Guldet rasar.
Guldet rasade i värde.

Guldras – dollarkrasch nästa?

Det har aldrig hänt förut. Medan västländerna genom åren tryckt papperspengar har råvaror som guld i motsvarande grad ökat i värde. Nu rasar dock guldet, samtidigt som sedelpressarna rullar snabbare än någonsin. Manipulation, säger en del, som tror att det är ett fult spel från de extremt rika att säkra sina tillgångar i guld innan ekonomierna kraschar och sedlarna blir värdelösa.

Måndagen den 15 april rasade guldet med 10,9 procent, det största dagsraset på 30 år. Och då var priset redan rekordlågt på fredagen innan, runt 1500 dollar per troy uns (31,1 gram). SvD näringsliv kommenterade den 13 april att guldpriset 2011 legat på 1 900 dollar, och att storbanken Société Générale trodde att det kommer att sjunka till 1 375 dollar vid slutet av året. När börsen öppnade efter helgen rasade priset till 1 335 – på en dag.

IMF avtvingar Cypern landets guld

Raset tros ha utlösts av att EU-kommissionen tillsammans med den Europeiska Centralbanken, ECB, krävde att det skuldtyngda Cypern skulle sälja ut tre fjärdedelar av sitt statsguld innan några lån kunde komma på tal, något Cypern kände sig nödgat att gå med på. Cypern har visserligen bara 14 ton guld i sina valv, men om IMF kan tvinga Cypern, så kan också Grekland, Portugal, Spanien, Irland och Italien stå på tur. Tillsammans har de den för marknaden osväljbara mängden 3 561 ton guld.

Detta räcker ändå inte som förklaring på det stora guldraset, menar ekonomer. Investmentinstitutet Bank of America säger att kraschen på några dagar överträffat vad Cyperns, Portugals och Greklands kombinerade guldreserver hade kunnat orsaka om de samtidigt släpptes ut på marknaden. ”Eftersom vi tror att ytterligare försäljning av guld i Europas periferi är synnerligen osannolik, finner vi det svårt att fullt förklara prisraset”, sade banken, enligt Economic Times.

Värdet på pengar ökar

När värdet på guldet minskar, betyder det egentligen att värdet på pengar ökar, eftersom guldets värde genom historien varit ganska stabilt, förklarar ekonomer. Att valutor som dollarn får ett högre värde gentemot guldet innebär att tilltron till valutan ökar.

Tongångarna på World Ecomomic Forum i januari har visserligen varit positiva, men siffrorna för marknaden visar ändå på påtagliga problem. Veckan innan kraschen meddelade Federal Reserve att dollarn stod stark, vilket indikerade att guldets värde kunde minska, men dollarns stärkta position berodde närmast på att konkurrerande valutor som euron och yenen var ännu värre däran.
Den amerikanska ekonomin är i själva verket i stor knipa. Bara under mars månad blev ytterligare en halv miljon amerikaner arbetslösa. Tillverkningen och konsumtionen sjönk. Nu stundar offentliga neddragningar på motsvarande 2,5 procent av BNP, de största statliga besparningarna sedan 1946.

Internationella valutafonden, IMF, har återigen fått skriva ned sina framtidsutsikter för den globala ekonomin, vilket ekonomer tolkar som att uppgången förra sommaren berodde på en tilltro till marknaden som inte var underbyggd. Att Tysklands bilförsäljning sjönk med 17 procent i mars borde punktera illusionen av att Tyskland fortfarande kan dra upp Europa ur krisen, skriver The Telegraph.

Sedelpressarna går varma

Det märkligaste av allt är att guldet går ned, trots att mängden pengar i världen ökar i ett accelererande tempo. Historiskt sett har valutors värde minskat, när man som nu skapat pengar ur tomma intet, utan någon täckning i verkliga eller ens framtida tillgångar.

Trycker pengar.
Pengar trycks för fullt, men det mesta som skapas är förstås elektroniskt.

USA beslöt 13 september förra året att pumpa ut 40 miljarder dollar i månaden inom ramen för det så kallade stimulanspaketet QE3. Redan den 12 december höjde man detta till 85 miljarder dollar i månaden. Detta bland annat för att bekosta sin skenande statsskuld, som nu utgör över 12 trillioner dollar. Storbritannien har infört liknande åtgärder.

