Guldet rasar.
Guldet rasade i värde.

Guldras – dollarkrasch nästa?

Det har aldrig hänt förut. Medan västländerna genom åren tryckt papperspengar har råvaror som guld i motsvarande grad ökat i värde. Nu rasar dock guldet, samtidigt som sedelpressarna rullar snabbare än någonsin. Manipulation, säger en del, som tror att det är ett fult spel från de extremt rika att säkra sina tillgångar i guld innan ekonomierna kraschar och sedlarna blir värdelösa.

Måndagen den 15 april rasade guldet med 10,9 procent, det största dagsraset på 30 år. Och då var priset redan rekordlågt på fredagen innan, runt 1500 dollar per troy uns (31,1 gram). SvD näringsliv kommenterade den 13 april att guldpriset 2011 legat på 1 900 dollar, och att storbanken Société Générale trodde att det kommer att sjunka till 1 375 dollar vid slutet av året. När börsen öppnade efter helgen rasade priset till 1 335 – på en dag.

IMF avtvingar Cypern landets guld

Raset tros ha utlösts av att EU-kommissionen tillsammans med den Europeiska Centralbanken, ECB, krävde att det skuldtyngda Cypern skulle sälja ut tre fjärdedelar av sitt statsguld innan några lån kunde komma på tal, något Cypern kände sig nödgat att gå med på. Cypern har visserligen bara 14 ton guld i sina valv, men om IMF kan tvinga Cypern, så kan också Grekland, Portugal, Spanien, Irland och Italien stå på tur. Tillsammans har de den för marknaden osväljbara mängden 3 561 ton guld.

Detta räcker ändå inte som förklaring på det stora guldraset, menar ekonomer. Investmentinstitutet Bank of America säger att kraschen på några dagar överträffat vad Cyperns, Portugals och Greklands kombinerade guldreserver hade kunnat orsaka om de samtidigt släpptes ut på marknaden. ”Eftersom vi tror att ytterligare försäljning av guld i Europas periferi är synnerligen osannolik, finner vi det svårt att fullt förklara prisraset”, sade banken, enligt Economic Times.

Värdet på pengar ökar

När värdet på guldet minskar, betyder det egentligen att värdet på pengar ökar, eftersom guldets värde genom historien varit ganska stabilt, förklarar ekonomer. Att valutor som dollarn får ett högre värde gentemot guldet innebär att tilltron till valutan ökar.

Tongångarna på World Ecomomic Forum i januari har visserligen varit positiva, men siffrorna för marknaden visar ändå på påtagliga problem. Veckan innan kraschen meddelade Federal Reserve att dollarn stod stark, vilket indikerade att guldets värde kunde minska, men dollarns stärkta position berodde närmast på att konkurrerande valutor som euron och yenen var ännu värre däran.
Den amerikanska ekonomin är i själva verket i stor knipa. Bara under mars månad blev ytterligare en halv miljon amerikaner arbetslösa. Tillverkningen och konsumtionen sjönk. Nu stundar offentliga neddragningar på motsvarande 2,5 procent av BNP, de största statliga besparningarna sedan 1946.

Internationella valutafonden, IMF, har återigen fått skriva ned sina framtidsutsikter för den globala ekonomin, vilket ekonomer tolkar som att uppgången förra sommaren berodde på en tilltro till marknaden som inte var underbyggd. Att Tysklands bilförsäljning sjönk med 17 procent i mars borde punktera illusionen av att Tyskland fortfarande kan dra upp Europa ur krisen, skriver The Telegraph.

Sedelpressarna går varma

Det märkligaste av allt är att guldet går ned, trots att mängden pengar i världen ökar i ett accelererande tempo. Historiskt sett har valutors värde minskat, när man som nu skapat pengar ur tomma intet, utan någon täckning i verkliga eller ens framtida tillgångar.

Trycker pengar.
Pengar trycks för fullt, men det mesta som skapas är förstås elektroniskt.

