt, som liberalerna vill tro. Perry går sedan vidare med att såga det mesta som ”den sexuella revolutionen” har medfört.

Biblioteken – En mångsidig historia

🟠 En bekant till mig bodde under nästan två års tid i Nordnorge. En fantastisk plats men vintern var mörk, lång och kall med magnifika norrsken som lyste upp himlavalvet. Vi skrev till varandra och jag frågade henne hur det var att bo så långt norrut. Det är inte något tätbefolkat område direkt. Hon svarade att det gick bra eftersom det fanns ett bibliotek! Hon tillbringade mycket tid där med böcker, tidskrifter och trevliga människor. Där fanns en gemenskap.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Karlarnas propagandist

🟠 HISTORIA Hedvig Eleonora är idag känd som Karlarnas maka, mor och farmor. Hon var nämligen gift med Karl X Gustaf, mor till Karl XI och farmor till Karl XII. Att hon lät bygga Drottningholms slott som en pfalzisk maktmanifestation visar att hon även kan kallas Karlarnas propagandist. Med hjälp av arkitektur, guld, siden och konst markerade hon mot den svenska adeln.

John Ericsson – en mångsidig uppfinnare

🟠 HISTORIA Svenskarna måste vara ett väldigt nyfiket släkte. Många uppfinnare och upptäckare har passerat revy genom vår historia. I den här artikeln tänkte jag att vi skulle lära känna John Ericsson. För att få ett perspektiv över våra uppfinnande svenskar lånade jag boken ”Svenska Uppfinnare” 2003 av Petter Karlsson och Johan Erséus, bokförlaget Max Ström. Här presenteras en rad uppfinnare som jag aldrig hade hört talas om. Även ”Stora Focus” uppslagsverk, 1988 samt ”Lilla Uppslagsboken”, 1959 har varit till hjälp med denna artikel.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.