Även andra i-länder har låtit trycka oproportionerliga mängder pengar för att ”stimulera” sina ekonomier. Detta har i praktiken blivit en tävling, känd som ”valutakrig”, om vilket land som kan devalvera sin valuta mest för att få till exportfördelar för sin egen industri.

Japans nye centralbankschef Haruhiko Kuroda meddelade den 4 april sjösättandet av ett kolossalt finansiellt stimulanspaket, liknande det som USA genomför. Det innebär en fullständig brytning med tidigare försiktig finansiell politik och skulle översvämma världen med yen motsvarande drygt tusen miljarder dollar på ett par års sikt.
Att guldet i ett sådant läge går ned är helt enkelt inte logiskt.

Någon dumpar priset

Allt fler drar slutsatsen att guldraset är konstgjort framkallat. Vem det är som säljer guld och därmed dumpar priserna är ännu inte klarlagt, men mycket tyder på att guldfonder har stort inflytande. Guldfonder säljer värdepapper på guld som de påstår sig ha i sina valv.

–  De börshandlade fonderna har förändrat guldmarknaden fullständigt. Med påstådda nästan 2 500 ton guld i fonderna totalt, är det bara två centralbanker, i USA och i Tyskland, som har mer guld. Denna mängd guld som de börshandlade fonderna skulle sitta på motsvarar fyra års konsumtion av guldsmycken i Indien – världens största guldköpare, skriver forskningschefen Patrick Legland på den franska banken Société Générale.

Sedan januari i år har de börshandlade fonderna sålt 140 ton guld, och försäljningen under februari var den högsta som registrerats under de tio år fonderna funnits. Guldpriset har sedan kraschen sakta strävat uppåt dagtid, för att göra skarpa dykningar nattetid – tecken på att en aktör erbjuder stora mängder guld billigt.

Det har visat sig att guldfonderna kan sälja mycket mer guld än vad de egentligen äger, eftersom det enda som köparna får är ett papperskvitto och få kunder i verkligheten hämtar hem det guld de köpt. Enligt Jeffrey Christian, som tidigare arbetade på Goldman Sachs och som sedermera grundat det tongivande investmentbolaget CPM Group, säljer guldhandlarna över hundra gånger mer guld än de i verkligheten har täckning för. Så här sade han under en utfrågning inför amerikanska Commodity Futures Trading Commission, CFTC, i mars 2010:

– Ädelmetaller är finansiella tillgångar, precis som valutor, T-Bills och T-Bonds. De handlas med en multipel på hundra gånger av det underliggande fysiska värdet.
När priset nu är lågt kan de köpa ännu mer guld, vilket ger dem ännu större möjligheter att manipulera priset.

Kina och Ryssland köper

De stora köparna av guld har genom åren varit Kina och Ryssland. Även Iran har tagit betalt i guld för sin olja. Gemensamt för dem är att de inte har förtroende för dollarn, som de räknar med kommer att gå under som världsvaluta inom några år. USA har med alla medel försökt motverka denna utveckling, vilket invasionerna av Irak och Libyen till viss del är ett resultat av. Båda länderna vägrade att handla olja i dollar.

Kinas “pandamynt” av guld. Sedan 1982 get Kina ut guldmynt i vikterna en tiondel, en kvarts, en halv och en hel troy uns. 1983 lade man till myntet en tjugondels troy uns. Nu för tiden finns även vikterna 5 och 10 troy uns, bland de största guldmynten i världen.

Kina köpte bara förra året 535 ton guld, den största vågen av statliga inköp sedan 1964, skriver The Telegraph. Den 12 januari skrev Business Insider att man de kommande månaderna kan förvänta sig att Kina meddelar att man avser att fördubbla sin guldreserv till över 2 000 ton. Och det var innan prisraset.

Kina är dessutom världens största guldproducent med en produktion på 400 ton år 2012. Men ingen vet vart guldet tar vägen, Kinas centralbank är mycket förtegen.
Inte nog med det. Den kinesiska staten uppmanar också sedan 2009 sina medborgare att köpa guld och silver – minst 5 procent av deras besparingar bör vara i ädelmetaller. Det är inte heller ovanligt att företag betalar ut löner i silver till sina anställda.