USA beslöt 13 september förra året att pumpa ut 40 miljarder dollar i månaden inom ramen för det så kallade stimulanspaketet QE3. Redan den 12 december höjde man detta till 85 miljarder dollar i månaden. Detta bland annat för att bekosta sin skenande statsskuld, som nu utgör över 12 trillioner dollar. Storbritannien har infört liknande åtgärder.

Även andra i-länder har låtit trycka oproportionerliga mängder pengar för att ”stimulera” sina ekonomier. Detta har i praktiken blivit en tävling, känd som ”valutakrig”, om vilket land som kan devalvera sin valuta mest för att få till exportfördelar för sin egen industri.

Japans nye centralbankschef Haruhiko Kuroda meddelade den 4 april sjösättandet av ett kolossalt finansiellt stimulanspaket, liknande det som USA genomför. Det innebär en fullständig brytning med tidigare försiktig finansiell politik och skulle översvämma världen med yen motsvarande drygt tusen miljarder dollar på ett par års sikt.
Att guldet i ett sådant läge går ned är helt enkelt inte logiskt.

Någon dumpar priset

Allt fler drar slutsatsen att guldraset är konstgjort framkallat. Vem det är som säljer guld och därmed dumpar priserna är ännu inte klarlagt, men mycket tyder på att guldfonder har stort inflytande. Guldfonder säljer värdepapper på guld som de påstår sig ha i sina valv.

–  De börshandlade fonderna har förändrat guldmarknaden fullständigt. Med påstådda nästan 2 500 ton guld i fonderna totalt, är det bara två centralbanker, i USA och i Tyskland, som har mer guld. Denna mängd guld som de börshandlade fonderna skulle sitta på motsvarar fyra års konsumtion av guldsmycken i Indien – världens största guldköpare, skriver forskningschefen Patrick Legland på den franska banken Société Générale.

Sedan januari i år har de börshandlade fonderna sålt 140 ton guld, och försäljningen under februari var den högsta som registrerats under de tio år fonderna funnits. Guldpriset har sedan kraschen sakta strävat uppåt dagtid, för att göra skarpa dykningar nattetid – tecken på att en aktör erbjuder stora mängder guld billigt.

Det har visat sig att guldfonderna kan sälja mycket mer guld än vad de egentligen äger, eftersom det enda som köparna får är ett papperskvitto och få kunder i verkligheten hämtar hem det guld de köpt. Enligt Jeffrey Christian, som tidigare arbetade på Goldman Sachs och som sedermera grundat det tongivande investmentbolaget CPM Group, säljer guldhandlarna över hundra gånger mer guld än de i verkligheten har täckning för. Så här sade han under en utfrågning inför amerikanska Commodity Futures Trading Commission, CFTC, i mars 2010:

– Ädelmetaller är finansiella tillgångar, precis som valutor, T-Bills och T-Bonds. De handlas med en multipel på hundra gånger av det underliggande fysiska värdet.
När priset nu är lågt kan de köpa ännu mer guld, vilket ger dem ännu större möjligheter att manipulera priset.

Kina och Ryssland köper

De stora köparna av guld har genom åren varit Kina och Ryssland. Även Iran har tagit betalt i guld för sin olja. Gemensamt för dem är att de inte har förtroende för dollarn, som de räknar med kommer att gå under som världsvaluta inom några år. USA har med alla medel försökt motverka denna utveckling, vilket invasionerna av Irak och Libyen till viss del är ett resultat av. Båda länderna vägrade att handla olja i dollar.

Kinas “pandamynt” av guld. Sedan 1982 get Kina ut guldmynt i vikterna en tiondel, en kvarts, en halv och en hel troy uns. 1983 lade man till myntet en tjugondels troy uns. Nu för tiden finns även vikterna 5 och 10 troy uns, bland de största guldmynten i världen.

