Priset på naturgas i Europa har rusat under sommaren och hösten 2021. Konflikten om gasleveranser och priset på naturgas får långtgående konsekvenser, inte minst för elpriserna i Sverige. Men det har också lett till att fartyg med gasleveranser från USA dirigeras om till Europa istället för att skeppa sin last till länder i Asien, som det var planerat. Bild: Wikipedia/ Pline

Ökade energi- och råvarupriser riskerar den ekonomiska uppgången

I vårt globaliserade samhälle spelar transporter en avgörande roll för den ekonomiska utvecklingen. De senaste årens prisrally på långväga transporter och energi, både fordonsbränsle och el, riskerar att hämma den uppgång som vi sett i ekonomin det senaste halvåret. I november och december rusade elpriset till nivåer ingen ville tro skulle bli verklighet och de kraftiga prisökningarna på diesel och bensin den 1 januari har chockat många, trots att de var planerade. Sannolikheten för prishöjningar på det mesta, inte minst mat och andra förnödenheter, ökar därmed. Inte minst på grund av konflikter kring naturgasleveranserna från Ryssland till Europa.

Drivmedelspriserna ökar trots beslutad sänkning

I samband med striden om statens budget i höstas, fick M, KD och SD igenom ett förslag om att sänka pumppriset på bensin och diesel med 50 öre, genom sänkta energi­skatter. Detta slogs upp relativt stort och uppfattades av många som att vi nu skulle få sänkta drivmedelskostnader, inte minst för landsbygden.

Sänkningen träder dock i kraft först den 1 maj, och i stället har kraven på ökad inblandning av biobränsle från den 1 januari resulterat i att pumppriset rörde sig uppåt efter årsskiftet. Diesel blev 1,20 kronor dyrare per liter och bensin 0,50 kronor dyrare den 1 januari. Och då hade politikerna ändå pausat den automatiska prisökningen genom ”BNP-indexering” av bränsleskatterna även för 2022. Orsaken till det är att de biobränslen som blandas i de fossila bränslena har ett starkt internationellt efterfrågetryck, med höga priser som följd.

Extrema prisökningar på råvaror och frakter kan bidra till ökad inflation. Riksbankens rapport resonerar kring hur detta kan tolkas: ”Tidigare perioder med snabbt stigande råvarupriser och fraktkostnader har mynnat ut i måttliga effekter på inflationen, men den senaste tidens uppgång är exceptionell. Därför kan slutsatser som dras utifrån den tidigare samvariationen med priser i konsumentledet hamna fel och det finns en risk att man underskattar effekterna”. Källa: Riksbanken

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.nu) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Olle.Felten@nyatider.nu

Relaterat

Blinde Jonas dömdes för HMF efter att sonen förnedringsrånats

Blinde Jonas dömdes för HMF efter att sonen förnedringsrånats

🟠 NYA TIDER GRANSKAR Jonas Serneholt, som är synskadad, skrev upprört på Facebook upprört om hur hans 15-årige son hade överfallits av fem invandrare som utsatte honom för en grov misshandel, rånade honom och sedan hotade honom och hans anhöriga så att hela familjen till slut tvingades flytta. Nu döms Jonas till villkorlig dom och böter för att ha ”hetsat” mot invandrare.

Karolinska Institutet inspireras av ras­vålds­sekten BLM – plockar ner forskarstatyer

Karolinska Institutet inspireras av ras­vålds­sekten BLM – plockar ner forskarstatyer

🟠 INRIKES En professor i medicinsk etik på Karolinska Institutet leder en arbetsgrupp som ska censurera institutionens historia utifrån ”nuvarande värdegrund”. Arbetsgruppen, som sattes ihop med inspiration av de våldsamma BLM-kravallerna i USA 2020, har sett över namn på salar, byggnader och vägar på KI:s område. Redan nu har man plockat ner statyer av vetenskapsmän som varit viktiga för institutionen och även Alfred Nobel har varit föremål för debatt. I ett andra skede ska universitetets anatomiska samlingar beröras av den politiska aktivismen.