Sälj – eller köp?

Priset har de senaste dagarna rört sig mellan 1 350 och 1 425 dollar, men varit så lågt som 1 321. Flera finansinstitut spår att guldets epok som betalmedel är över, och i USA uppmanas småsparare via media att rädda sina besparingar genom att så snabbt som möjligt sälja eventuellt guld som de har lagt undan, innan det sjunker ännu mer.

Och när dollarn kraschar?

Allt tyder i dag på att dollarn och euron inte överlever på sikt, frågan är snarare ”när” och inte ”om” de kraschar. USA har en statsskuld som rimligtvis aldrig kan betalas av, och det ständiga tryckandet av nya pengar för att betala amorteringarna kan liknas vid ett pyramidspel.

Vid en ekonomisk valutakollaps blir papperspengar värdelösa, vilket skett flera gånger i historien. Det mest kända exemplet är från depressionens Tyskland, där man var tvungen att ha en skottkärra med pengar för att gå och handla bröd. Det blir i praktiken byteshandel som gäller. Och guld.

Guld är historiskt sett det enda betalmedel som behållit sitt värde. Det är också synnerligen troligt att det är det enda som kommer att ha ett värde när dollarn och euron kraschat.

Göm ditt guld!

Under den stora depressionen på 1930-talet hade guld definitivt ett värde. Det var så stort att den amerikanska staten öppnade medborgarnas bankfack och beslagtog deras guld. Detta i dag mindre kända faktum gick under namnet Executive Order 6102, som undertecknades av president Franklin D. Roosevelt den 5 april 1933, och som kriminaliserade ägande av guld som betalmedel.

Det är troligt att myndigheterna agerar på ett likartat sätt vid en  ekonomisk kollaps även i dag. Den som vill lägga undan guld för att gardera sig mot en osäker framtid bör noga tänka på hur han förvarar det.

En stöld av gigantiska proportioner

Alternativa bedömare, som inte är knutna till stora finansiella institut, tolkar guldraset som början till slutet för dollarn och dagens ekonomiska system. Under de senaste årens kris har IMF och liknande institut tvingat skuldtyngda länder att sälja ut stora delar av sin infrastruktur till privata aktörer. Grekland, som redan privatiserat allt man kunnat, planerar nästa år att även sälja ut landets hela järnvägsnät.

Därmed har tillgångar, som varit i folkets ägo och som byggts upp med skattepengar under generationer, flyttats över till privata, ofta stora och internationella företagsjättar. I utbyte har man fått låna elektroniska pengar. Nu tar man nästa steg och berövar länderna även deras guldreserver, samtidigt som man råder även småsparare att sälja sitt guld till vrakpris.

Att dollarn och euron står inför stora, troligen oöverstigliga problem går inte längre att dölja. En krasch, vare sig den är spontan den dag folk går till banken och kräver ut sina pengar eller sitt guld, eller om den är orkestrerad av finansjättarna som låter valutasystemet haverera vid ett tillfälle som passar dem bäst, kommer att göra alla pengar värdelösa. Guld, däremot kommer som alltid att behålla sitt värde.
Nu när guldet är billigare än på flera år, har hugade investerare möjlighet att lägga undan resurser för de svåra tider som alla vet kommer. Ett smart drag är då att låta alla tro att guldet är värdelöst, medan man själv i smyg lägger beslag på så mycket som möjligt.

Frågan är om dagens låga guldpris lyckas övertyga Kina, Ryssland och andra aktörer att guldet verkligen kommer att bli värdelöst och att det är lika bra att göra sig av med det.

Alla går inte på bluffen

Guldbutiker har att göra som aldrig förr, inte för att folk vill sälja sitt guld, utan för att de köper.

– Vår hemsida blev på fredagen och måndagen överbelastad för första gången någonsin. Alla telefonlinjer var upptagna, säger Jake Haugen, vice försäljningschef på Provident Metals, till Money Morning.
Det är nu fyra till fem veckors väntetid på guld i många butiker, det fysiska guldet räcker helt enkelt inte till.

– Den stora fysiska efterfrågan återspeglas inte i spot-priserna, säger Rich Checkan på Asset Strategies International, till Money Morning.