Kina köpte bara förra året 535 ton guld, den största vågen av statliga inköp sedan 1964, skriver The Telegraph. Den 12 januari skrev Business Insider att man de kommande månaderna kan förvänta sig att Kina meddelar att man avser att fördubbla sin guldreserv till över 2 000 ton. Och det var innan prisraset.

Kina är dessutom världens största guldproducent med en produktion på 400 ton år 2012. Men ingen vet vart guldet tar vägen, Kinas centralbank är mycket förtegen.
Inte nog med det. Den kinesiska staten uppmanar också sedan 2009 sina medborgare att köpa guld och silver – minst 5 procent av deras besparingar bör vara i ädelmetaller. Det är inte heller ovanligt att företag betalar ut löner i silver till sina anställda.

Sälj – eller köp?

Priset har de senaste dagarna rört sig mellan 1 350 och 1 425 dollar, men varit så lågt som 1 321. Flera finansinstitut spår att guldets epok som betalmedel är över, och i USA uppmanas småsparare via media att rädda sina besparingar genom att så snabbt som möjligt sälja eventuellt guld som de har lagt undan, innan det sjunker ännu mer.

Och när dollarn kraschar?

Allt tyder i dag på att dollarn och euron inte överlever på sikt, frågan är snarare ”när” och inte ”om” de kraschar. USA har en statsskuld som rimligtvis aldrig kan betalas av, och det ständiga tryckandet av nya pengar för att betala amorteringarna kan liknas vid ett pyramidspel.

Vid en ekonomisk valutakollaps blir papperspengar värdelösa, vilket skett flera gånger i historien. Det mest kända exemplet är från depressionens Tyskland, där man var tvungen att ha en skottkärra med pengar för att gå och handla bröd. Det blir i praktiken byteshandel som gäller. Och guld.

Guld är historiskt sett det enda betalmedel som behållit sitt värde. Det är också synnerligen troligt att det är det enda som kommer att ha ett värde när dollarn och euron kraschat.

Göm ditt guld!

Under den stora depressionen på 1930-talet hade guld definitivt ett värde. Det var så stort att den amerikanska staten öppnade medborgarnas bankfack och beslagtog deras guld. Detta i dag mindre kända faktum gick under namnet Executive Order 6102, som undertecknades av president Franklin D. Roosevelt den 5 april 1933, och som kriminaliserade ägande av guld som betalmedel.

Det är troligt att myndigheterna agerar på ett likartat sätt vid en  ekonomisk kollaps även i dag. Den som vill lägga undan guld för att gardera sig mot en osäker framtid bör noga tänka på hur han förvarar det.

En stöld av gigantiska proportioner

Alternativa bedömare, som inte är knutna till stora finansiella institut, tolkar guldraset som början till slutet för dollarn och dagens ekonomiska system. Under de senaste årens kris har IMF och liknande institut tvingat skuldtyngda länder att sälja ut stora delar av sin infrastruktur till privata aktörer. Grekland, som redan privatiserat allt man kunnat, planerar nästa år att även sälja ut landets hela järnvägsnät.

Därmed har tillgångar, som varit i folkets ägo och som byggts upp med skattepengar under generationer, flyttats över till privata, ofta stora och internationella företagsjättar. I utbyte har man fått låna elektroniska pengar. Nu tar man nästa steg och berövar länderna även deras guldreserver, samtidigt som man råder även småsparare att sälja sitt guld till vrakpris.

Att dollarn och euron står inför stora, troligen oöverstigliga problem går inte längre att dölja. En krasch, vare sig den är spontan den dag folk går till banken och kräver ut sina pengar eller sitt guld, eller om den är orkestrerad av finansjättarna som låter valutasystemet haverera vid ett tillfälle som passar dem bäst, kommer att göra alla pengar värdelösa. Guld, däremot kommer som alltid att behålla sitt värde.
Nu när guldet är billigare än på flera år, har hugade investerare möjlighet att lägga undan resurser för de svåra tider som alla vet kommer. Ett smart drag är då att låta alla tro att guldet är värdelöst, medan man själv i smyg lägger beslag på så mycket som möjligt.