Ej redaktionellt material

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Tänk på att du är juridiskt
ansvarig för dina kommentarer

Läs även:

EU tar kommandot över frågan om minimilön – kan köra över den svenska modellen

EU tar kommandot över frågan om minimilön – kan köra över den svenska modellen

🟠 EKONOMI Frågan om lagstadgade minimilöner delar EU. 21 av 27 länder har en lagstadgad minimilön medan övriga, bland annat Sverige och Danmark, hanterar frågan genom kollektivavtal och förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. I EU:s ”sociala pelare” skrevs en klausul in om ”hållbara minimilöner”, som EU-parlamentet och Kommissionen har använt som grund för ett förslag till direktiv om lagstadgade minimilöner. Den 6 december i år behandlades förslaget i ministerrådet, efter tuffa förhandlingar mellan företrädare för de olika principerna. Nu återstår förhandlingar mellan Rådet och parlamentet för att nå en kompromiss.

Underskott i Sveriges handel med EU-länderna – kapitalutflödet fortsätter öka

Underskott i Sveriges handel med EU-länderna – kapitalutflödet fortsätter öka

🟠 ANALYS Nya Tider har tidigare uppmärksammat hur Sveriges samlade affärer med EU-länderna har gått allt sämre sedan vi blev medlemmar i unionen. Den inre marknaden i EU med fri rörlighet för varor, tjänster och människor, är själva grundpelaren i EU – dess huvudsakliga existensberättigande. Såväl näringsliv som hela det offentliga etablissemanget förespråkar ett starkare EU och att Sverige skall gå allt djupare in i det överstatliga projektet med argumentet att det är nödvändigt för att stärka den svenska ekonomin. Resultatet är dock att Sveriges handel med EU-länderna gått med ett växande underskott, minus 255 miljarder kronor 2020.

Amorteringskrav väcker heta känslor i bankvärlden

Finansinspektionen: ”Förhandla om bättre räntevillkor eller byt bank”

🟠 ANALYS Att bolånen är en kassako för banker och bolåneinstitut har påtalats i en lång rad rapporter från såväl Riksbanken som Finansinspektionen. Finansinspektionen offentliggjorde den 9 november statistik som visar att räntegapet, bankernas räntenetto, stigit sedan mitten av 2020 och nu, september 2021, ligger på i genomsnitt 1,49 procent. Finansinspektionens starka rekommendation att förhandla om sina lån är noterbar. Man går så långt att man menar att ett starkare engagemang från kunderna skulle kunna pressa ner de genomsnittliga bolåneräntorna.

Aktivism inom Länsstyrelsen på Gotland hotar Cementas drift – även om tillstånd ges

🟠 ANALYS Den 25 oktober offentliggjordes ett förslag från Länsstyrelsen på Gotland om att utöka ett naturreservat som gränsar till Cementas kalkbrytningsområde utanför Slite. Syftet är att skydda en relativt sällsynt växt, Nipsippan. Åtgärden kommer samtidigt som Cementa aviserar att man kommer att ransonera cement eftersom man ännu inte fått besked om fortsatt kalkbrytning. En märklig omständighet är att Länsstyrelsen helt utelämnat ett omfattande forskningsprojekt om just Nipsippan, med syftet att sprida växten till fler platser, som drivs av Cementa i samverkan med konsultorganisationen Ecogain.

Ökad elförbrukning, obalanser och risk för avveckling av kärnkraften trycker upp elpriset

🟠  Regeringen har under det senaste året satsat hårt på ett antal olika projekt som går ut på att öka elektrifieringen av allt från transporter till tunga industriella processer. Samtidigt inleds en storskalig satsning på elektrifiering av både gods- och persontransporter på väg. Expansionen av energislukande datorhallar kräver också enorma mängder el. Bara dessa tre sektorer kräver tillsammans tillskott på el motsvarande cirka 70-80 procent av nuvarande elkonsumtion i Sverige fram till 2030. Samtidigt agerar regeringen för att snabbavveckla kärnkraften, cirka 30 procent av Sveriges elproduktion.