Alla låter sig bevisligen inte luras av de konstgjort låga priserna.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Läs även:

Kan höjd ränta avvärja en skenande inflation orsakad av höga energipriser?

Kan höjd ränta avvärja en skenande inflation orsakad av höga energipriser?

🟠 SCB släppte den 14 juni chockbeskedet att inflationstakten i Sverige nu är uppe i 7,3 procent (KPI), den högsta inflationen sedan början av 1990-talet. Risken ökar därmed för en allt snabbare höjning av styrräntan i Sverige, liksom i USA och euroområdet. Det skulle innebära negativa konsekvenser för många högt belånade svenskar och ökad risk för recession. Många frågar sig också varför inflationen rusar just nu och hur Riksbanken skall kunna påverka energipriserna i Sverige med en räntehöjning.

Regeringen pressas till 180 grader-sväng om EU-lag för minimilöner

Regeringen pressas till 180 grader-sväng om EU-lag för minimilöner

🟠 Den 7 juni presenterade europeiska rådet en ”provisorisk politisk överenskommelse” om införandet av en lag om minimilöner i EU. För svensk del har det varit ett rött skynke med en lagstiftning om minimilöner, eftersom det anses strida mot den svenska lönebildningsmodellen med kollektivavtal som grund. Kritiken mot en sådan EU-lag är massiv i Sverige bland både fack- och arbetsgivarorganisationer. Regeringen sade så sent som i december 2021 ja till ett förslag men vänder nu och säger nej, efter hårt tryck från arbetsmarknadens parter.

”RePowerEU” – Dyr och orealistisk plan för att stoppa importen av rysk energi

”RePowerEU” – Dyr och orealistisk plan för att stoppa importen av rysk energi

🟠 Nu har EU-kommissionen gått ut med information om hur man hade tänkt sig att stoppet av importen av energi från Ryssland ska gå till. Bland annat vill man producera mer ”förnybar” el och biogas i EU-länderna, öka antalet värmepumpar och energieffektivisera i största allmänhet. Kärnkraften är inte med i planen. Förslaget innehåller även förberedelser för att ransonera naturgas, men har givits det stärkande namnet ”RePowerEU”. Kommissionen hävdar att åtgärderna ska göra energi billigare i Europa, vilket mötts med stor skepsis. Även tidplanen har i allmänhet dömts ut som orealistisk. Projektet skall, till största delen, vara genomfört senast i slutet av 2027 och beräknas till dess kosta 210 miljarder euro, och till 2030 är prislappen 288 miljarder euro.

Påtvingad tillsats av biodrivmedel driver upp inflationen – Tjeckien slopar kravet

Påtvingad tillsats av biodrivmedel driver upp inflationen – Tjeckien slopar kravet

🟠 Plikten att blanda in biobränslen i fossila drivmedel uppges syfta till att minska utsläppen av koldioxid. Denna så kal­la­de reduktionsplikt har dock visat sig ha en starkt prisdrivande effekt på hela samhället. Ett avgörande problem är att tillgången på biodrivmedel för inblandning är högst begränsad och därmed gör bränslet dyrt. När jordbrukare ska odla mer grödor till biodrivmedel, minskar det också jordbruksarealerna för matproduktion. Tjeckien slopar nu helt kraven på inblandning av biobränslen för att minska påfrestningarna på sin ekonomi. Sverige har, självpåtaget, de högsta kraven i EU på bioinblandning, långt över EU:s krav, och tänker inte sänka dem.

Kostnadsrace för boendet i bostadsrätter – föreningarnas ekonomi en ”dold” risk

Kostnadsrace för boendet i bostadsrätter – föreningarnas ekonomi en ”dold” risk

🟠 Bostadsrätten är en ganska svensk företeelse, där man köper rätten att bo i en lägenhet av en förening som äger fastigheten. I nya bostadsrättsföreningar placeras cirka 23 procent av fastighetens inköpskostnad i föreningen, som finansierar sin andel med lån och fördelar lånekostnaderna på bostadsrätts­innehavarna. Dessa bakas ihop tillsammans med kostnader för till exempel drift och underhåll. Den ekonomiska planeringen sviktar i många föreningar och när kostnaderna för räntan eller energi – eller som nu båda två – ökar finns en allvarlig risk för att man tvingas höja avgifterna markant.