Frågan är om dagens låga guldpris lyckas övertyga Kina, Ryssland och andra aktörer att guldet verkligen kommer att bli värdelöst och att det är lika bra att göra sig av med det.

Alla går inte på bluffen

Guldbutiker har att göra som aldrig förr, inte för att folk vill sälja sitt guld, utan för att de köper.

– Vår hemsida blev på fredagen och måndagen överbelastad för första gången någonsin. Alla telefonlinjer var upptagna, säger Jake Haugen, vice försäljningschef på Provident Metals, till Money Morning.
Det är nu fyra till fem veckors väntetid på guld i många butiker, det fysiska guldet räcker helt enkelt inte till.

– Den stora fysiska efterfrågan återspeglas inte i spot-priserna, säger Rich Checkan på Asset Strategies International, till Money Morning.

Alla låter sig bevisligen inte luras av de konstgjort låga priserna.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Läs även:

Slopad flygskatt, billigare bensin och ökat jobbskatteavdrag

Slopad flygskatt, billigare bensin och ökat jobbskatteavdrag

🟠 Skatteförslag i regeringens budgetproposition för 2025 En avgörande del av statens budget är skatterna, de utgör huvuddelen av statens inkomster. Totalt handlar statens totala nettoinkomster för 2025 om cirka 1 374 miljarder kronor. Hur skatterna tas in avgörs av skattepolitiken och regeringar försöker på olika sätt marknadsföra förändringar i skattesystemet som viktiga förutsättningar för den enskilde snarare än för de totala skatteintäkterna. Skatteförslag tillhör det som man gärna läcker ut innan helheten presenteras, för att de inte skall försvinna i det mediala bruset.

Ödesfrågan: Stabil och billig elproduktion alltmer i fokus för industrins utveckling

Ödesfrågan: Stabil och billig elproduktion alltmer i fokus för industrins utveckling

🟠 EKONOMI Den senaste tiden har frågan om hur den enorma expansion av elförbrukningen som krävs för ”den gröna omställningen” skall kunna mötas med tillförlitlig el till ett överkomligt pris diskuterats alltmer. Frågan är förvisso inte ny, men den svenska elproduktionen står inför ett ödesmättat vägval, där politiker och industrin har radikalt olika utgångspunkter. Svenskt Näringslivs ordförande, Sven-Olof Jacke, spetsade till läget i en debattartikel den 31 augusti genom att konstatera: ”Vi kan inte spela roulett med klimatfrågan”.

”Gröna investeringar” riskerar att bli dyrköpta erfarenheter

”Gröna investeringar” riskerar att bli dyrköpta erfarenheter

🟠 EKONOMI Så kallade ”gröna investeringar”, egentligen teknik som förväntas bidra till att minska utsläppen av växthusgaser, framför allt koldioxid, blir allt större och mera vidlyftiga. Högtflygande planer slukar miljarder i investeringar och genererar höga driftkostnader utan kommersiellt mervärde, som blir svåra att räkna hem. Risken för miljömässiga konsekvenser som vi inte är vana vid ökar också. Flera uppmärksammade projekt har osäkra förutsättningar, vilket redan lett till förluster och avvecklingar.

Riksrevisionen granskar myndigheternas avgiftsbelagda tjänster till företag

Riksrevisionen granskar myndigheternas avgiftsbelagda tjänster till företag

🟠 EKONOMI Myndigheternas avgifter för olika tjänster har ofta kritiserats för att inte stå i relation till utförda tjänster och uppfattas som en extra beskattning. Riksrevisionen har därför påbörjat en granskning som ska ge svar på om myndigheternas avgiftsfinansiering av vissa tjänster är effektiv och följer gällande rätt. Bland annat tittar man på hur myndigheter hanterar rätten att själva besluta om avgifter och sedan disponera de intäkter som genereras.