Nyhetsdygnet

Det hettar till i Janouchs roman

🟠 BOKRECENSION Katerina Janouch har skrivit ett flertal romaner och andra böcker. Länge förekom hon i systemmedias sammanhang och blev ett begrepp i allmänna bokhandeln. När hon så började kritisera det rådande samhällsklimatet blev hon utfryst. Men hon gav inte upp utan använde sina talanger till att skildra det Sverige som regimen inte vill kännas vid. Med andra ord, hon blev dissident och samhällskritiker. År 2020 kom del ett i hennes samhällskritiska romanserie, Blodsådd. Nu kommer del två, Ingen kvinnas land. NyT har läst den.

En god introduktion till politisk islam

🟠 BOKRECENSION I dag kan ingen komma undan islam i Sverige. Islams bildförbud kan leda till att en känd svensk konstnär behöver personskydd dygnet runt. Människor kan spränga sig själva i luften på europeisk mark med hänvisning till islam. Islam finns mitt ibland oss; när jag vandrar omkring i Uppsala kan jag få syn på en påtaglig symbol för islam, nämligen den väldiga Uppsalamoskén.

Knutgubbarna flockas ännu när julen är slut

🟠 TRADITIONER Den trettonde januari dyker knutgubbarna upp. Det vet ni väl? Traditionen kan ses som en folklig tolkning av högtidlighållandet av helgonet Knut Lagard som mördades på 1100-talet. Men de här lokala figurerna bär knappast några likheter med helgon. Hyss och snasktiggeri är inte direkt himmelska tjänares fokusområden. Knutgubbar däremot fullkomligen frossar i sådant. Och grips inte av någon trendig förkylnings­panik, de nyttjar både masker och sprit.

Julgröt

🟠 Folktro och minnen Att äta gröt till jul är en tradition som går mycket långt tillbaka i tiden. Gröten får dock inte ätas upp på julaftonen då tomten ska ha sin portion. Under måltiden kan man rimma till gröten och den som får mandeln kan skatta sig lycklig.

Hylte: från bruksort till mångkultur

🟠 REPORTAGE Nya Tider har under en tid fått rapporter om att kommunen Hylte i Hallands län alltmer domineras av islamister och ökande otrygghet. Eftersom centralorten Hyltebruk är en liten bruksort på landet blev vi överraskade, så vi åkte dit och fann ett samhälle där mycket hade fått en muslimsk prägel, men där en tystnadskultur gjorde det svårt att hitta någon som ville uttala sig.

Containerbrist förvärrar begynnande matkris – Nya Tider i Wuhan: Inga spår av viruskatastrof

🟠 Covid-restriktioner förvandlar hamnar till flaskhalsar. Överfulla hamnar och försenade varutransporter ger förstörd mat. Kina har ett stort handelsöverskott då deras industriproduktion går för fullt medan stora delar av väst går på halvfart på grund av snart årslånga nedstängningar. Nya Tider besökte Wuhan och kunde förvånat konstatera att livet där är normalt medan omvärlden fortfarande efter ett år lever med varierande grad av nedstängningar.

Den mystiska och magiska katten

🟠 HISTORIA Vår älskade huskatt är ett minst sagt komplext ämne inom den gamla svenska folktron. Den troddes kunna göra ett barn till antingen mara eller varulv, troddes stå i förbund med trolltyg och påverka vädret. Att döda eller ens hata en katt gav otur och om en kvinna ville få en god make var det bäst för henne att hon var snäll mot huskatten.

Aroniabär och fläderbär

🟠 Än är det inte för sent att plocka bär. Två riktigt nyttiga bär hittar vi i våra trädgårdar nu. Aroniabär är en uppstickare som visat sig vara ett riktigt superbär. Fläderbär har använts som en gammal och beprövad förkylningskur i århundraden, och har även visat sig vara behjälplig i att förebygga eller lindra influensa.

Annonser

Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos Spelpressen
Allt du behöver veta om casino utan spelpaus
Svenskaonlinecasinon – Din jämförelsesida för svenska casino online
Jämför casino utan svensk licens hos Nya-Casinon.online
Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Viktig information om casino utan licens finns på casinoutanlicens.net
Bra sportbonusar hittar du på betting utan svensk licens
Finlands största sajt gällande nya casinon uudetkasinot.com
En sammanställning av information om utländska casino hittar du på Casinofrog.com.

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

123 037 97 35

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Artiklar (RSS)
© 2021 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.