Nyhetsdygnet

Bilden av det överhängande ”klimathotet” skärskådas

🟠 BOKRECENSION I boken Borde man oroa sig för klimathotet? konfronterar filosofiläraren Staffan Mörner de påståenden om ett förestående ”klimathot” som konstant förmedlas som absoluta sanningar. Mörner har varit engagerad i miljöfrågor under större delen av sitt liv och skriver sedan flera år om just klimatfrågan i olika nätpublikationer. Bokens utgångspunkt är ett ifrågasättande av det dominerande narrativet, vilket gör att läsaren får en gedigen grundkurs i klimatfrågans olika delar, skriver recensenten Tobias Svensson.

Siknäsfortet – den viktigaste befästningen i Kalixlinjen

🟠 ”Man byggde skyddsrum i alla storlekar, från tremansskyddrum till 48-mans, och de var utspridda hela vägen mellan Torne och Kalix älvdalar. Totalt vid hela Kalixlinjen fanns plats för cirka 18 000 man i skyddsrum mot grov artillerield. Man talade om ett ’fördröjningssystem’, det vill säga vi kommer inte kunna stoppa en rysk invasion, men vi kan fördröja framdragandet” – Sten Ekman, författare.

Van Morrison – What’s it gonna take?

🟠 Förra årets hjärnskakningspanik bland musikkritiker handlade om att en av deras gunstlingar, den ofta geniförklarade Van Morrison, levererat ”felaktiga” svar på frågor som etablissemanget redan avgjort åt oss. På skivan sjöng han om att Covid-19 var en bluff och att media ägs av några som inte vill oss väl. Nu har Van Morrison återkommit med ännu en låtsamling och han backar inte en millimeter.

Hylte: från bruksort till mångkultur

🟠 REPORTAGE Nya Tider har under en tid fått rapporter om att kommunen Hylte i Hallands län alltmer domineras av islamister och ökande otrygghet. Eftersom centralorten Hyltebruk är en liten bruksort på landet blev vi överraskade, så vi åkte dit och fann ett samhälle där mycket hade fått en muslimsk prägel, men där en tystnadskultur gjorde det svårt att hitta någon som ville uttala sig.

Containerbrist förvärrar begynnande matkris – Nya Tider i Wuhan: Inga spår av viruskatastrof

🟠 Covid-restriktioner förvandlar hamnar till flaskhalsar. Överfulla hamnar och försenade varutransporter ger förstörd mat. Kina har ett stort handelsöverskott då deras industriproduktion går för fullt medan stora delar av väst går på halvfart på grund av snart årslånga nedstängningar. Nya Tider besökte Wuhan och kunde förvånat konstatera att livet där är normalt medan omvärlden fortfarande efter ett år lever med varierande grad av nedstängningar.

Mord i Östervåla

🟠 HISTORIA Den 19 februari 1896 hittades postmästaren och klockaren Johan Åkerlund svårt skadad i huvudet på postkontoret i Östervåla. Han avled några timmar senare. Undersökningen tydde på att han blivit huggen med en yxa. Brottet bedömdes vara ett rånmord trots att mördaren inte rört värdepapperna som legat framme, fullt synliga. Detta är första delen om Östervålamordet som är både ett olöst brott och en komplex gåta.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos Spelpressen
Allt du behöver veta om casino utan spelpaus
Svenskaonlinecasinon – Din jämförelsesida för svenska casino online
Jämför casino utan svensk licens hos Nya-Casinon.online
Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Viktig information om casino utan licens finns på casinoutanlicens.net
Bra sportbonusar hittar du på betting utan svensk licens
Finlands största sajt gällande nya casinon uudetkasinot.com
En sammanställning av information om utländska casino hittar du på Casinofrog.com.
Info om casino utan spelpaus hittar du på Starwarscasinos.com
Läs allt om Jalla Casino bonus här – vi har all info om sidan och guidar dig igenom alla steg så du kan motta din bonus.

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Annonser och SEO
salj[snabel-a]nyatider.nu

Artiklar (RSS)
© 2022 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.