EU beslagtar ryska tillgångar – det regelbaserade internationella samarbetet riskerar att spricka

EU beslagtar ryska tillgångar – det regelbaserade internationella samarbetet riskerar att spricka

🟠 EKONOMI Med djupa brösttoner förkunnar G7 och EU vikten av att bygga vidare på ett regelbaserat internationellt samarbete. Man driver på för detta i alla möjliga sammanhang, inte minst vill man ge mer global makt till FN. Samtidigt har man varit drivande för att frysa och konfiskera ryska tillgångar som placerats runt om i världen. Efter att Saudiarabien hotat med att sälja av sina eurotillgångar backade man något och vill nu i stället beslagta avkastningen från frysta ryska tillgångar. EU har redan börjat och stulit 1,5 miljarder euro, men totalt vill man stjäla uppemot 100 miljarder. Åtgärderna riskerar att bidra till en kollaps i det internationella finansiella samspelet.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Att bryta ensamheten

🟠 RECENSION I Nederländerna säger 30 procent av de vuxna att de känner sig ensamma. I USA är siffran 40 procent, dubbelt så stor som på 1980-talet. I Tyskland anser två tredjedelar av befolkningen att ensamhet är ett allvarligt problem. Allt fler upplever att de lever i ensamhet. Vi är alltmer isolerade, inte bara från varandra, utan också från våra politiker och samhället i stort. Den brittiska professorn Noreena Hertz tittar på vad som gör oss ensamma och vad ensamhet egentligen är. Hon kommer också med många goda råd om hur vi kan undvika ensamhet och även tänka på människor i vår omgivning.

Vi måste prata om sex

🟠 RECENSION Det är svårt i vår genomliberaliserade tid att diskutera sex och kärlek, eftersom den liberala analysmetoden inte fungerar. En liberal börjar ju med frågan ”Vad vill jag?” Redan där blir det svårt, eftersom naturen i sin stora visdom har gjort kärleken blind, och i bästa fall egolös. Vilja är ju inte heller, som den brittiska författaren Louise Perry tar upp flera gånger i denna bok, något enkelt eller alltid positivt, som liberalerna vill tro. Perry går sedan vidare med att såga det mesta som ”den sexuella revolutionen” har medfört.

Svartvita skärvor av det sanna Sverige

🟠 KULTUR En regnig eftermiddag i mina tonår blev TV:ns fjärrkontroll till slut räddningen från tristess. Vanligtvis hade jag nog slagit på ett färgsprakande MTV, men inte just den gången. I stället var det filmen ”Driver dagg faller regn”, en film som handlade om en svunnen tid redan då, men som också bar på en viktig varning till framtida generationer.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Karlarnas propagandist

🟠 HISTORIA Hedvig Eleonora är idag känd som Karlarnas maka, mor och farmor. Hon var nämligen gift med Karl X Gustaf, mor till Karl XI och farmor till Karl XII. Att hon lät bygga Drottningholms slott som en pfalzisk maktmanifestation visar att hon även kan kallas Karlarnas propagandist. Med hjälp av arkitektur, guld, siden och konst markerade hon mot den svenska adeln.

John Ericsson – en mångsidig uppfinnare

🟠 HISTORIA Svenskarna måste vara ett väldigt nyfiket släkte. Många uppfinnare och upptäckare har passerat revy genom vår historia. I den här artikeln tänkte jag att vi skulle lära känna John Ericsson. För att få ett perspektiv över våra uppfinnande svenskar lånade jag boken ”Svenska Uppfinnare” 2003 av Petter Karlsson och Johan Erséus, bokförlaget Max Ström. Här presenteras en rad uppfinnare som jag aldrig hade hört talas om. Även ”Stora Focus” uppslagsverk, 1988 samt ”Lilla Uppslagsboken”, 1959 har varit till hjälp med denna artikel.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.